Fakta | Astma

Hur ställs diagnosen astma?


Uppdaterad den: 2013-02-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Anamnes

Innan diagnosen astma ställs är det viktigt för läkaren att få en noggrann beskrivning av hur symtomen har yttrat sig, när patienten har besvär, hur länge anfallen varar och när man först lade märke till symtomen. Om patienten har allergier, eksem, andra lungsjukdomar eller andningsproblem är läkaren intresserad av att veta detta. Det är också bra att veta om någon i den närmaste familjen har astma eller allergi.

Animation av astma

Undersökningar

Läkaren lyssnar på patientens lungor med ett stetoskop. Med ett stetoskop kan läkaren höra andningsljuden bättre och vid astma hörs ofta pipande andningsljud när luften passerar genom de trånga luftvägarna i lungorna.

Spirometri

En viktig undersökning för att påvisa astma är spirometri. Spirometri är en undersökning för att ta reda på hur väl patientens lungor fungerar och det kallas därför även för lungfunktionstest. Det är ett enkelt test som görs på varje läkarmottagning. Under undersökningen får patienten andas kraftigt och snabbt i ett rör medan en apparat registrerar hur mycket luft man klarar av att andas ut och hastigheten på luftflödet. Vid astma är hastigheten på utandningsluften vanligen långsammare än det normala och det tar längre tid att tömma lungorna.

Annons
Annons

Efter det att spirometriundersökning gjorts brukar ofta ett reversibilitetstest göras. Den görs på samma sätt som en vanlig spirometri men innan patienten blåser får hen ett astmaläkemedel. Vid astma gör detta vanligen att luftflödet förbättras så att lufthastigheten blir högre när patienten andas ut och lungorna töms snabbare.

Om patienten huvudsakligen har symtom på astma i samband med fysisk aktivitet kan det vara aktuellt att göra ett ansträngningstest. Det går till så att patienten först får göra en vanlig spirometriundersökning. Därefter blir hen ombedd att springa eller cykla i cirka tio minuter innan en ny spirometri görs. Om resultatet av spirometrin blir sämre den andra gången tyder det på att patienten har vad som kallas ansträngningsutlöst astma.

Ibland, speciellt vid misstanke om astma hos vuxna, görs ett metakolintest. Efter en vanlig spirometriundersökning andas patienten in ett ämne som heter metakolin och sedan görs en ny spirometri. Hos patienter med astma får metakolin vanligen luftrören att dra ihop sig på samma sätt som vid ett astmaanfall. Resultatet av den andra spirometrin blir i sådana fall sämre än innan patienten fick metakolin.

Annons
Annons

En förenklad variant av spirometri kallas för PEF-mätning. En PEF-mätare är ett enkelt munstycke som patienten blåser genom och som registrerar hastigheten på luftflödet. PEF är en form av snabbtest och inte lika noggrann som vanlig spirometri, men kan likafullt vara användbar. De flesta patienter med astma har stor användning av att ha en PEF-mätare hemma för att kunna följa sjukdomen från dag till dag.

Andra undersökningar

Astma har i vissa fall samband med allergi och en allergiutredning kan ge ytterligare information, men används inte för att avgöra om en person har astma eller inte. Allergiutredning kan göras med ett så kallat pricktest på huden eller genom blodprover.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons