Behandling | Stomi

Laparoskopisk galloperation


Uppdaterad den: 2013-01-13
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Gallstenssjukdom

Lever och gallblåsa

Gallblåsan sitter på undersidan av levern. Från gallblåsan går det en gallgång som löper samman med den gemensamma gallgången (choledocus), och utförsgången från bukspottkörteln, och mynnar i tolvfingertarmen (duodenum). Stenar kan bildas i gallblåsan.

Gallstensanfall är typiska och uppträder som episoder med akuta, svåra smärtor i övre delen av buken eller under höger revbensbåge. Smärtorna är intensiva och ihållande (inte kolikartade). De utlöser ofta ett behov av att röra sig, svettning, frossa, illamående och kräkning. De kan stråla ut i ryggen, mellan skulderbladen eller upp i axlarna. Smärtorna kommer några få timmar efter måltid, typiskt på kvällen och natten, och varar i minst en halvtimme, oftast några timmar. Ett anfall som håller i sig längre än ett dygn är vanligen tecken på inflammation i gallblåsan, med åtföljande feber, sjukdomskänsla och uttalad lokal ömhet.

Behandling

Det är sällan nödvändigt med akut inläggning på sjukhus vid gallstensanfall men vid tecken på inflammation i gallblåsan (feber) blir man som regel inlagd. Gallstensanfall är i sig inte farligt och det är därför din upplevelse av graden av besvär som avgör om du bör opereras. Vid tecken på att gallstenen blockerar gallgången är en akut operation emellertid nödvändig.

Annons
Annons

En enstaka episod av okomplicerad gallstenssjukdom (smärtanfall eller gallblåseinflammation) föranleder vanligen inte operation. Undantag kan vara ett anfall som är så kraftigt att du kräver att bli opererad eller akut gallblåseinflammation som inte blir bra med läkemedelsbehandling. Sannolikheten för nya anfall efter en episod är osäker. Några patienter upplever att mindre fett i kosten minskar och eventuellt eliminerar symtomen.

Vid akut gallblåseinflammation efter tidigare gallstensbesvär bör operationen göras akut inom de första fem till sex dagarna efter sjukdomsdebuten. Alternativt behandlas du medicinskt och kommer tillbaka för planerad operation efter cirka tre månader.

Många kirurger skulle bedöma följande faktorer som goda skäl till att operera:

Annons
Annons
  • Rimligt stor sannolikhet för att besvären orsakas av gallsten.
  • Upprepade episoder av sådan karaktär att du vill opereras.
  • Frånvaro av andra sjukdomar som kan innebära att risken vid ingreppet är orimligt stor.

Förundersökningar

Ultraljudsundersökning är den bästa metoden att påvisa sten i gallblåsan. Om undersökningen är normal trots typiska symtom, bör den upprepas. Man tar blodprover för att undersöka leverfunktionen och dessa upprepas några få dagar före ingreppet för att bedöma sannolikheten för en samtidig sten i gallgången (sten som har spolats ut i gallgången). Onormala blodprover innebär att MR-bilder bör tas eller att man bör göra en så kallad endoskopisk retrograd kolangiopankreatikografi (ERCP). Om undersökningarna är normala, är det sannolikt att stenen har spolats ut spontant. Du bör då opereras snarast, inom en vecka, innan en ny sten kommer ut i gallgången.

Ingreppet

Operationen görs med laparoskopisk teknik i narkos. Tre "rör" förs in genom bukväggen och ingreppet utförs genom dessa rör. För att kirurgen ska få god översikt, blåser man in en gas som lyfter bukväggen. Det blir allt vanligare att detta ingrepp utförs som dagkirurgi, vilket innebär att du kommer fastande på morgonen och kan gå hem några timmar efter operationen.

Erfarenheterna visar att 95 % av patienterna kan gå hem som planerat efter en elektiv dagkirurgisk behandling. Färre än 5 % behöver läggas in på nytt. I sällsynta fall (1 % eller mindre) måste operationen göras om till en öppen, vanlig operation. Det kan vara något vanligare vid operationer för akut gallblåseinflammation.

Det är vanligt att man får smärtor efter ingreppet och du får med dig smärtstillande läkemedel när du skrivs ut. En veckas sjukskrivning räcker för många. Några klarar sig med mindre, andra behöver upp till två veckor. En del får smärtor i skuldrorna i två till tre dagar på grund av kvarvarande gas under diafragma.

Komplikationer

Den viktigaste risken vid operationen är skada på gallgången. Detta förekommer hos 0,6–0,8 %. Om gallgången skadas, är det viktigt att kirurgerna upptäcker detta under operationen. Risken för större blödningar under eller efter operationen är liten, cirka 2%.

Allvarliga komplikationer efter operationen förekommer hos cirka 1 % av patienterna och är oftast förknippade med en kvarvarande sten i gallgången. Sannolikheten för kvarvarande stenar är under 2 % om leverfunktionsproverna var normala före operationen. Vid osäkerhet görs ofta en röntgenundersökning av gallgången under operationen. Om man hittar stenar, kan dessa tas bort laparoskopiskt eller med endoskopiska metoder efter operationen. En möjlig följd av kvarvarande stenar är ökat tryck i gångsystemet. Då kan galla läcka ut i bukhålan. Vid misstanke om detta är omedelbar inläggning nödvändig. Behandlingen består vanligen av dränering av gallan genom huden eller med hjälp av endoskopi. Sårinflammationer eller vätskning från såren förekommer i upp till 6–7 % av fallen.

Förlopp

85–90 % av patienterna blir bra efter operationen. Hos några kvarstår symtomen oförändrade, vilket visar att gallstenarna inte var orsaken till de aktuella smärtorna. Några patienter kommer att få diarré och magsmärtor vid för stort intag av fett och en del kommer att ha ihållande diarré, vilket i så fall bör utredas av läkare. Rutinmässig kontroll anses inte vara nödvändig om du har fått god information före ingreppet.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons