Fakta | Mage & tarm

Långvarig cirkulationssvikt i tarmen, tarmischemi

Alla organ behöver syre för att fungera normalt. Om syretillförseln till tarmen försämras kan det leda till skada på tarmvävnaden.

Uppdaterad den: 2019-06-18
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är kronisk cirkulationssvikt i tarmen?

Ischemi är det medicinska ordet för syrebrist i kroppsvävnader. Vid kronisk cirkulationssvikt, eller tarmischemi, får tarmvävnaden för lite blod och därmed för lite syre. Alla vävnader i kroppen är beroende av en konstant blodförsörjning och områden som förlorar sin blodförsörjning dör. Vid kronisk tarmischemi uppstår syrebristen gradvis eller återkommande och ger lindrigare symtom än vid akut tarmischemi.

Kronisk tarmischemi förekommer framför allt hos medelålders eller äldre personer på grund av att åderförkalkning, ateroskleros, är vanligare hos dem (se nedan under Orsak).

Symtom

Symtomen vid kronisk tarmischemi kommer vanligtvis smygande och det kan vara svårt att säga exakt när besvären började. Det mest typiska symtomet är smärtor efter intag av mat. Oftast uppstår de 20–30 minuter efter måltider och de kan sitta i en till två timmar efteråt. Smärtorna är oftast lokaliserade till den övre delen av magen och de är ofta värst efter stora eller feta måltider. Dessutom kan man få illamående och kräkningar. På grund av symtomen är det vanligt att man drar sig från att äta, vilket gör att man går ner i vikt. Diarré och förstoppning kan också förekomma. 

Annons
Annons

Om smärtorna övergår till att bli ihållande och förekommer oftare än i samband med måltid samtidigt som det finns blod i avföringen, är det ett oroväckande tecken. Det kan tala för en försämring i blodflödet som gör att det uppstår akut tarmischemi.

Orsak

Åderförkalkning gör att blodflödet i pulsådern minskar. Om det sker en skada på blodkärlet kan pulsådern plötsligt bli helt avstängd.

Kronisk tarmischemi beror på åderförkalkning i de blodkärl som leder blod till delar av tarmen. Ett förkalkat blodkärl blir trängre och klarar inte av att leverera så mycket blod som det ska till sitt område. 

Det finns flera kärl som leder blod till tarmen och de har förbindelser med varandra. Ett trångt blodkärl kan på så vis kompenseras av att andra kärl har ett bra blodflöde. Om det är flera kärl som blir trånga uppstår symtom.

Annons
Annons

Den kroniska formen av tarmischemi kommer gradvis och har ett mer beskedligt förlopp. Tarmen får tid på sig att anpassa sig till den dåliga blodförsörjningen. Om blodflödet upphör fullständigt kan tarmen dö vilket kan leda till livshotande komplikationer. 

Diagnos

I sjukdomshistorien kan man ofta få fram att personen har andra tecken på åderförkalkning. Det kan vara tecken som kärlkramp, dålig genomblödning i benen, impotens hos män och/eller tidigare infarkt i hjärna eller hjärta. En dålig genomblödning i benen kan mätas enkelt med hjälp av en blodtrycksmanschett och ultraljudssignaler. Om man lyssnar med ett stetoskop kan man ibland höra ljud från pulsådrarna eftersom förträngningen gör att blodet virvlar i kärlet. 

För att bekräfta att det handlar om kronisk tarmischemi kan man göra olika undersökningar. I vanliga fall börjar man med en ultraljudsundersökning av magen. Man kan då se blodflödet i de stora kärlen. Andra undersökningar är skiktröntgen med kontrast eller angiografi. Vid angiografi sprutas kontrastmedel in i blodkärlen. Kontrastmedlet gör att blodkärlen syns på röntgenbilder. Genom den här undersökningen kan läkaren vanligtvis se om patienten har trånga partier i blodkärlen som förser tarmen med blod.

Behandling

Om man har ställt diagnosen och har symtom av kronisk tarmischemi rekommenderar man kirurgisk behandling för att undvika komplikationer i framtiden. Hos vissa är det riskabelt att utföra en operation på grund av andra sjukdomar och man man då bestämma sig för att inte operera.

Ofta kan man behandla tillståndet genom att från blodkärlet göra ingrepp. En kirurg kan då föra upp ett rör i en artär till den del av blodkärlet som är trång. Där pumpas en ballong upp som ”tänjer ut” blodkärlet så att blodet kan strömma igenom lättare. Man lämnar i regel en stent som är en metallcylinder som gör att kärlet förblir öppet.

Andra alternativ är en bypassoperation som görs genom att göra ett snitt i magen. Vid en bypassoperation gör man en ny förbindelse mellan en pulsåder och området bakom förträngningen.

Behandling av faktorer som kan försämra åderförkalkningen är viktiga. Det kan handla om läkemedel som hämmar blodplättar, kolesterolsänkande läkemedel samt förändringar i levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet och nyttig kost.

Prognos

Patienten kan själv göra en del för att minska och förebygga problemen med trånga blodkärl. Det viktigaste är att sluta röka. Motion och nyttig kost är också bra åtgärder. Hjärt-kärlsjukdom eller blodbrist är andra tillstånd som kan ligga bakom besvären, och i så fall måste dessa behandlas.

Efter operation uppger 90 % av dem med kronisk cirkulationssvikt i tarmen att de blir mycket bättre. Smärtorna försvinner och de går upp i vikt igen. Nya förträngningar kan uppstå i framtiden. 


Annons
Annons
Annons