Fakta | Mage & tarm

Gaser i magen

Det är normalt att släppa ut gaser från tarmen 10 till 20 gånger om dagen. Om man upplever besvär av gaser kan förändringar i kosten och livsstilen ofta ge lindring.

Uppdaterad den: 2019-05-03
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Även om gas från tarmen (flatulens) ofta inte är allvarligt, kan det upplevas som genant. En del människor har stora problem med gaser som besvärar dem mest hela tiden. Ibland kan gaser som man inte kan släppa ut leda till intensiva, kortvariga magsmärtor.

Även om man inte kan förhindra gasproduktionen, finns det åtgärder som kan minska den, lindra besvären och därmed förhindra att råka i förlägenhet.

Symtom och tecken

Hos de flesta av oss är symtom och tecken på mycket gaser i tarmen uppenbara.

De består av:

Annons
Annons
  • Gasavgång. Frivillig eller ofrivillig gasavgång, antingen som en rapning eller som tarmgas.
  • Smärtor. Skarpa, tryckande smärtor eller kramper i magen. Dessa smärtor kan uppkomma var som helst i magen och kan snabbt förflytta sig. Man kan också uppleva tryck i magen. Ibland kan smärtan bli så intensiv att det känns som om det är något som är allvarligt fel. När smärtor uppkommer i övre, vänstra delen av bukhålan kan de misstolkas som att komma från hjärtat. Vid smärta på höger sida kan den misstolkas som en gallvägssjukdom eller en blindtarmsinflammation.
  • Uppblåsthet. Magen sväller upp. Man kanske måste knäppa upp byxorna under dagen.

Orsak

Man sväljer luft varje gång man äter eller dricker. Det är till och med möjligt att svälja luft utan att veta om det när man är nervös, äter för fort, tuggar tuggummi eller dricker genom ett sugrör. En del av den här luften hamnar i tjocktarmen. Det är dock så att det mesta av luften i tjocktarmen kommer från gas som produceras när bakterier i tjocktarmen spjälkar kolhydrater som inte har brutits ned i tunntarmen.

Tråkigt nog är det nyttig mat – frukt, grönsaker, helkorn, bönor och ärter – som ofta ger gasbesvär. Det beror på att detta är livsmedel med högt fiberinnehåll. Fibrer har många hälsofördelar, till exempel att aktivera matspjälkningskanalen och reglera blodsocker och kolesterol.

Kolsyrade drycker som läsk och öl är också viktiga orsaker till tarmgas.

Annons
Annons

Andra orsaker till mycket gaser i magen är:

  • Förstoppning. Trög mage kan göra det svårt att bli av med gaser, något som leder till uppblåsthet och obehag.
  • Matintolerans. Om gasbesvären i huvudsak uppkommer efter att man har ätit mjölkprodukter kan det bero på att kroppen inte kan bryta ned sockret (mjölksocker, laktos) i mjölkprodukterna. Det är många som inte kan bryta ned laktos ordentligt efter småbarnsåren (från cirka 6 år), och även små barn är ibland intoleranta mot laktos. Tillståndet kallas laktosintolerans. Andra typer av matintolerans, särskilt mot gluten, ett protein som finns i flera sädesslag, kan leda till mycket gaser i magen, diarré och till och med viktminskning (detta är bakgrunden till sjukdomen celiaki).
  • Konstgjorda sötningsmedel. Det är också möjligt att kroppens matspjälkningssystem inte tolererar de konstgjorda sötningsmedlen sorbitol och mannitol som finns i en del sockerfria livsmedel, tuggummi och godis. Många friska personer får gaser och diarré när de äter dessa sötningsmedel.
  • Avföringsmedel. Långvarig användning av avföringsmedel eller läkemedel som ger förstoppning kan bidra till problem med mycket gaser i magen.
  • Olika sjukdomar. Mycket gaser i magen kan vara en del av sjukdomsbilden vid IBS (Irritable Bowel Syndrome) – en ofarlig, men tidvis besvärande, överkänslig tarm. I undantagsfall kan mycket gaser i magen vara ett av flera tecken på ett mer allvarligt, underliggande tillstånd. Exempel på detta är divertikulit (inflammation i fickor i tarmen) eller kronisk inflammationssjukdom i tarmen, som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
  • Antibiotika. Mycket gaser i buken kan ibland bero på tidigare behandling med antibiotika. Dessa läkemedel stör den normala bakteriefloran i tarmen och kan ge ökad gasproduktion.
  • Andra läkemedel. Även andra typer av läkemedel kan leda till mycket luft i buken, till exempel olika typer av cellgifter.

Allt som orsakar en ökning av tarmgaser, eller som förknippas med förstoppning eller diarré, kan leda till gassmärtor. Dessa smärtor uppkommer vanligtvis när gas samlas i tarmarna och man inte kan göra sig av med den. Gassmärtor är ofta intensiva, men kortvariga. Så fort gasen är ute, så upphör smärtorna. Gasen innehåller en blandning av syre, kväve, väte, koldioxid och metan.

När bör man söka läkare?

Det är normalt att släppa ut gaser från tarmen 10 till 20 gånger om dagen.

Ibland kan det finnas skäl att söka läkare:

  • Om man har mycket plågsamma, långvariga eller ständigt återkommande smärtor i buken.
  • Framför allt om man också är illamående, har kräkningar, blödning från tarmen, viktminskning eller feber.
  • Om gasbesvären är så ihållande och intensiva att de stör de vardagliga sysslorna.

I de flesta fall kan behandling minska eller lindra besvären.

