Intervju | KOL

Kommer jag att dö?

1978, 35 år gammal, blev Rose-Marie sjuk. Läkarna konstaterade först att hon hade astma, emfysem och en bristsjukdom.

Publicerad den: 2011-12-20

Annons

– Vad pratar de om, tänkte jag och fick en fruktansvärd chock. Jag kommer att dö. Kommer jag att dö, frågade jag läkarna. De lugnade snabbt ner mig och gav mig väldigt mycket stöd och hjälp, berättar Rose-Marie, idag 68 år gammal.

Rose-Marie hade rökt i 19 år när hon möttes av beskedet och i samma stund bestämde hon sig för att sluta röka.

– Jag var så pass dålig att jag låg i respirator ett tag och när jag väl fick diagnosen hade jag inget annat val än att sluta röka. Och sedan dess har jag aldrig rökt.

Inte förrän i slutet av 90-talet fick Rose-Marie reda på att hennes sjukdom heter kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Hon uppfattade dock inte att det var en helt ny diagnos, snarare ett samlingsnamn för den sjukdom hon levt med sedan 1978. Men någon information om vilken lungkapacitet spirometriundersökningen visade när hon först blev sjuk, minns hon inte att hon fick.

– Fortfarande idag vet jag inte riktigt hur pass stor eller liten min lungkapacitet är. Det enda jag vet är att jag inte orkar lika mycket längre. Jag kan gå mellan 50-75 meter sen måste jag vila.

Till sin hjälp har Rose-Marie en rullator som hon går med och när hon måste ta en paus, sätter hon sig på rullatorn för att återhämta andan.

– Mina barn hjälper mig att handla och varje vecka har jag städhjälp. Men det som håller mig igång och som gör jag att jag orkar leva är Hjärt- och lungsjukas förening som jag är aktiv i. Den här hösten har jag inte kunnat vara lika aktiv som jag brukar.

I september drabbades Rose-Marie av en infektion och har därför haft en jobbig höst med många sjukhusbesök. Hon lägger märke till att hon successivt försämrats och tror också att det beror på att hon inte kunnat motionera eller gå på regelbunden gymnastik.

– Det är svårare att komma i form efter en infektion och den har inte riktigt släppt ännu. Jag är livrädd för att åka på en förkylning för då känns det som att jag är klippt.
Men till januari hoppas jag kunna träna igen för jag mår så himla mycket bättre av det.

Idag är Rose-Marie glad att hon lever och lever efter vad hennes kropp orkar med.

Vad vet du om KOL? Testa dina kunskaper på HarduKOL.se

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons