Astma - förr och nu
Ökad risk för bältros för personer med kol och astma
Personer med KOL och astma löper ökad risk att drabbas av både bältros och postherpetisk neuralgi (långvarig smärta), särskilt de som står på kortisonbehandling.
Medicin som hade en avslappnande effekt på luftrörsmuskulaturen utvecklads så småningom och användes (och används än idag) för att häva andningsbesvären.
Upptäckt av inflammation i luftrören
Genom förbättrade forskningsmetoder kunde det under 1900-talets sista decennier visas att en inflammation i luftrörens slemhinna och väggar är en annan viktig del i astmasjukdomen. Inflammationen leder till svullnad av vävnaden i luftrören och till ökad slemproduktion som försvårar luftens passage till och från lungans alveoler (de små luftblåsor där gasutbytet av syre och koldioxid sker). Inflammatoriska celler utgörs av olika vita blodkroppar där så kallade eosinofila vita blodkroppar spelar en viktig roll tillsammans med mastceller.
Undrar du också vad som faktiskt står i din journal?
Vi vet, det är inte alltid helt lätt att förstå journaltexter och undersökningssvar. Vi på journalhjälpen hjälper dig genom att översätta och förklara det du vill veta.
Dagens behandling
Antiinflammatorisk medicin, framför allt inandat kortison, är idag basen för den långsiktiga behandlingen av astma. Dessa läkemedel har revolutionerat astmabehandlingen. Behovet av sjukhusvård för astma liksom risken att dö av astma har därmed kraftigt reducerats. I den moderna behandlingen av astma ingår även luftrörsvidgande medicin. Dagens luftrörsvidgande läkemedel utövar sin effekt huvudsakligen på luftrörsmuskulaturen i lungan. Tidigare använd luftrörsvidgande medicin gav även en oönskad påverkan på hjärtat. En ny, tredje komponent är läkemedel som motverkar den astmaframkallande effekten av leukotriener. Dessa ämnen verkar muskelsammandragande och är även en signalsubstans i den inflammatoriska reaktionen i lungan.
