Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Intervju | Mage & tarm

Kolera var den stora skräcken

Den mystiska sjukdomen kolera – som kan döda en i övrigt frisk person på några timmar – var under en lång tid allas stora skräck. Idag ser vi den mest som en jobbig magåkomma som lätt kan botas med vätska. Följ med på en resa från 1800-talets koleraepidemier in i nutid.
Annons

Kolera är en smittsam magsjukdom som ger magsmärtor och kraftiga, vattniga diarréer. I allvarliga fall kan kolera leda till döden inom timmar. Åke Andrén-Sandberg är professor och kirurg, men har ett gediget historieintresse. Han menar att kolera är något man sällan behöver oroa sig för i dag.

– Under de stora koleraepidemierna förr i tiden dog patienterna egentligen inte av sin sjukdom, utan av uttorkning. Nu när vi vet detta är kolera inte någon farlig sjukdom utom för barn eller för sådana som har ett kraftigt allmäntillstånd från börja. Med modern sjukvård, där man kan ge vätska med dropp, ska i princip alla klara sig, säger han.

Annons
Annons

Kolera slår till i katastrofdrabbade områden

Om avföring med kolerabakterier kommer i kontakt med vatten kan sjukdomen lätt spridas vidare. Nu för tiden, med en förbättrad hygien och moderna reningsverk, slår koleran i princip enbart till i katastrofdrabbade områden.

– Det kan vara områden som drabbats av till exempel jordbävningar, tyfoner eller krig – platser där man helt enkelt inte kan hålla hygienen uppe. Under normala hygieniska förhållanden har vi inte kolera, så det är väldigt osannolikt att man skulle drabbas av sjukdomen på exempelvis Teneriffa.

Men på 1800-talet var det inte alls särskilt osannolikt att drabbas av kolera, i alla fall inte om man bodde i någon av alla trångbodda och smutsiga storstäder. Även om Sverige var någorlunda förskonat från kolera, enligt Åke Andrén-Sandberg tack vare en till stor del lantlig befolkning, dog uppåt 40 000 svenskar i de svåra epidemierna under mitten av 1800-talet. Carl-Herman Tillhagen skriver i Bonniers ”Den svenska historien” att mängden döda gjorde att man var tvungen att frångå traditionen att ha en kista till varje lik. Istället hamnade kropparna i stora liklårar som fraktades ut till kolerakyrkogårdarna utanför städerna med släpkärror och vagnar. Att frakta lik var en otacksam uppgift.

– Liken var säkert ganska insmorda med avföring, så de som hade som jobb att ta hand om kropparna måste i hög utsträckning själva ha blivit smittade. Sedan sågs de nog som symboler för sjukdomen på sätt och vis. Helt klart var de inte väl ansedda, fastän de gjorde ett väldigt viktigt jobb, säger Åke Andrén-Sandberg.

Annons
Annons

Kolera sågs som guds straff

Sjukdomen Kolera framstod som extra skrämmande eftersom man inte visste hur den smittade. Bakteriers existens var ännu okänd.

– Långt fram i tiden såg befolkningen kolera som guds straff. Det var lättast att hålla sig till det man förstod, och det var religionen. Att skylla sjukdomen på guds vilja var inte vidskepelse utan den enda förklaring man hade. Ena dagen begravde man sitt döda barn och dagen efter var man själv död. Rädslan måste ha varit oerhörd.

I Sverige har vi inte haft några fall av kolera sedan 1918, och numera behöver man inte oroa sig såvida man inte reser till katastrofområden. I så fall finns ett effektivt drickvaccin.

– Det är klokt att ta vaccinet även om man inte ska se det som ett hundraprocentigt skydd. Det finns ju alltid en viss risk, men koleravaccinet tillhör våra bättre vaccin. Om du funderar på om du behöver vaccinet kan du alltid kolla på WHO:s och vaccinationscentralernas hemsidor. Där finns väldigt väl uppmärksammat var det finns kolerahärdar.

Och så den klassiska frågan – pest eller kolera?

– Kolera är inte en särskilt farlig sjukdom i dagens läge. Men pesten ska du nog hålla dig ifrån ett tag till, säger Åke Andrén-Sandberg. 

Här kan du se de områden där det varit kolerautbrott de senaste åren.

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.