Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Fakta | KOL

Akut försämring av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan ibland drabbas av plötsliga försämringar. I den här patientinformationen kan du läsa mer om sådana försämringar och hur man behandlar dem.


Uppdaterad den: 2023-06-13

Annons

Vad är en akut försämring av KOL?

Många patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, kan uppleva dagliga besvär med andfåddhet vid ansträngning, hosta, slemproduktion och rosslande andning. En akut försämring av KOL kännetecknas av ökad andnöd, tillsammans med mer hosta eller mer slemproduktion än vanligt. Sådana försämringsperioder kallas också för exacerbationer.

Annons
Annons

Symtom och tecken

Symtomen vid en akut försämring kan vara olika från person till person och från gång till gång. Lindriga försämringar kan bestå av enbart ökad andnöd medan svåra försämringar kan leda till allmänpåverkan, grönt slem som kommer upp när man hostar, svullnad i kroppen, snabb andning, snabb hjärtfrekvens och dålig syresättning. Ibland är den akuta försämringen det första symtomet på KOL.

Orsak

De flesta akuta försämringar av KOL (två tredjedelar) kommer i samband med en infektion i luftvägarna. Såväl bakterier som virus kan ge en akut försämring och det går inte att skilja mellan dem genom att titta på symtom eller förlopp. Andra orsaker till en akut försämring av KOL kan vara luftföroreningar, lunginflammation, blodpropp i lungorna (lungemboli), lungkollaps (pneumothorax), hjärtsvikt, långvarig syrebrist och/eller utebliven effekt av mediciner.

Annons
Annons

Diagnos

Diagnosen baseras på en beskrivning av symtomen och fynd vid undersöknig av kroppen. Det är vårgivarens uppgift att bedöma om det kan föreligga andra sjukdomar (se ovan) och vilken grad av försämring det handlar om.

I undersökningen ingår vanligen mätning av syresättningen (syremättnad eller syrgassaturation) med hjälp av en klämma på fingret, blodtryck samt undersökning av hjärta och lungor. 

Ibland kan läkaren remittera för en röntgenundersökning av lungorna eller låta ta blodprover, för att bedöma om det handlar om en akut försämring av KOL och vilken grad av försämring det handlar om.

Om den sjuke inte vet om att hen har KOL kan det vara svårt för sjukvården att veta om det handlar om en försämring av KOL eller en annan sjukdom. I så fall kan vissa andra undersökningar behövas, som till exempel skiktröntgen av bröstkorgen.

Behandling

Lindrig försämring

Lindriga försämringar kan oftast behandlas hemma. Ofta räcker det att öka behandlingen med läkemedel som vidgar luftrören. En sådan behandling kan ges via en nebulisator, ett hjälpmedel som gör att medicinerna fördelas i många små delar. Man har dock sett att behandling med inhalator och andningskammer (spacer) har lika god effekt. Behandling med kortison och antibiotika behövs i regel inte. 

Medelsvår försämring

Medelsvåra försämringar har lindrig till måttlig påverkan på allmäntillståndet. Behandlingen är i första hand inhalation med luftrörsvidgande mediciner som ges i en spacer eller med hjälp av en nebulisator (ett hjälpmedel som gör att medicinerna fördelas i många små delar). Vid behov ges syrgas.

Det är också viktigt att behandla med kortison i tablettform. Det hjälper till att minska inflammationen i hela kroppen och har därför en kraftigare effekt. Tiden för behandlingen bör vara så kort som möjligt för att minska risken för biverkningar. I vanliga fall ges kortison i fem dagar. 

Antibiotika rekommenderas om man har missfärgade upphostningar med ökad andnöd och/eller ökad mängd upphostningar av slem.

Svår försämring

Exempel på tecken på en svår eller livshotande försämring av KOL är ett måttligt till uttalat försämrat allmäntillstånd, kraftigt sänkt syremättnad i blodet, 25 andetag per minut i vila eller mer, hjärtfrekvens på över 110 slag per minut, blå läppar och/eller förvirring. I vissa fall kan andnöden avta vid ytterligare försämring, om kroppen har svårt att orka med andningen.

Vid svåra försämringar av KOL bör man komma till akutsjukvården (på sjukhus) så fort det går för att få rätt behandling. Där kan man också bedöma hur kroppen syresätter sig genom att ta blodprov. Behandlingen är densamma som vid lindriga till medelsvåra akuta försämringar men sjukvården kan observera den sjuke och vid behov kan man ge läkemedel direkt i blodet. Eventuellt kan andningsstöd behövas om besvären blir för svåra. 

Upprepade perioder med försämring

Om man har upprepade perioder med försämring kan man pröva kortison för inhalation i kombination med långverkande luftrörsvidgande behandling. Det är inte rekommenderat att bara ta kortison för inhalation eftersom effekten är sämre än med kombinationsbehandling och dessutom är risken för lunginflammation något ökad.

Acetylcystein i form av brustablett har inte visat sig ha någon effekt för att förebygga försämringsperioder.

Prognos

Efter insatt behandling blir man oftast snabbt bättre. 

Det är viktigt att känna igen akuta försämringar av KOL, så att man som drabbad kan söka vård i god tid. Det är viktigt att behandla akuta försämringar av KOL, eftersom lungfunktionen annars kan bli sämre. 

Ibland kan man få läkemedel som man tar när man börjar bli sjuk i luftrören som kan förebygga allvarliga försämringar. Märker man att man andas mycket snabbare än vanligt, har en hjärtfrekvens på över 110 slag per minut i vila och får blå färg så behöver man ringa ambulans för akut omvårdnad på sjukhus.

Om man har varit inlagd på sjukhus kan man behöva lämna ett blodprov för att analysera D-vitaminnivåer, eftersom man har sett att behandling med D-vitamin vid mycket låga nivåer av D-vitamin i blodet ger minskad risk för akuta försämringar av KOL i framtiden. 


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.