Diarré

Globalt sett dör sju barn varje minut på grund av diarré och den medföljande vätskebristen. Orsaken till detta är framförallt dåligt dricksvatten (som innehåller avföringsbakterier) och dåligt näringstillstånd.

Orsaker till akut diarré (magsjuka)

Diarré kan ha många orsaker, till exempel mag- och tarminfektion, matförgiftning, antibiotikabehandling, stress och nervositet, att man äter mat som tarmen inte kan bryta ner eller inflammation i tarmen.

Magsjuka och tarminfektion

Diarré är oftast förorsakad av virusinfektioner, bakteriegifter eller hela bakterier som salmonella, campylobacter och yersenia. Även andra bakterier, virus och parasiter kan utlösa diarré och magsjuka.

Diarrén beror på:

• Att man äter mat förorenad med bakterier, framförallt otillräckligt uppvärmda kött- och äggprodukter eller mat som förorenats på grund av otillräcklig kökshygien.
• Smitta med bakterier eller virus från andra personer.

Man kan inte alltid lukta sig till eller se på maten om det är fara för att den ska orsaka diarré.

Mikroorganismerna irriterar på olika sätt slemhinnan i tjocktarmen och tunntarmen och därför blir vätskeinnehållet i avföringen onormalt stor. Tarmen blir ytterst aktiv och drar ihop sig kraftigt (kolik). Ofta ger irritationen även illamående.

Vid några få tillfällen kan tarmen börja blöda. 

Matförgiftning

Några bakterier, särskilt gula stafylokocker, bildar giftiga ämnen, bakterietoxiner, som verkar kraftigt irriterande i magtarmkanalen.

Förgiftningen beror på att bakterierna har fått möjlighet att föröka sig i maten och bilda gifter. Även om maten värms upp igen och bakterierna dödas, så förstörs inte de giftiga ämnena.

Gifterna verkar snabbt, inom några få timmar efter intagen föda.

Personer med sår eller inflammation på händerna (risk för stafylokocker) bör av detta skäl inte tillaga mat åt andra.

Antibiotikabehandling

Många människor får diarré i samband med antibiotikabehandling. Denna diarré upphör oftast när behandlingen avslutas. Orsaken är att antibiotikan förändrar den normala floran av tarmbakterier. Livsmedel och preparat med mjölksyrebakterier (så kallad probiotika) kan återställa balansen och kan med fördel intas under antibiotikakuren. Dock behövs fler vetenskapliga undersökningar för att helt styrka mjölksyrebakteriers effekt.

Stress och nervositet

En del människor får dålig mage i stressade situationer. Det kan vara tillfälligt eller bero på ett tillstånd som kallas irritabel tarm, IBS (som också kan framkallas av andra orsaker).

Orsaker till kronisk diarré

Kronisk diarré (det vill säga diarré i över tre veckor) kan uppstå av många anledningar:

• Irritabel tarm, återkommande/kronisk tarminfektion, kronisk tarminflammation (ulcerös kolit och Crohns sjukdom)
• Fettdiarré - tarmen kan inte suga upp fettet
• Laxermedel
• Laktosintolerans
• Intag av för mycket alkohol, kaffe eller sötsaker
• Sjukdomar i ämnesomsättningen
• Glutenintolerans (celiaki)

Symtom på tarminfektion

• Tunna, ofta förekommande avföringar
• Aptitlöshet
• Illamående, kräkningar
• Magsmärtor
• Eventuellt feber

Vilka är varningssignalerna?

• Blodig diarré
• Slemmig diarré
• Svårt att inta och behålla vätska
• Vätskebrist (dehydrering), som visar sig som mörk och sparsam urin, trötthet och torra slemhinnor
• Märkbar slöhet
• Akut diarré hos små spädbarn
• Akut diarré hos mycket gamla

Vad kan man själv göra?

• Vid akut diarré: Drick rikligt med vatten (tre till fyra liter om dagen), men i små portioner och växla gärna till drycker med lite socker och salt i. Vätskesättningsmedel i till exempel brustablettsform finns på apoteket. Vätskeintaget är tillräckligt när urinen är ljusgul.
• Börja försiktigt med mat i flytande form, såsom pulversoppa utspädd i vatten och buljong. Pröva därefter med blåbärssoppa och så småningom lättrostat bröd, kokt ris, kokt ägg, kokt fisk och banan.
• Ät mat med rikt saltinnehåll, till exempel soppa och buljong. Salta extra på till exempel kokt ris och kokt ägg.
• Håll god handhygien, använd egen handduk och om möjligt egen toalett.
• Håll god livsmedelshygien. Använd olika knivar och skärbräden till kött och grönsaker!
• Laga helst inte mat åt andra än dig själv innan du är frisk.
• Ät normal kost när du återfår din aptit men var försiktig med fet, stekt och rökt mat samt mat som innehåller mycket fibrer (som grönsaker, frukt och fullkorn) eftersom det kan vara svårsmält.
• Ät mindre av feta mjölkprodukter (mjölk, fil, smör, ost och choklad) än normalt de första dagarna efter en akut diarré. Även lättare mjölkprodukter (lättfil etc.) kan orsaka besvär på grund av att tarmen kan ha lite svårt att bryta ner laktos.
• Yoghurt och andra livsmedel som innehåller "nyttiga" bakterier kan återställa bakteriefloran i tarmen (finns även i "hälsodrycksform"), liksom mjölksyrebakterier i tablettform som finns att köpa på apotek. Dock behövs fler vetenskapliga undersökningar för att helt styrka mjölksyrebakteriers effekt.

När ska man uppsöka läkare?

• När en varningssignal (se ovan) visar sig.
• Om diarrén uppstår under eller direkt efter utlandsvistelse.
• Om man har haft diarré i mer än en till två veckor.

Behandling av diarré

• Det viktigaste är att följa råden under "Vad kan man själv göra?".
• Diarré går normalt över inom en vecka. Antibiotika är sällan nödvändig och kan ge biverkningar, bland annat ökad risk för mer långvariga besvär.
• Stoppande medel kan användas - dock inte om diarrén innehåller blod eller gult slem eller om man har hög feber i så fall bör man istället uppsöka läkare.
• Vid utlandsresa kan diarré förebyggas genom att man kokar dricksvattnet och/eller endast dricker vatten från förseglade flaskor. Därutöver bör man endast äta kokade eller skalade grönsaker samt undvika glass.
• Vätskeersättning i form av socker-salttabletter (alternativt pulver för upplösning i vatten) kan användas om man är osäker på hur mycket salt/socker/vatten man skall inta. Fråga apotekspersonal för mer information.
• Mjölksyretabletter eller yoghurt och andra livsmedel som innehåller "nyttiga" bakterier, kan återställa bakteriefloran i tarmen, se ovan.