Operation vid förstorad prostata

Vad gör man vid en prostataoperation?

Då prostataförstoring uppkommer, växer vävnaden centralt i mitten av prostata till och pressar ut den ursprungliga prostatan till en kapsel. Prostatan kan då liknas vid en apelsin där fruktköttet motsvarar den nybildade vävnaden som man vill ta bort. Skalet motsvarar den ursprungliga prostatan som lämnas kvar.

Den första delen av urinröret går rakt igenom den nybildade vävnaden i prostata och tas bort vid operationen. Efter operationen kommer urinrörsväggen att bestå av den kvarlämnade delen av prostata och nybildad slemhinna.

Operationerna görs huvudsakligen på två sätt: antingen skär man loss bitar från prostata som sedan spolas ut genom urinröret eller också värmer man vävnaden så mycket att den förångas och försvinner.

Efter operationen finns det en såryta i prostatan, och ofta blöder det lite från ytan. Patienterna har därför efter operationen en kateter i urinröret. Denna kateter behålls alltifrån cirka 12 timmar upp till några dagar. Genom katetern spolar man vatten som sköljer ut blodet.

När är det lämpligt med operation av förstorad prostata?

Operation av prostatan är förstahandsvalet när patienten inte kan kissa, och har kateter eller använder självtappning, vid förekomst av blåssten, upprepade urinvägsinfektioner och/eller upprepade episoder med blod i urinen.

Vid svåra symtom till följd av prostataförstoring, trängningar med läckage, mycket lågt urinflöde eller om det blir mycket urin kvar i urinblåsan efter urineringen kan det vara bra att välja operation, som är den effektivaste behandlingsmetoden.

Operation av prostataförstoring är även lämpligt då läkemedelsbehandling inte har haft tillräcklig effekt.

I övriga fall kan patienten välja mellan prostataoperation, som är den effektivaste behandlingen och enklare behandlingar som är mindre effektiva och som kanske förbättrar besvären utan att ta bort dem helt. Urineringsbesvär har ofta andra orsaker än godartad prostataförstoring. Eftersom en operation innebär risker är det viktigt att utredningen har gjort det sannolikt att prostata är orsaken till besvären.

Vilka prostataoperationer finns det?

• TURP –TransUretral Resektion av Prostata. Cirka 90 procent av operationerna är av denna typ. Man använder ett rör som förs in i urinröret. Man kan se genom röret och i spetsen finns det en metallslynga som används för att skära loss små bitar från prostata. Genom slyngan går det elektrisk ström och slyngan kan även användas för att stoppa blödningar.
• Öppen operation med snitt på magen. All nybildad vävnad i mitten av prostata skalas ut med fingret. Används om prostatan är större än cirka 100 milliliter.
• TUIP – TransUretral Incision av Prostata. Operationen skiljer sig från TURP genom att man inte tar bort någon vävnad utan endast klyver prostatan på längden så att urinröret öppnar sig lättare.
• TUVP – TransUretral Vaporisering av Prostata. Görs ungefär som TURP men man använder så höga energinivåer att vävnaden förångas. Används för närvarande mycket litet i Sverige.
• PAE – Prostate aterial embolisation. En relativt ny metod som prövats på några ställen i Sverige. Metoden innebär att radiolog via katerisering av prostatas arteriella blodkärl mtänger av blodföldet och åstadkommer en nekrtisk tillbakabildning av prostatavävnaden. Kan lämpa sig för patienter som inte är i skick att genomgå TURP.

Hur effektiva är de olika operationsmetoderna?

Vid alla operationsmetoder får man en kraftig förbättring av symtom och urinflöde. Andelen patienter som behöver en ny operation för att ta bort mer vävnad är minst för öppen operation, något större för TURP och och ytterligare något större för de övriga metoderna.

Vilka komplikationer och bieffekter har prostataoperationerna?

• De flesta som opereras för förstorad prostata får så kallad retrograd ejakulation. Detta innebär att sädesvätskan åker upp i urinblåsan vid utlösningen. Känslan av orgasm är ungefär oförändrad.
• Förmågan att få stånd är ungefär oförändrad efter operation men några patienter kan uppleva att förmågan försämras och andra att den förbättras.
• Risken för urinläckage på grund av slutmuskelskada anses vara mindre än en på hundra. Har man urinläckage före operationen brukar detta minska eller försvinna.
• Operationen har de vanliga operationsriskerna såsom hjärtinfarkt, stroke och blodpropp. Risken att dö i samband med operationen är i storleksordningen en på tusen.
• Stor blödning kan förekomma framför allt vid TURP och öppen operation. Ibland behövs blodtransfusion och/eller en ny operation för att stoppa blödningen.
• Andra tidiga komplikationer är urinvägsinfektion eller läckage av urin eller spolvätska från urinblåsan in i kroppen.
• Månader eller år efter operationen kan man få en urinrörsförträngning som behöver åtgärdas med ett mindre ingrepp.