Fakta | Astma

Hur ställs diagnosen astma?

Diagnosen kan bekräftas genom så kallade lungfunktionsmätningar.

Uppdaterad den: 2019-05-06
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Sjukhistoria och undersökning 

Animation av astma

Diagnosen astma kan ställas baserad på sjukhistorien och kroppsundersökningen. En noggrann beskrivning av hur symtomen har yttrat sig, när man har besvär, vilka faktorer gör att man får symtom, hur länge anfallen varar och när man först lade märke till symtomen är viktigt vid misstanke om astma. Det är också viktigt att kartlägga förekomsten av allergier, eksem, andra lungsjukdomar eller andningsproblem. Sjukdomar som eksem och allergi ökar risken för astma, liksom om någon i den närmaste familjen har astma eller allergi.

Genom att undersöka lungorna med ett stetoskop kan man höra andningsljuden bättre och vid astma hörs ibland pipande andningsljud när luften passerar genom de trånga luftvägarna i lungorna. Ofta är dock undersökningen normal, trots att astma kan föreligga. 

Variation i luftflöde

Astma kan bekräftas genom att påvisa att graden av trångheten i luftrören är variabel, eller inte konstant. Den föredragna metoden för att påvisa denna variabilitet är spirometri. Det är, tillsammans med spirometri, en lungfunktionsmätning som mäter den maximala hastigheten på luftflödet, PEF-mätning. Ibland görs ett behandlingsförsök för att se om astma föreligger. 

Annons
Annons

Spirometri

Den mest värdefulla undersökningen för att kunna bekräfta astma är en undersökning som kallas för spirometri. Det är en undersökning för att ta reda på hur väl man kan andas in och ut. Det är ett enkelt test som görs på nästan varje läkarmottagning. Under undersökningen får patienten andas ut kraftigt och snabbt i ett rör. En apparat kopplad till en dator registrerar hastigheten på luftflödet och hur mycket luft man klarar av att andas ut. Genom att räkna på värdena kan man se om det finns tecken på obstruktion, eller trånghet i luftrören. Vissa personer har svårt att genomföra spirometri, som till exempel barn eller personer med sjukdomar som gör att det är svårt att andas ut kraftigt. 

För att kunna påvisa att trångheten i luftrören inte är konstant brukar ett reversibilitetstest göras. Man ger då snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel, väntar ett litet tag och utför en ny mätning. Vid astma ser man ofta att luftflödet förbättras och att lungorna töms snabbare. 

Om patienten huvudsakligen har symtom på astma i samband med fysisk aktivitet kan man överväga att göra spirometri före och efter ansträngning, ett ansträngningstest. Värdet är omtvistat eftersom många som har astma ändå har ett normalt ansträngningstest. Det går till så att patienten först får göra en vanlig spirometriundersökning. Därefter blir hen ombedd att anstränga sig, till exempel genom att gå upp- och nedför trappor tills hen blir andfådd. Om resultatet av spirometrin blir sämre den andra gången tyder det på att patienten har vad som kallas ansträngningsutlöst astma. Om resultatet är normalt kan man dock inte utesluta astma. 

Annons
Annons

Ibland finns misstanke om astma trots att resultaten av spirometri inte tyder på astma. Man kan då överväga andra undersökningar där man försöker att reta luftvägarna med till exempel torr luft eller irriterande ämnen. En överretlighet av luftvägarna, som visas genom försämrade resultat vid spirometri, är ett tecken på astma. Ofta görs sådana undersökningar på en särskild sjukvårdsenhet. 

PEF-mätning

En annan, förenklad lungfunktionsmätning är PEF-mätning. PEF står för Peak Expiratory Flow, eller maximalt luftflöde vid utandning. En PEF-mätare är en liten enhet med ett enkelt munstycke som man blåser genom och som registrerar den maximala hastigheten på luftflödet. PEF är en form av snabbtest och inte lika noggrann som vanlig spirometri. Mätningen är något enklare än spirometri och kan därför användas hos något yngre barn.

Ett sätt att påvisa astma genom PEF-mätning är att se om det finns en variation i luftflödet över dygnet. Man gör det genom att göra tre mätningar morgon och kväll och registrera det bästa värdet vid varje mätning. Man kan med fördel använda en dagbok för att registrera värdena. Genomsnittet av det högsta och det lägsta värdet under dygnet anges som medel-PEF. Variabiliteten, eller föränderligheten, räknas ut enligt följande:

  • Variabilitet = (Högsta värdet - lägsta värdet under dygnet)/Medel-PEF gånger 100 (x100) 

Hos vuxna talar en genomsnittlig variabilitet under 2 veckor över 10 % för astma, hos barn en dygnsvariation över 13 %. De flesta patienter med astma kan hålla koll på sin astma genom att göra PEF-mätningar hemma för att kunna följa sjukdomen från dag till dag. En PEF-mätare kan enkelt skrivas ut som hjälpmedel. 

Behandlingsförsök

Ibland finns en misstanke om astma men spirometri och/eller PEF-mätning visar inte på astma. I så fall kan det handla om att det inte är astma eller att undersökningarna inte är tillräckligt känsliga för att upptäcka astma.

Ett alternativ är att göra ett behandlingsförsök med inflammationsdämpande läkemedel under en månad och göra en ny spirometri eller PEF-mätning då. Man kan då jämföra med tidigare undersökningar och se om det har skett en tydlig förbättring, vilket talar för astma.

Hos personer som inte kan göra spirometri och/eller PEF-mätning finns ibland inget annat sätt än att göra ett behandlingsförsök och se om besvären avtar. En tydlig förbättring med astmaläkemedel gör att diagnosen astma blir sannolik. 

Andra undersökningar

Astma har i vissa fall samband med allergi och en allergiutredning kan ge ytterligare information, men används inte för att avgöra om en person har astma eller inte. För att bedöma om en person som har typiska allergisymtom är allergisk kan man bedöma nivåer på antikroppar i blodet mot vissa ämnen eller testa hur huden reagerar på vissa ämnen. Allergi föreligger om man har typiska symtom tillsammans med förhöjda nivåer av antikroppar och/eller en reaktion på hudtestet, pricktest. 


Annons
Annons
Annons