Fibrer som kan stärka tarmbarriären hos äldre

Tarmbarriären kan liknas vid ett filter som skyddar mot skadliga ämnen och bakterier samt tar upp näring från kosten.

– En stor andel av äldre lider av magproblem som förstoppning och diarré och de underliggande mekanismerna är inte fullständigt klarlagda. Våra resultat visar att äldre med magproblem har en ökad genomsläpplighet i tarmen och därmed även en försämrad barriärfunktion, säger John-Peter Ganda Mall som står bakom avhandlingen i biomedicin vid Örebro universitet.

Utbildning: Har du koll på IBD?

I en delstudie har han studerat tjocktarmsbiopsier från personer över 65 år med magproblem, vilka har jämförts med biopsier tagna från friska kontrollpersoner. I labbet tillsattes olika kostfibrer tillsammans med en kemikalie som skulle öka tarmens genomsläpplighet.

– Vi kunde se att de studerade kostfibrerna hade en skyddande effekt i biopsierna. I vissa fall minskade genomsläppligheten med 50 procent och i vissa fall motverkade fibrer helt kemikaliens verkan på tarmbarriärens genomsläpplighet, säger John-Peter Ganda Mall.

Han menar att äldre generellt äter mindre kostfibrer än rekommenderat och att deras resultat kan ligga till grund för framtida kostråd för att stärka hälsan hos äldre samt minska vårdkostnader.

Ålder avgörande för effekten av fibrer

Resultaten visar även att effekten av olika kostfibrer varierar i olika åldersgrupper.

Till exempel hade en fiber från en jästsvamp positiva effekter hos äldre – men inte hos den yngre kontrollgruppen. Denna kostfiber har även uppvisat goda resultat på tarmbarriären hos personer med Crohns sjukdom.

LÄS ÄVEN: Har kosten någon inverkan vid IBD? Experten svarar

Samtidigt hade en vetefiber större effekt hos den yngre populationen.

Oklart hur stor mängd fibrer som krävs

Vidare har John-Peter Ganda Mall följt ett femtiotal äldre med magproblem som under sex veckor fick äta två olika kostfibrer. Resultatet visade dock inte på någon skyddande effekt från kostfibrer i labbmiljön.

– Detta kan tyda på att kostfibrerna i sig har direkt effekt på tarmen i labbmiljön, men möjligen behöver tas i högre dos eller under en längre tid för att ha effekt i kroppen. Mer forskning behövs kring detta, säger han.