Fakta | KOL

KOL – hur allvarlig är sjukdomen?


Uppdaterad den: 2016-10-13
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

En kronisk sjukdom

De flesta som har fått diagnosen KOL upplever att sjukdomen begränsar deras dagliga liv. Fysisk aktivitet blir tyngre eller omöjligt och andningen blir ansträngd.

Sjukdomen är kronisk och trots behandling förvärras den gradvis med tiden. Personer med KOL har en kortare förväntad levnadstid än de som är friska. Rökning, dålig kost, för lite träning och frekventa lunginflammationer förvärrar sjukdomen snabbare.

Det finns många olika läkemedel för behandling av KOL. Inga av dessa botar dock sjukdomen men de brukar kunna lindra besvären. Många som har KOL behöver livslång medicinering för att begränsa de besvär som sjukdomen medför.  

Annons
Annons
Film om hur andningen fungerar vid KOL från Riksförbundet HjärtLung:
  • Hur andningen fungerar med friska lungor och vid KOL (5:32)

Rökstopp nödvändigt för en bättre prognos

Den allra viktigaste åtgärden för att förbättra KOL-prognosen är att sluta röka. Om man lyckas bli rökfri är det dessutom viktigt att undvika återfall. 

För rökavvänjning räcker det ibland med rådgivning eller motiverande samtal på vårdcentralen. Sluta-röka-linjen kan också vara ett alternativ. Ibland behövs läkemedel för att sluta röka. Det finns receptfria nikotinersättningsmedel i form av tuggummi, tabletter, sugtabletter, plåster och nässprej. Det är viktigt att ta dessa på rätt sätt, så man kan behöva rådgöra med sin tobaksavvänjare. Det finns dessutom läkemedel som påverkar rökberoendet. Dessa läkemedel skrivs ut av läkare och tas i 8-12 veckor. Läkemedelsbehandling bör kombineras med professionell rådgivning och uppföljning av rökstoppet.

Fysisk aktivitet för god kondition

Många med KOL undviker fysisk ansträngning eftersom det ger andnöd. Man kan hamna i en ond cirkel där inaktivitet ger ytterligare försämrad ork, vilket leder till ännu sämre kondition.

Annons
Annons

Det är viktigt att hålla sin lungkapacitet optimal med träning som man trivs med. Det kan handla om t ex promenader, stavgång, cykling, simning eller lättgympa. Vid svårare KOL kan man träna under handledning av en fysioterapeut. Vid KOL är elasticiteten nedsatt i de minsta luftrören som inte har brosk. Dessa små luftrör kan då falla ihop vid utandning vilket medför att gasutbytet syre–kodioxid, som sker ute i lungblåsorna, försämras. För att motverka detta kan man andas ut med halvstängda läppar. Det mottryck som bildas håller upp de små luftrören. Denna teknik kan vara till hjälp vid ansträngande aktiviteter.

Prognos och komplikationer

Personer som slutar röka när de fortfarande har lindrig KOL har god prognos. Deras lungfunktion hinner inte försämras så mycket innan de dör på grund av hög ålder. Prognosen är sämre ju svårare KOL man har och ju längre man väntar med att sluta röka. Den minskade elasticiteten i de små luftrören gör att lungblåsor spricker och bildar emfysem.

I emfysem kan inte gasutbyte syre–kodioxid ske vilket leder till att kroppen får syrebrist. För att kompensera detta börjar hjärtat att arbeta hårdare och slå fortare, vilket kan leda till hjärtsvikt.

Eftersom mycket energi går till andningen vid svår KOL kan man gå ner i vikt och bli undernärd. Det är också vanligare med benskörhet vid KOL än hos befolkningen i övrigt. Vissa personer med KOL får försämringsperioder, exacerbationer. Att ha exacerbationer ofta är förknippat med sämre överlevnad.  

Även om man har riktigt svår KOL kan det vara värt att sluta röka eftersom överlevnaden förlängs vid rökstopp även vid svår KOL.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons