Forum Mage & tarm


Helvetiskt tillvaro

År 2011. Femårsdagen för min början av denna jävla mardröm närmare sig, om den inte har varit än. Då var det ingen som riktigt förstod. Ingen som anade hur det skulle utveckla sig. Fast jag hade på känn att detta var ingen tvåveckorskur. Tyvärr hade jag rätt. Det värsta är inte halsbrännan, smärtan eller allt jag inte får/borde göra pga den. Nej, det värsta är ifrågasättningarna från mig själv huruvida det jag känner är på riktigt, eller ren och skär inbillning som alla säger. Skulle omgivningen tro på mig lika mycket som jag gör skulle det bli bra, oavsett medicin eller inte. Förut hade jag medicinen, den hjälpte jämt på en gång. När jag inte längre kunde se klart var jag tvungen att skiljas från den, och sedan dess vill inget riktigt hjälpa. Och ingen diagnos som stämmer, ingen som har en lösning. Det står exakt hur man ska leva för att få vara frisk. Hur kommer det sig på att när jag är bokstavstroende på det är jag inte friskare än om jag hade vänt på hela fanskapet. Jag röker inte, super inte, har inga allergier, är inte överviktig, äter inte mycket, äter inte fett, inte kryddstark mat, tar inte stora tuggor, dricker inte kaffe. Motionerar och är kry i övrigt och inte ens fyllda sjutton år. Varför just jag?

Stackare! För djävligt med "det värsta är ifrågasättningarna från mig själv huruvida det jag känner är på riktigt, eller ren och skär inbillning som alla säger" som jag känner igen mig i! Nästan så man önskar vi hade House i landet... Hoppas du har det bättre nu!?


Haha, ja verkligen, här skulle behövas House!! :) nja, det är det inte, men jag hanterar det bättre nu för tiden, tackar som frågar :)

Annons
Annons
Annons