Fakta | Mage & tarm

Hepatit (leverinflammation)

Hepatit är grekiska för leverinflammation. Karakteristiskt för hepatit är att en del av leverns celler angrips av inflammation.


Uppdaterad den: 2012-07-19

Annons

Bakgrund

Hepatit kan dels bero på sjukdomar som bara angriper leverceller, till exempel smittsam virushepatit, dels sjukdomar där inflammationsreaktionen är ett led i en mera utbredd sjukdom och där leverinflammationen är av mindre betydelse för hur sjukdomen förlöper, till exempel körtelfeber (mononukleos).

Orsaker till hepatit

Infektioner, till exempel hepatit A, B, C, D och E, som orsakas av olika virus med samma namn.

Hepatit kan också orsakas av andra infektioner, till exempel:

  • Körtelfeber (Epstein Barr-virus) och Cytomegalovirus
  • Allvarliga bakterie- och parasitinfektioner
  • Amöbainfektion

Hepatit kan slutligen uppstå som en så kallad autoimmun sjukdom, det vill säga kroppens immunförsvar uppfattar levern som främmande, vilket resulterar i en inflammation i levern.

Annons
Annons

Även läkemedel kan orsaka hepatit, exempelvis paracetamolförgiftning och narkosmedlet halotan. Andra orsaker till hepatit är ansamlig av fett i levern, alkohol och svampgifter.

Varför uppstår kronisk hepatit?

Kronisk hepatit är ett långvarigt tillstånd av leverinflammation som kan ha följande orsaker:

  • Smittsam virushepatit av typerna hepatit B, hepatit C och hepatit D
  • Läkemedel
  • Alkohol
  • Autoimmun hepatit. En sjukdom där leverns celler förstörs av kroppens eget immunförsvar. Man känner inte till orsaken. Autoimmun hepatit kan i vissa fall även visa sig som akut hepatit.
  • Medfödda sjukdomar i ämnesomsättningen, som till exempel Wilsons sjukdom (störningar i kroppens kopparbalans) och hemokromatos (störningar i kroppens järnbalans).

I vissa fall kan man inte finna sjukdomsorsaken hos personer med kronisk hepatit.

Annons
Annons

Hur får man hepatit?

Man kan få hepatit om man smittas av ett av de virus eller bakterier som orsakar leverinflammation, eller om man utsätter sig för andra ämnen som kan ge hepatit, till exempel höga doser alkohol, svampgifter och läkemedel.

Läkemedel kan ge hepatit på två olika sätt. Antingen intar man för stora mängder av läkemedlet (till exempel paracetamol) och blir förgiftad, eller så reagerar levern överkänsligt på en normal mängd läkemedel, exempelvis narkosmedlet halotan. Den sistnämnda formen är sällsynt.

Symtom på hepatit

Symtomen vid akut hepatit varierar mycket från person till person. Hos några går hepatitinfektionen faktiskt helt utan tecken på sjukdom. Barn får ofta ett milt förlopp av sjukdomen.

I övrigt brukar följande faser inträda vid hepatit:

Den tidiga fasen av hepatit

Trötthet, allmän sjukdomskänsla och lätt feber. Illamående, aptitlöshet och smakändringar. Tryck under höger revbenskant (förstorad lever). Det kan även förekomma muskel- och ledsmärtor, huvudvärk och hudutslag.

Gulsotsfasen

Gulfärgning av ögonvitan, hud och slemhinnor. Mörk urin och ljus avföring.

Konvalescensfasen

Trötthet som kan vara i flera veckor.

Vid kronisk hepatit

En del märker ingenting av den kroniska leverinflammationen, andra känner trötthet, ökat sömnbehov samt led- och muskelsmärtor. Gulsot är ett symtom som visar sig sent vid kronisk hepatit och är ett tecken på att tillståndet är allvarligt.

Vilka är särskilt utsatta för hepatit?

  • Personer som tidigare haft gulsot eller andra tecken på leverinflammation.
  • Personer som med säkerhet eller stor sannolikhet har varit utsatta för hepatit B eller hepatit B-virus.
  • Personer med ärftliga former av leverinflammation i familjen.

Vad kan man göra för att undvika hepatit?

  • Undvika att bli smittad av hepatitvirus
  • Vaccinera sig mot smittsamt hepatitvirus (hepatit A och B) om man löper risk att bli smittad (om man till exempel reser utomlands i riskländer).
  • Inte dricka större mängder alkohol.
  • Var extra försiktig med alkohol om inflammationen är aktiv.
  • Om orsaken är alkoholmissbruk ska du helt sluta dricka alkohol. Sök hjälp.
  • Ät varierad, regelbunden och bra mat.
  • Om du har symtom på akut leverinflammation bör du vila, men om du känner dig frisk finns inget hinder för att du skall kunna vara fysiskt aktiv och sköta ditt jobb.
  • Försök att leva ett normalt liv om du har kronisk hepatit.
  • Vid smittsam hepatit B, informera familj och sexpartner så att de kan skydda sig mot smitta genom vaccination. Använd kondom till dess att din partners vaccination verkar.
  • Vid smittsam leverinflammation av typen hepatit A är orsaken, informera familj, så att de kan skydda sig (få gammaglobulin samt hålla god hygien).
  • Bägge infektionerna anmäls av din läkare till smittskyddsinstitutet
  • Om du har kronisk leverinflammation bör du genomgå regelmässiga läkarundersökningar.

Diagnos

Diagnos ställs genom blodprov och eventuellt ett vävnadsprov av levern. Några av blodproven används för att påvisa sjukdomens orsak och för att utesluta andra kända orsaker till hepatit. Andra blodprov kan visa hur aktiv inflammationen i levern är vid tidpunkten för provtagningen.

Med ett vävnadsprov, genom ett nålstick (biopsi), kan man se hur stor skada inflammation gjort på levern.

Behandling av hepatit

  • Det finns ingen medicinsk behandling vid akut virushepatit.
  • Kronisk hepatit B kan behandlas med virushämmande läkemedel.
  • Kronisk hepatit C kan behandlas med inteferon, ribavirin och andra virushämmande läkemedel.
  • Autoimmun hepatit kan behandlas med till exempel kortison.
  • Om levern inte längre kan fullgöra sin funktion kan levertransplantation vara ett alternativ.

Prognos

Akut smittsam virushepatit går oftast över av sig själv. Mindre än 1 av 300 patienter drabbas av nedsatt leverfunktion med risk för att dö. Hepatit B och C kan bli kroniska, men aldrig hepatit A.

Hepatit vid körtelfeber går alltid över av sig själv.

Akut hepatit orsakad av alkohol och läkemedel går oftast över om levern inte fortsatt utsätts för dessa gifter.

Kronisk hepatit av typerna hepatit B och C kan hos en mindre del (cirka en av fem) förorsaka skrumplever och ännu mera sällan levercancer.

Andra former av kronisk hepatit kan också förorsaka skrumplever.


Annons
Annons