Akalasi
Akalasi är en sjukdom som utvecklar sig gradvis och smygande genom att ge problem med att svälja föda, både fast och flytande.
Vad är akalasi?
Akalasi är ett tillstånd där matstrupens nedre slutarmuskel inte slappnar av, vilket gör att mat och dryck hindras från att nå magsäcken på normalt sätt. Problemen kan långsamt leda till ökad grad av sväljningssvårigheter och att mat kan bli liggande i matstrupen. Nedre delen av matstrupen kan utvidgas när problemet funnits en längre tid.
Akalasi finns hos cirka 10 av 100 000 personer, ingen könsskillnad har setts. Oftast debuterar sjukdomen efter 60 års ålder men kan i många fall ses tidigare än så. Hos en del ses sjukdomen redan som barn, men det är i regel inga fall under 7 års ålder.
Symtom
Tillståndet brukar oftast märkas mer gradvis och smygande med allt större svårigheter att svälja både fast och flytande föda. Sjukdomen medför ofta halsbränna, eller bränna och obehagskänslor i bröstet, eventuellt också en känsla av övermättnad i bröstet. Det är också typiskt att man ”rapar upp” mer eller mindre osmält mat, ofta flera timmar efter att man har ätit. Viktminskning är en annan vanlig följd av sjukdomen.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Orsak
Orsaken till tillståndet är inte känt, men minskat antal nervtrådar i nedre delen av matstrupen ses hos de som drabbas vilket leder till försvagning av muskulaturen. Vad detta beror på finns det teorier om, men inget man egentligen kunnat bevisa eller tydligt se samband med. Man har hypoteser kring infektioner, autoimmuna sjukdomar och ärftlighet.
Man kan också få akalasi på grund av andra underliggande sjukdomar, exempelvis finns det en tropisk sjukdom som heter Chagas som kan ge akalasi, och även en del matstrupssjukdomar.
Utbildning och patientundersökning: Lär dig mer om tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom på bara 10 minuter »
Diagnos
Om diagnosen misstänks brukar fler undersökningar utföras, ofta på sjukhus eller kliniker specialiserade på den typen av undersökning som behövs. Dels kan röntgen av matstrupen behövas göras, men även en kameraundersökning i matstrupen, kallas också gastroskopi och utförs med en tunn slang med kamera längst ut, och en undersökning där man mäter matstrupens rörelsemönster, manometri utförst ofta.
Behandling
Behandlingen går ut på att minska symtomen. Det finns ingen behandling som kan bota sjukdomen helt. Huvudprincipen är att försöka göra muskulaturen längst ner i matstrupen mjukare så den släpper ner mat och dryck enkelt igen. Det finns olika praktiska metoder, kirurgisk metod är oftast den metod som lämpar sig bäst, men passar inte operation av olika skäl kan man prova med läkemedel såsom nifedipin eller botulinuminjektioner.
Kirurgi
Operationen innebär att man delar den nedre slutarmuskeln på längden.
Ingreppet kan medföra att man senare får besvär med att magsyra läcker från magsäcken och kommer upp i matstrupen, något som kan ge obehag i form av halsbränna och eventuellt en mindre inflammation längst ned i matstrupen. I de flesta fall är detta ett förhållandevis ofarligt tillstånd, men för att undvika dessa besvär utför man också en så kallad fundoplikation.
Endoskopisk vidgning
Man kan också töja/sträcka ut (dilatera) matstrupens nedre slutarmuskel som tappat sin förmåga att slappna av. I samband med gastroskopi förs en icke uppblåst ballong ned och in i slutarmuskelområdet. Ballongen blåses sedan upp så att slutarmuskeln vidgas. Detta betraktas som den enklaste behandlingsmetoden och ger varaktig förbättring av tillståndet hos hälften av alla patienter. Metoden föredras framförallt hos äldre patienter då den kirurgiska metoden beskriven ovan kräver sövning, något som inte lämpar sig för alla patienter. En del behöver vidga slutarmuskeln mer än en gång.
Ingreppet kan göras polikliniskt, det vill säga utan att man läggs in. Man måste fasta innan. Efteråt får man ligga kvar för observation några timmar. Därefter får man prova att dricka, och om det går bra får man åka hem. Om man skulle drabbas av ökad smärta och feber efter hemkomsten måste man genast kontakta sjukhuset.
En kontroll görs efter cirka två veckor, och en ny vidgning utförs om resultatet av den första inte är tillfredsställande.
Vidgning måste alltid utföras med försiktighet för att undvika att matstrupen spricker, vilket är mycket ovanligt. Detta är också en av anledningarna till att ingreppet i vissa fall måste utföras flera gånger och med en allt större ballong.
Insprutning av botulinumtoxin
Det är också möjligt att behandla akalasi genom att spruta in ett läkemedel, botulinumtoxin, direkt in i nedre slutarmuskeln via ett gastroskop. Läkemedlet verkar avslappnande på nedre slutarmuskeln. Behandlingen är kostsam, har ofta en kortvarig effekt och måste ofta upprepas många gånger. Därför används metoden enbart då alla andra metoder är uteslutna, till exempel hos vissa äldre personer.
Prognos
Så gott som alla patienter blir besvärsfria efter behandling, men det är också vanligt att man så småningom behöver upprepad behandling. Det gäller i synnerhet de patienter som har fått läkemedelsbehandling. En möjlig biverkan är som tidigare nämnts ökade besvär med halsbränna.
Det finns också en något större risk för att utveckla cancer i matstrupen hos personer som har akalasi. Då man känner till denna risk så brukar man kontrolleras för detta regelbundet.