Diagnostiska bedömningar

Läkaren utgår från sjukdomshistorien och eventuella fynd vid läkarundersökningen.

Under undersökningen kontrollerar läkaren:

  • Om magen är uppblåst.
  • Om det finns områden som är speciellt ömma.
  • Om det finns kännbara knölar i magen.

Beroende på symtomen och fynden kan det ibland vara aktuellt att ta blodprover och eventuellt göra bildundersökningar av magen som röntgen, ultraljud eller datortomografi.

Behandling

Om smärtorna orsakas av ett sjukdomstillstånd kan behandling av den underliggande sjukdomen lindra.

Andra behandlingar av plågsamma gaser i magen är:

  • Kostråd.
  • Livsstilsförändringar.
  • Ibland receptfria läkemedel.

Även om det inte finns en generell lösning för alla, kan man genom att prova sig fram hitta en lösning som ger viss lindring.

Kosthållning

Följande kostråd kan bidra till minska den mängd gas som produceras i magen eller påskynda transporten av gas genom matspjälkningskanalen:

  • Minska intaget av FODMAP. Vissa kolhydrater (FODMAP, fermenterande mono-, di- och oligosackarider samt polyoler) fermenteras och bildar gaser. Forskning visar att minskat intag av FODMAP kan minska gasbesvär.
    • Livsmedel med höga halter av FODMAP:
      • Monosackarider: (Fruktos/glukoskvot >1) äpple, päron, vinbär, vattenmelon, mango, nypon, körsbär, salladsärter, honung, juice, torkad frukt
      • Disackarider: Mjölk, yoghurt, fil
      • Oligosackarider: Vete, råg, korn, samtliga bönor och lökar, linser, rödbeta, sparris, jordärtskocka, kronärtskocka, selleri, kålrot, nektarin, vinbär, dadlar, fikon, vattenmelon, persika, aprikos, grapefrukt, cashewnöt, pistagenöt, mandel och – i mängder över 30–70 gram – broccoli, vitkål, brysselkål, gröna ärter, sötpotatis och havre
      • Polyoler: Avokado, blomkål, svamp, sockerärter, majs, aprikos, äpple, päron, björnbär, plommon, vattenmelon, persika samt sötningsmedel som slutar på -ol: exempelvis mannitol, glycerol, sorbitol och xylitol 
  • Minska mängden stekt och fet mat. Ibland beror uppblåsthet på intag av fet mat. Fett fördröjer tömningen av magsäcken och kan öka känslan av uppfylldhet i magen.
  • Minska intaget av mjölkprodukter. Försök att använda mjölkprodukter med lågt laktosinnehåll istället för mjölk. Prova eventuellt produkter som hjälper till att bryta ned laktos. Ät bara små mängder mjölkprodukter samtidigt, eller ät dem tillsammans med annan mat som gör det enklare att bryta ned laktos. Ibland kan det dock vara nödvändigt att ta bort mjölkprodukter helt från kosten.
  • Undvik mat som ger besvär. Testa på egen hand om det är bestämda typer av mat som utlöser gasbesvären, och undvik i så fall sådan mat. Man ska helst testa detta genom att ta bort livsmedel från kosten under en period på några veckor. Förhoppningsvis blir man bättre. 
  • Pepparmynta. Prova en kopp pepparmyntste. Pepparmintsolja innehåller mentol som tycks dämpa kramptendensen i glatt muskulatur som finns i tarmväggen i matspjälkningskanalen. En varm kopp pepparmyntste kan lindra gaser och smärtor. Det finns dock de som kan få besvär av pepparmyntste i form av halsbränna och sura uppstötningar.

Livsstilsförändringar

Följande justeringar av livsstilen kan också hjälpa:

  • Ät mindre måltider. Försök att äta flera små måltider under dagen istället för två eller tre större måltider.
  • Ät långsamt, tugga maten ordentligt. En del av oss äter för fort och får i oss stora mängder luft samtidigt. Om det är svårt att äta långsammare så kan man tvinga sig själv att lägga ned gaffeln mellan varje tugga för att på så sätt sänka tempot.
  • Då man är nervös, irriterad eller har mycket att göra ska man inte äta. Prova att göra måltiderna till en avslappnande stund och ät långsamt. Om man äter under stress kan det störa matspjälkningen.
  • Undvik tuggummi och hårda karameller och använd inte sugrör – då sväljer man mer luft. 
  • Kontrollera eventuella löständer. Löständer som passar dåligt kan få till följd att man sväljer extra luft när man äter och dricker.
  • Rök inte. Cigarrettrökning kan öka mängden luft man sväljer.

Receptfria läkemedel

En del produkter kan hjälpa, men de är inte alltid effektiva.

Prova eventuellt:

  • Alfa-galaktosidas är ett enzym som kan bidra till minskade gasbesvär vid känslighet för FODMAP (se ovan). 
  • Laktastillskott. Tillskott av enzymet laktas kan hjälpa till att bryta ned laktos om man har laktosintolerans. Man kan också prova mjölkprodukter som är laktosfria eller som har nedsatt mängd laktos.
  • Silikonpreparat. Detta är ett preparat som finns att köpa på apoteket (dimetikon) och som är avsett för gaser i magen. Silikonpreparat hjälper till att bryta ned bubblorna i gasen, så att gasen lättare passerar genom matspjälkningskanalen. Medlet anges speciellt att kunna hjälpa personer som rapar mycket. Det är dock långtifrån alla som tycker att det hjälper.
  • Aktivt kol. Koltabletter uppges också kunna hjälpa. Man tar dem före och efter måltid. Också här är effekten tveksam.

Annons
Annons
Annons