Fakta | Mage & tarm

Inflammation i gallblåsan – kolecystit

Gallblåsan ligger under levern och lagrar galla. I vissa fall kan den bli inflammerad och leda till smärta och andra sjukdomstecken.

Uppdaterad den: 2019-04-29
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är kolecystit?

Gallblåsan och gallgångarna.

Kolecystit är en inflammation i gallblåsan. I levern bildas en vätska som kallas galla. Denna lagras i gallblåsan tills kroppen behöver den och leds då ner till tarmarna. Gallsalterna är viktiga för matspjälkningen eftersom de bryter ned fett i maten.

Kolecystit är starkt förknippad med förekomsten av gallstenar. Eftersom gallstenar är vanligare hos kvinnor och förekomsten av dem ökar fram till 50–60 års ålder så är förekomsten av kolecystit också vanligast i de grupperna. Andra, mer sällsynta orsaker, kan vara förträngningar i gallgångarna, virusinfektioner och tillstånd som blockerar gallflödet till tarmarna. 

Symtom 

Det är ett ofta mycket smärtsamt tillstånd som kännetecknas av smärtor i övre delen av magen, i regel på höger sida under revbensbågen. Illamående, kräkning och lätt feber förekommer ofta. Det är vanligt att det börjar som gallstensbesvär som sedan försämras. 

Annons
Annons

Om gallgången täpps till får man gulsot (gulfärgning av huden som är lättast att se i ögonvitan), avföringen blir ljus och urinen mörk. Gulsot är dock ganska ovanligt vid kolecystit.

Orsak

Alla typer av skada eller förändringar i gallblåsan och gångarna därifrån kan leda till en inflammation i gallblåsan. Den absolut vanligaste orsaken är dock stenar i gallblåsan. Dessa hamnar på en plats som gör att de blockerar utgången i gallblåsan och hindrar gallan från att tömmas. Detta leder till att trycket i gallblåsan stiger och blåsan utvidgas. De krampartade smärtorna beror på att blåsan försöker dras samman för att pressa ut innehållet, men hindras från detta. När gallan blir stillastående istället för att utsöndras, och det uppstår en steril inflammation i gallblåsan, ökar risken för att bakterier ska utlösa en infektion. 

I sällsynta fall kan andra orsaker än sten ge upphov till inflammation och därefter infektion. Detta ses oftast hos personer som nyligen har genomgått ett kirurgiskt ingrepp. Exempel på andra riskfaktorer är diabetes mellitus, kirurgi, nedsatt immunförsvar och hjärtsvikt.

Annons
Annons

Diagnos

Diagnosen ställs vanligen genom en typisk beskrivning av symtomen och utvändig undersökning. I vanliga fall undersöks magen för att se om man är öm på platsen där gallblåsan ligger och om man har utvecklat en inflammation i bukhålan. Ofta mäts blodtrycket, andningsfrekvensen och saturationen för att bedöma allvarlighetsgraden.

För att bekräfta diagnosen görs en ultraljudsundersökning och den ger i de flesta fall den information som behövs. I vissa fall kan man göra andra undersökningar såsom datortomografi, magnetresonansundersökning eller ERCP. ERCP är en undersökning där läkaren för ned en böjlig slang med kamera via munnen till tolvfingertarmen, och för upp ett tunt rör i gallgången. Genom detta kan man spruta in kontrastmedel och fotografera gallgångarna med röntgen. Vid ERCP kan man ibland också avlägsna sten från gallgångarna.

Behandling

Behandlingen består av olika delar. I början är det viktigt att låta tarmarna och gallblåsan vila och därför rekommenderas fasta. Smärtlindring kan behövas, och kan ges som injektion i muskeln, direkt i blodet eller under huden. I vissa fall ges antibiotika, om man tror att en bakteriell infektion bidrar till symtomen. Om inflammationen nyligen har uppstått görs i de allra flesta fall en operation för att avlägsna gallblåsan. Denna operation görs ofta med så kallad titthålsteknik (laparoskopi). Med denna teknik blir ingreppet vanligen mindre och läkningstiden kortare. I enstaka fall är vanlig operationsteknik att föredra.

Ibland har det gått en längre tid innan man kommer till sjukvården eller så är omständigheterna så att man inte kan operera direkt. I så fall kan man välja att operera efter 2–3 månader. Man har inte visat att tidig operation är bättre än sen operation, men däremot är det vanligt att man under väntetiden får besvär som gör att man ändå måste operera snabbare. Det är framför allt så att kostnaderna för samhället blir lägre om man opereras direkt och att det ger minskade besvär för personen.

I vissa fall kan man lägga in ett drän, ett rör som går genom huden direkt till gallblåsan, för att minska trycket i gallblåsan. 

Prognos

När gallblåsan har tagits bort är risken för att få nya besvär från gallvägarna liten. Gallblåsan är lyckligtvis ett organ som vi klarar oss bra utan. Efter operationen kommer gallan inte längre att lagras utan rinner i en jämn ström ut i tunntarmen. Hos vissa personer kan det ge diarré, men vanligen bara under den första tiden efter operationen. 

Man behöver inte ändra kosten efter att gallblåsan har tagits bort, men många mår bättre av att äta flera små måltider än stora fettrika måltider med längre mellanrum.


Annons
Annons
Annons