Intervju | IBD |

Vill se förbättringar inom IBD-vården

När Emma Andersson fick sin IBD-diagnos för två år sedan levererades beskedet i all hast vid sjuksängen. ”Inte direkt ultimat”, säger hon själv och får medhåll av specialistläkaren Jan Marsal. I videoklippet förklarar han vilka förbättringar han vill se inom IBD-vården framöver.

Publicerad den: 2015-08-31
Författare: Anna-Cajsa Torkelsson, Redaktör

Annons

Emma Andersson (till vänster om Jan Marsal i videoklippet) har upplevt flera brister inom IBD-vården. När hon fick höra att hon hade en inflammatorisk tarmsjukdom som hon skulle leva med resten av livet var hon ensam på sjukhuset.

– Jag hade verkligen behövt ett gemensamt möte med läkare, IBD-sjuksköterska, dietist och såklart min familj. Jag hade önskat att någon förklarade för mig vad sjukdomen verkligen innebär. Sjukdomen gjorde också att jag drabbades av psykisk ohälsa och det är inget som någon läkare någonsin har berört under samtal med mig, säger hon.

Annons
Annons

Hon tycker också att det i princip är omöjligt att skapa sig en överblick över sin sjukdom.

– Det krävs alldeles för många telefonsamtal, och det är väntetider och köer mellan olika instanser. Det ska vara enkelt att få kontakt med sjukvården när ett skov är på gång, men så är det inte idag.

Jan Marsal, specialistläkare och forskare vid Skånes universitetssjukhus, är en av medlemmarna i nätverket IBD2020, som arbetar för bättre IBD-vård. Han bekräftar Emma Anderssons bild av bristerna.

Annons
Annons

– Tyvärr är det så det ser ut – IBD-vården är inte optimal idag.

Han säger att den yttersta ledstjärnan för IBD2020 är att skapa mesta möjliga hälsa för varje patient.

– Vi försöker uppnå kontinuitet, tillgänglighet och att vården ska vara individanpassad. Vi har försökt att hitta konkreta verktyg för att uppnå de här målen. Till exempel det här med tillgänglighet: Vi vill att man snabbt ska få kontakt med sitt vårdteam, som har rätt kompetens och rätt information om just den här patienten. En kontaktsköterska ska vara en väldigt central spelare i teamet och patienten ska i första hand ha kontinuerlig och lättillgänglig kontakt med IBD-sköterskan – och när det behövs, även läkare. 

Vill du lära dig mer om IBD? Bättra på dina kunskaper i upplysningskampanjen IBD-Koll.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar mia 2017-02-22 15:56 (7 månader sen)

    kan bara hålla med - bristerna av vården inom ibd är idag så bristfällig så det är hemskt och vidrigt. Tex en sån enkel sak som att vi får mediciner med grav leverpåverkan där leverprover SKA tas varje vecka när man ställs på medicinen - jag havererade efter bara dagar men ingen läkare hade meddelat mig om risken för leverpåverkan. Det fick jag istället läsa själv på FASS och när jag ringde gastromottagningen fick jag inte prata med min läkare och ingen annan läkare heller.
    Jag fick gå privat till en privatklinik och ta prover som visade på allvarligt höjda levervärden, och sedan slutade jag själv ta medicinen. Med föjlden att min tarminflammation nu är värre. " månader senare har jag ännu inte fått träffa läkaren för att diskuttera vilken ny medicin vi istället ska sätta in.
    Kolloskopiproverna där infl var synlig i hela tarmen fick jag vänta 10 månader på att få svar på - OCH insatt medicin.
    På ren svenska - vad fan håller ni på med!

    ibd vården kan man inte ens kalla vård!


Annons
Annons