Födoämnesallergi (matallergi) och intolerans

Födoämnesallergi (matallergi) och intolerans

Födoämnesallergi (matallergi) är en allergisk reaktion - man reagerar mot något i kosten som man är överkänslig för. Det är lätt att förväxla detta med födoämnesintolerans. I båda fallen får man symtom när man äter ett visst livsmedel, men det är två olika tillstånd.


Uppdaterad den: 2012-03-19
Författare: Anders Berg

Annons

Det är väldigt ovanligt att man är allergisk mot mat, men många låter ändå bli att äta viss mat som de, felaktigt, tror att de är överkänsliga mot. Därför är det viktigt att få en riktig diagnos, om man tror att man själv (eller kanske ens barn) är allergisk mot något födoämne. Kosten bör studeras systematiskt av husläkaren eller en specialist på allergiska sjukdomar.

Varför blir man allergisk mot mat?

De personer som blir allergiska mot mat, har ett immunförsvar med en tendens att överreagera mot främmande proteiner genom att bilda så kallade lgE-antikroppar. Det kallas typ 1-allergi. Antikropparna är kroppens motgift mot främmande ämnen.

När de här personerna utsätts för främmande proteiner i livsmedel kan det utvecklas så mycket IgE-antikroppar att det utlöser en allergisk reaktion nästa gång man äter det livsmedlet.

Annons
Annons

Huvudregeln är att man inte kan utlösa en allergisk reaktion första gången man äter något, men det finns undantag. Vissa gånger reagerar immunförsvaret inte mot själva livsmedlet, utan mot något som man redan är allergisk mot, till exempel pollen. Detta fenomen kallas korsallergi.

Exempel på födoämnesallergener och korsallergener

I princip kan man reagera allergiskt mot alla livsmedel, men vanligast är reaktioner mot skaldjur, mjölk, fisk, sojabönor, vete, ägg, nötter samt färska grönsaker och frukt.

Björk korsreagerar med hasselnöt och andra nötter samt äpple, päron, körsbär, valnöt, plommon, kiwi, potatisskal, tomat och morot.

Annons
Annons

Gräs korsreagerar med bönor, linser och gröna ärtor.

Hur känns födoämnesallergi?

Allergiska reaktioner varierar. De kan starta direkt efter att man ätit eller först efter flera timmar. Typiska symtom är:

  • Svullnad i läppar, ansikte och/eller svalg
  • Klåda i munhålan och på läpparna
  • Kräkningar, magkramp, diarré
  • Huvudvärk
  • Trötthet, retlighet
  • Allergisk snuva (”hösnuva”)
  • Astma
  • Utslag, förvärrade barneksem (atopisk dermatit) eller nässelfeber
  • Mycket sällan så kallad anafylaktisk chock. Detta är ett farligt tillstånd - hela kroppen försätts i chock, blodtrycket sjunker och man behöver omedelbar läkarvård.
  • Vad kan man göra för att undvika födoämnesallergi?

Vet man att man är allergisk, bör man förstås vara uppmärksam på de ämnen man är allergisk mot, och om det uppstår korsreaktioner.

En allergolog är specialist på allergiska sjukdomar, och kan hjälpa dig med rådgivning angående livsmedel.

Var uppmärksam på symtomen och gå till din husläkare vid minsta tvekan.

Hur ställer läkaren diagnosen födoämnesallergi eller intolerans?

Undersökningarna beror i hög grad på hur svåra symtomen är.

Ofta är det möjligt att hitta andra orsaker till symtomen. Det kan vara dålig förmåga att smälta vissa födoämnen, celiaki (glutenintolerans) och laktosintolerans eller mindre ”förgiftningar”. En reaktion kan också utlösas av att man fått ett överskott av ett visst ämne som redan finns i kroppen, till exempel histamin som även finns i skaldjur. Det kan också vara tecken på irritabel tjocktarm eller en kronisk inflammation i tarmkanalen (ulcerös kolit och Crohns sjukdom).

Om symtomen är uttalade och misstanken om födoämnesallergi är välgrundad, bör en specialist på allergiska sjukdomar utreda orsaken.

Allergitestning, med till exempel pricktest eller blodprov, kan vara bra för att utesluta allergier, men tyvärr ses ofta reaktioner som inte har någon praktisk betydelse. Därför är det viktigt att allergitestning utförs och värderas av specialister.

När födoämnesallergi utreds, kan man få föra dagbok över sin kost och eventuella reaktioner under ett par veckor. Om man reagerar på något under de veckorna, är det vanligt att man går vidare, genom att man under en treveckorsperiod inte äter det misstänkta livsmedlet, och rapporterar som tidigare.

Mår man bättre, är nästa steg ett test på hur man reagerar när man får i sig det misstänkta livsmedlet. Först gör man ett öppet test där patienten och undersökaren (läkaren) vet vad du får. I enstaka fall, där oklarhet kvarstår, kan man göra placebotester, där varken du eller läkaren vet om du får det misstänkta livsmedlet. För att få ställa diagnosen födoämnesallergi, bör man i de flesta fall gå igenom hela ”programmet”.

Möjlig försämring:

  • Slemhinnor i mun och svalg kan svullna upp så att andningen blir tung.
  • Man kan drabbas av astmaanfall eller anafylaktiskt chock.
  • Det kan bli svårare att få en fullgod, näringsriktig kost.

Hur vanligt är det?

Födoämnesallergi är en ovanlig sjukdom som främst drabbar småbarn, men bara omkring tre procent av dem. De flesta växer ifrån sin allergi innan de fyller tre år.Bara omkring en procent av den vuxna befolkningen lider av födoämnesallergi. Större delen av dessa kan leva ett normalt liv med mindre inskränkningar i sin kost.

Hur behandlas födoämnesallergi och intolerans?

Om det efter en grundlig utredning, visar sig vara födoämnen man är överkänslighet mot, är den viktigaste behandlingen naturligtvis att sluta äta det man reagerar på.

Medicinskt kan man inte bota sjukdomen, bara lindra symtomen med olika läkemedel. Oftast används antihistaminer för att dämpa klådan, men det är tveksamt om de har någon förebyggande effekt.


Annons
Annons