Allergisk alveolit

Vad är allergisk alveolit?

Allergisk alveolit är en grupp lungsjukdomar som beror på en inflammatorisk reaktion i lungvävnaden efter inandning av organiskt damm, som svamp, bakterier, djurprotein och annat djurdamm. Den inflammatoriska reaktionen är lokaliserad till alveolerna, lungblåsorna, som är de yttersta delarna av lungträdet. Andra folkliga beteckningar på sjukdomen är fågelskötarsjuka och tröskdammlunga. Sjukdomen kan ha varierande intensitet och ge olika symtom och tecken, och förloppet kan skilja sig från patient till patient. Man skiljer mellan en akut, en subakut och en kronisk form.

De flesta fallen av allergisk alveolit beror på att man har varit utsatt för damm i yrket. Sjukdomen är därför vanligast inom lantbruk och hos människor som arbetar med levande fåglar. Ett fåtal av dem som exponeras blir sjuka. Förekomsten bland bönder rapporteras ligga mellan under 1 % och upp till 6 %, och i Sverige har man funnit 2–3 nya fall per 10 000 bönder per år.

Hur uppstår allergisk alveolit?

Den huvudsakliga orsaken är inhalation av organiskt damm som innehåller värmeälskande bakterier (ofta), amöbor, svamp och bakterier, djur- och växtproteiner (ofta), men sjukdomen kan också uppstå efter inhalation av kemikalier, som isocyanater och syraanhydrider, och metaller, som beryllium och kobolt. Vanligast är sjukdomen efter inhalation av svampsporer, som kan orsaka tröskdammlunga, och efter inhalation av fågelproteiner, som kan ge fågelskötarsjuka.

Den akuta formen av sjukdomen beror på en allergisk överkänslighetsreaktion medan den subakuta formen beror på upprepad exponering under flera veckor till månader. Vid den kroniska sjukdomsbilden är förklaringen en mycket långsammare överkänslighetsreaktion som medför att bindväv växer in i lungorna, det vill säga att normal lungvävnad ersätts av "onyttig" vävnad, lungfibros, som med tiden försämrar lungfunktionen.

Sjukdomen drabbar företrädesvis icke-rökare. Cigarettrökning ser faktiskt ut att ge ett visst skydd mot sjukdomen.

Symtom och tecken

Som nämnts delas allergisk alveolit in i en akut, en subakut och en kronisk form.

Den akuta formen uppstår från några timmar till dagar efter upprepad omfattande exponering och ger influensaliknande symtom som feber, frossa och hosta. Den subakuta formen kännetecknas av andfåddhet och hosta, ofta med periodisk försämring, som har ett samband med upprepade exponeringsepisoder under flera veckor eller månader. Den kroniska formen är förknippad med månader eller år av lågdosexponering och tar sig ofta uttryck i andfåddhet, hosta, trötthet och viktminskning.

Diagnos

Diagnosen bör misstänkas vid lungbesvär hos personer som har varit utsatta för organiskt damm. Läkarundersökningen kan visa att lungsjukdom föreligger men inte vilken typ av lungsjukdom det är. Blodprover har också begränsat värde, men blodprover för bestämning av antikroppar mot exempelvis fåglar kan vara till nytta. Mätning av lunfunktionen med spirometri kan visa att lungfunktionen är nedsatt. I den akuta och tidiga fasen visar röntgenbilder som regel inga förändringar i lungorna. Datortomografi av lungorna kan vara en bättre metod att påvisa sjukdomen tidigt. Om tillståndet förbättras när man undviker exponering för damm tyder det också på sjukdomen.

Behandling

Sjukdomen kan förebyggas om man begränsar exponeringen för organiskt damm genom att exempelvis använda ansiktsmask. Tidig diagnos och behandling kan ge fullständigt tillfrisknande. I kroniska fall kan sjukdomen bromsas om exponeringen avbryts och läkemedelsbehandling sätts in.

Behandling med kortikosteroider vid den akuta sjukdomsbilden lindrar symtomen och förkortar förloppet men kan inte alltid hindra utveckling av fibros. Under de första veckorna rekommenderas 40 mg prednisolon dagligen och därefter 20 mg dagligen till dess att lungbesvären är borta och röntgenfynden har gått tillbaka. Även vid den kroniska sjukdomsbilden är behandling med kortikosteroider aktuell och rekommenderas i tre till sex månader.

Prognos

Prognosen är god vid akut alveolit om diagnosen ställs tidigt och du har exponerats i mindre grad för fågelexkrementer. Vid den kroniska sjukdomsbilden går det troligen inte att förbättra den lungskada som redan har uppstått, men det finns goda utsikter att stoppa den fortsatta sjukdomsutvecklingen, förutsatt att du inte längre exponeras för organiskt damm.