Fakta | Diarré

Amöba (amöbainfektion)

Amöba är encelliga protozoer som bland annat kan slå sig ned i tarmen och ge diarré. Det finns flera olika slags amöbor, men de värsta lever övervägande i tropikerna.

Uppdaterad den: 2010-08-31
Författare: Kaj Thullin

Annons

Det gäller till exempel Entamoeba histolytica, som framkallar amöbainfektion (amöbadysenteri). De här potentiellt farliga arterna av amöba kännetecknas av att de är invasiva, vilket innebär att amöban kan ta sig igenom tarmväggen och sprida sig till andra organ (till exempel lever, lungor och hjärna). Liksom Giardia lamblia förekommer Entamoeba histolytica i två stadier: som fria amöbor (trophozoiter) och i form av inkapslade cystor, som utsöndras från smittbärarens avföring (människor eller djur).

Hur får man amöbainfektion?

Om man får i sig de fria amöborna (trophozoiter) händer det knappast någonting alls, eftersom de normalt dör i magsäcken på grund av dess innehåll av syra. Däremot är cystor mycket motståndskraftiga och utgör den reella smittorisken.

Amöbasmittan överförs under olämpliga eller direkt dåliga hygieniska förhållanden när mat eller dryck förorenas med cystor från infekterade djur och avföring från människor, och därefter konsumeras utan tillräcklig föregående värmebehandling.

Annons
Annons

Vad är symtomen på amöbainfektion?

En infektion av amöba kan pågå utan symtom under långa perioder (månader till år), men den smittade utsöndrar ändå amöbacystor och smittar därigenom sin omgivning. När amöborna går till angrepp skadar de tjocktarmens vägg, med sårbildning och blödning som följd. De mildare symtomen på amöba är magkramper (kolik), smärtor vid avföring (tenesmer) och blodiga, slemmiga diarréer (5-6 per dygn). Under inledningsfasen uppstår sällan feber eller egentligt påverkat allmäntillstånd.

Sjukdomsförloppet vid amöbainfektion kan emellertid kompliceras och ändras radikalt genom att amöborna direkt bryter igenom tarmväggen och leder till bukhinneinflammation. Dessutom kan amöborna transporteras via blodet till levern och andra organ, och ge hög feber och allvarligt påverkat allmäntillstånd. På lång sikt kan amöborna bland annat bilda stora abscesser i levern och andra organ.

Hur kan jag förebygga amöbadysenteri?

I praktiken är det enda sättet att undgå smitta med amöbacystor att tillräckligt värmebehandla mat och dryck.

Annons
Annons

Dricksvatten kan göras säkert på två sätt:

  • Kokning i 10-15 minuter (något längre på hög höjd) och därefter snabb avkylning varpå det täcks över.&nbsp
  • Genom att tillsätta 4 droppar 2-procentig jodsprit till en liter vatten , varpå blandningen skall stå i minst 15 minuter innan den används. Inte särskilt välsmakande, men det näst bästa skydd man kan få.

De två ovannämnda metoderna skyddar mot smitta från alla vanliga sjukdomsbakterier och smittämnen (inklusive cystor från amöbor och Giardia samt Hepatitis A-virus), medan de bekväma klorintabletterna att desinficera vatten med, som rekommenderas från olika håll, inte skyddar mot de nämnda amöbacystorna eller hepatit A.

Diagnos vid misstänkt amöba

Alla som får blodiga diarréer bör snarast söka läkare. Det är viktigt att berätta om man har rest i tropikerna, eftersom amöbor normalt inte förekommer i Norden. Vid de klassiska symptomen på amöbainfektion kan diagnosen ofta ställas genom ett avföringsprov. Vid komplikationer kan sjukdomsbilden bli ganska komplicerad, och diagnosen därför mycket svår att ställa.

Blodiga diarréer ses vid många andra sjukdomar, men i tropiska områden står diagnosen vanligtvis mellan Shigella (som orsakas av bakterier) och amöba.

Behandling mot amöba (och eventuell akutbehandling)

Amöbainfektion behandlas med metronidazol. Komplicerade fall med tarmperforering eller abscesser kräver specialistbehandling och sker alltid på sjukhus. Diloxanidfuroat används ofta efter den akuta behandlingen för att eliminera cystor från tarmen.

I nödfall, till exempel om man får blodiga diarréer under en vistelse i tropikerna och inte kan skaffa läkarhjälp, kan man behandla sig själv med metronidazol (t.ex. T. Flagyl 400 mg x 3 (=2 gram) om dygnet i 3 dagar). Den här behandlingen gäller för övrigt friska, vuxna människor, som inte är gravida eller ammar - alkohol är bannlyst under behandlingen (antabus-effekt). Därefter bör man alltid söka läkare för att kontrollera att behandlingen varit tillräckligt effektiv.

Eftersom metronidazol är receptbelagt kan man eventuellt be sin egen läkare att skriva ut ett recept i förväg om man vet att man kommer att resa i tropiska områden där det är långt till sjukhus och läkare.


Annons
Annons