Behandling | Prostata

Behandling vid godartad prostataförstoring (BPH)

Behandling av godartad prostataförstoring (BPH) kan förutom operation och läkemedel även ske med mikrovågsbehandling, kateter eller observation.


Uppdaterad den: 2017-06-19
Författare: Anders Spångberg, medicine doktor och överläkare, Linköping.
Uppdaterare: Jan-Erik Damber, specialist i urologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset

Annons

Observation som behandling vid BPH

Observation eller "vänta och se" räknas i det här sammanhanget som en behandling. Detta alternativ innebär inte att man inte gör något alls utan man utreder åtminstone patienten och ger råd. En anledning till att observation är ett vanligt behandlingsalternativ är att av hela gruppen med godartad prostataförstoring är det endast en liten del som försämras inom en femårsperiod.

Många som har urineringssymtom har inte så mycket besvär. De söker kanske i första hand för att få veta om det finns risk för tumörsjukdom eller för att njurfunktionen skall försämras. Om utredningen tyder på godartad sjukdom behövs ingen behandling.

Bara diagnosen BPH kan lindra symtomen

Symtom som man tror kan bero på en farlig sjukdom upplevs som besvärande. Efter en utredning som visar godartad prostataförstoring försvinner oron och då upplevs inte symtomen som lika besvärande. Bara utredningen kan alltså ändra patientens upplevelse av sjukdomen.

Annons
Annons

De råd patienten får handlar mest om att reglera urinproduktionen. Har man blåssymtom bör urinmängden på ett dygn vara mindre än 1200 milliliter och absolut inte över 1500 milliliter. Vätskeintaget genom mat och dryck behöver ofta minskas.

Antalet nattliga urineringar kan också minskas genom att urinmängden på ett dygn minskas till under 1200 ml. Man behöver då oftast hålla igen på dryckesintaget under hela dygnet och inte bara på kvällen. Att ligga ned en till två timmar på eftermiddagen eller kvällen att ta kortverkande vätskedrivande medicin på eftermiddagen kan också vara effektivt.

Mikrovågsbehandling vid BPH

TransUretral MikrovågsTerapi, TUMT, är den enda mindre invasiva (kräver ingrepp) behandlingen som används i nämnvärd omfattning i Sverige. Att den kallas mindre invasiv innebär att behandlingen kan genomföras i lokalbedövning och att man inte behöver vara inlagd på sjukhus.

Annons
Annons

Behandlingen ges genom en kateter som är placerad i urinröret. I katetern finns det en mikrovågsantenn som värmer upp de inre delarna av prostatan så mycket att vävnaden dör och senare bryts ned och stöts bort av kroppen. Behandlingen regleras genom att temperaturen i prostatan mäts.

Prostatan svullnar först så patienten behöver ha en kateter i urinröret under tre till fem veckor efter behandlingen. Ökade trängningsbesvär kan förekomma den första tiden innan symtomen förbättras. Mikrovågsbehandling har en något sämre effekt på symtom och urinflöde jämfört med operation men en bättre effekt än läkemedelsbehandling.

Det har utförts många mikrovågsbehandlingar med få komplikationer. Det finns emellertid en osäkerhet om hur man ska värdera risken för allvarliga komplikationer på grund av överbehandling. Ett fåtal sådana komplikationer har inträffat och det råder osäkerhet dels om hur vanliga de är och dels om hur säkert man kan förebygga att de inträffar igen.

Kateterbehandling

En kateter är en plastslang som används för att tömma ut urinen genom urinröret. Kateterbehandling används på två sätt, dels med en kateter som ligger i urinröret hela tiden och dels genom att patienten själv sätter in en kateter tillfälligt i urinröret flera gånger dagligen, så kallad självtappning.

Kvarliggande kateter

Inneliggande kateter används vid tillfälliga svårigheter att kissa och i väntan på operation då patienten har urinstämma. Sådan kateterbehandling brukar fungera bra i flera månader och ibland i år.

När kateterbehandlingen pågår i flera år brukar det ofta uppstå problem med urinträngningar, urinvägsinfektioner och stenbildning i urinblåsan. Inneliggande kateter brukar därför endast användas under lång tid när det inte går att utföra en operation och då patienten inte kan utföra självtappning.

Självtappning av urin

Självtappning heter också Ren Intermittent Kateterisering, RIK. Många patienter har ett psykologiskt motstånd mot att börja tappa sig själva men när de väl startat självtappningen brukar de vara mycket nöjda med behandlingen eftersom de slipper den irritation i urinröret som en inneliggande kateter ger. Vid självtappningen för patienten in en ny kateter i urinröret cirka fem gånger per dygn för att tömma ut urinen.

Självtappning används både i väntan på operation och som en permanent lösning om det inte går att utföra en operation.


Annons
Annons