Kortison – frågor och svar


Uppdaterad den: 2013-03-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Kortison började användas som läkemedel redan på 1950-talet, men vad är det egentligen? Hur verkar det, vem bör använda kortison och hur är det med biverkningar?

I den här patientinformationen finns svar på några av de vanligaste frågorna i relation till förebyggande behandling av astma med kortison.

Vad är kortison?

Kortison förekommer naturligt i kroppen och heter då kortisol. Kortisol är ett hormon som produceras i binjurarna. Det är livsviktigt för flera av kroppens funktioner. Kortisol bidrar bland annat till att reglera kroppens vatten-, salt-, fett-, kolhydrat och proteinbalans.

Annons
Annons

Kortisol kallas även ”stresshormon” eftersom det gör kroppen bättre rustad för att bemöta stressituationer.Det har en viktig roll för att bekämpa infektioner och reparera skadad vävnad i kroppen.

Kortison är syntetiskt framställt kortisol. Mängden kortisol som produceras i kroppen varierar under dygnet. En hög produktion på morgonen bidrar till exempel till att du vaknar. En känslig mekanism ser till att kortisolnivåerna ökar när kroppen behöver det och reduceras när behovet minskar. Om du inhalerar höga doser kortison eller tar kortisontabletter minskar kroppens egna kortisolproduktion. Detta är anledningen till att man alltid bör avsluta en längre tids högdosbehandling med en gradvis nedtrappning av dosen. Kroppen behöver tid för att reglera den naturliga kortisolproduktionen.

Varför bör astmatiker använda kortison?

För att svara på den frågan måste man först se närmare på vad astma är. Astma beror på ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd, även kallat inflammation, i luftvägarna. Inflammationen leder till slembildning och muskelsammandragningar som i sin tur gör att det blir tungt att andas. Luftvägarna blir överkänsliga för yttre påverkan från exempelvis pollen, pälsdjur och temperatursvängningar.

Annons
Annons

Hörnstenen i behandlingen av astma är antiinflammatoriska läkemedel, det vill säga läkemedel som dämpar inflammationen i luftvägarna och minskar känsligheten för yttre påverkan. Detta är med andra ord läkemedel som gör något åt orsaken till astmabesvären, inte enbart symtomen. Dessa läkemedel måste därför användas dagligen.

Kortison är ett sådant läkemedel och ges därför som förebyggande behandling. Genom att förebygga astmabesvär eller anfall uppnås den bästa livskvaliteten och minst symtombesvär på lång sikt. Resultat från nyare forskning tyder på att det är viktigt att inleda förebyggande behandling med kortison tidigt i sjukdomsförloppet. Detta eftersom en obehandlad inflammation i luftvägarna kan orsaka långvariga skador.

Hur ges kortison vid astma?

Kortison ges helst som ett läkemedel man andas in, det vill säga inhalerar. Kortison för inhalation kallas gärna inhalationssteroider. Genom att inhalera läkemedlet får man effekten där den behövs – i luftvägarna. När man behandlar ”lokalt” i luftvägarna kan man använda en betydligt lägre dos än om man behandlar ”hela kroppen” med tabletter. Lokalbehandling minskar därför risken för biverkningar.

OBS! Inhalationssteroider har ingenting gemensamt med anabola steroider som används för att öka muskelmassan.

Hur mycket läkemedel?

Behovet av inhalationssteroider varierar från person till person. Behovet varierar även hos den enskilda patienten över tid. Målet med all astmabehandling är att använda lägsta möjliga dos av läkemedlet utan att astmabesvär uppstår. En grundregel är att behandlingen inleds med en relativt hög dos inhalationssteroid. Denna dos minskas sedan gradvis för att hitta den lägsta dos som krävs för att hålla dig besvärsfri. Det kan ta en till fyra veckor innan du får full effekt av det förebyggande läkemedlet. Har du symtom mer än två till tre gånger i veckan bör dosen troligtvis justeras upp. Under perioder då du vet att symtomen vanligen förvärras, till exempel vid förkylning och under pollensäsongen, bör dosen också justeras upp.

Läkaren är din viktigaste samarbetspartner när du ska hitta rätt dosering. Ju bättre du är på att registrera dina symtom och din andningskapacitet, desto bättre är underlaget för att hitta rätt dos.

Hur är det med biverkningar?

De flesta inhalationssteroider betraktas som säkra om de används i rekommenderade doser. Biverkningar som kan uppstå är lokal irritation i svalget med påföljande ömhet och heshet. Svampinfektioner (vit beläggning) kan också uppstå.

För att undvika ömhet/heshet/svamp bör man skölja munnen och spotta ut efter inhalationen. Eftersom inhalationssteroider ofta tas morgon och kväll kan det vara klokt att placera läkemedlet bredvid tandborstmuggen.

Skulle svampinfektion uppstå i munnen måste läkare kontaktas. Infektionen behandlas i sådana fall med svampdödande medel.

Många associerar kortisonbehandling med biverkningar som viktökning, ”månansikte” och tunn skör hud med blodutgjutelser. Detta är biverkningar som blir tydliga efter långtidsbehandling med höga kortisondoser i tablettform. Detsamma gäller för benskörhet (osteoporos).

Vid inhalationsbehandling kan man också få vissa av dessa biverkningar, särskilt är tunn hud där blåmärken lätt uppstår vanligt när astmaläkemedlet används under flera år. Biverkningarna beror på att nivåerna av kortison/kortisol i kroppen blir för höga (kallas även ”Cushings syndrom”). Även det motsatta kan inträffa – att nivåerna av kortison/kortisol blir för låga, vilket i sällsynta fall kan leda till den allvarliga sjukdomen Addisons sjukdom.

Hos barn är man särskilt uppmärksam på tillväxthämning. Man vet inte om det är kortisonbehandlingen eller själva astman som kan leda till hämmad tillväxt. Det finns fall där tillväxten minskar efter en längre tids behandling med höga doser kortison, men det finns också fall där tillväxten har ökat efter behandling (som en följd av bättre sjukdomskontroll). Det är viktigt att ha klart för sig att ”biverkningar” av astman kan vara betydligt mer skadliga än eventuella biverkningar av astmaläkemedel.

Långtidsbehandling

Hos de som behandlas med höga doser inhalerat kortison eller kortison i tablettform finns risk att på sikt utveckla benskörhet. Dessa patienter bör följas upp med regelbundna bentäthetsmätningar och förebyggande läkemedelsbehandling i form av kalktabletter och vitamin D. Vid redan utvecklad benskörhet bör patienten behandlas med så kallade bisfosfonater.

Sammanfattning

  • Kortison är en syntetisk kopia av ett kroppseget hormon.
  • Kortison dämpar det inflammatoriska tillstånd i luftvägarna som är orsaken till astma och är det viktigaste läkemedlet i behandlingen av astma.
  • Kortison ges helst som inhalationssteroider.
  • Inhalationssteroider används dagligen som förebyggande läkemedel (vissa behöver endast läkemedel i perioder).
  • Inhalationssteroider kan ge biverkningar och ska därför användas i så låg dos som möjligt.

Användbara adresser

  • Astma- och allergiförbundet

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons