Struma – förstorad sköldkörtel

Bakgrund

Struma är ett välkänt begrepp och innebär en förstoring av sköldkörteln. För 100 år sedan var struma vanligt i Sverige och berodde då på jodbrist. Efter att jod tillsattes i bordssalt, så försvann den jodbrist-orsakade struman. Struma kan vara kopplad både till normal, förhöjd (hypertyreos) eller för låg funktion (hypotyreos) av sköldkörteln. Struma kan också vara symmetrisk och drabba hela sköldkörteln eller asymmetrisk och orsaka förstoring av en del av sköldkörteln. Detta faktablad fokuserar på struma när sköldkörtelfunktionen är normal. Struma i form av knöl i sköldkörteln förekommer någon gång hos cirka fyra till sju procent av befolkningen.

Orsaker

Struma är vanligare hos kvinnor än hos män, främst för att sköldkörtelsjukdom generellt är vanligare hos kvinnor. Symmetrisk förstoring kan uppkomma när behovet av sköldkörtelhormon ökar, till exempel under graviditet, men det är också vanligare med struma med ökande ålder och då ligger ofta en knölstruma bakom.

En eller flera knölar i sköldkörteln är vanligt och i en minoritet, cirka fem procent, så ligger elakartade förändringar bakom, så kallad sköldkörtelcancer. Risken för cancer är något större hos män, om personen är under 20 år eller över 60 år, om personen genomgått strålning mot halsen tidigare, om det finns sköldkörtelcancer i släkten, eller om samtidig röstförändring eller heshet förekommer.

Alla knölar i sköldkörteln ska utredas, särskilt om de är nytillkomna eller tillväxande.

Symtom på struma

En struma är oftast symtomlös och upptäcks av en tillfällighet. Om struman blir tillräckligt stor så kan den ge trycksymtom, till exempel att det är obehagligt att ha tröjor med polokrage, scarfs eller slips. I mer uttalade fall kan trycksymtomen innebära svårigheter att svälja eller andas genom att det uppstår tryck mot matstrupe eller luftstrupe.

Diagnos och undersökning

När man söker för en struma på vårdcentralen kommer läkaren att efterhöra symtom och riskfaktorer, känna på halsen och kontrollera funktionen av sköldkörteln med hjälp av blodprover (fritt T4, det vill säga sköldkörtelhormonet tyroxin samt TSH). Ofta ingår också en ultraljudsundersökning av sköldkörteln för att titta efter knölar.

Vid förekomst av knöl, så gör man ofta en finnålspunktion, då röntgenläkaren sticker en tunn nål in i sköldkörteln och suger ut celler, som man sedan kan studera i mikroskop. Efter dessa undersökningar kan man sedan ta ställning till vilken funktion den förstorade sköldkörteln har och om det finns några indikationer på att det rör sig om något elakartat.

Organisationen hur denna bedömning går till är olika på olika håll i landet. Ibland utreder allmänläkaren helt och hållet och ibland blir endokrinkirurgen (den specialist som normalt handlägger normalfungerande struma) inkopplad på detta tidiga stadium.

Behandling

Om struman är stor och orsakar trycksymtom opererar man bort hela, eller delar, av sköldkörteln. Om den är godartad och inte medför trycksymtom finns inget skäl till vidare åtgärd om funktionen är normal.

Vid överfunktion eller underfunktion (hypertyreos eller hypotyreos) är åtgärden att behandla funktionsrubbningen och sedan ta ny ställning om struman kvarstår.

Vid misstänkt eller säkerställd elakartad orsak så opereras sköldkörteln bort. Vid ett sådant beslut vägs utseendet av förändringen på ultraljud in, tillsammans med resultatet av nålsticket. Det kan vara svårt att bara på ett nålstick avgöra säkert om allt är normalt eller inte och då ger den mikroskopiska undersökningen efter en operation en bättre uppfattning.

Operation av sköldkörteln ska göras vid enheter med stor erfarenhet av halskirurgi, för att komplikationsrisken ska vara så liten som möjligt. Ändå händer det i cirka en procent av fallen att nerven till stämbanden blir skadad och man kan då få hesare röst och behöva hjälp av logoped efteråt.

Vid ett par procent av alla sköldkörteloperationer kan bisköldkörtlarna, som sitter bakom sköldkörteln och styr kalciumnivån i kroppen, skadas permanent. Du kan då behöva äta medicin som justerar kalciumnivån livet ut. Opereras hela sköldkörteln bort kommer du också behöva äta sköldkörtelhormon hela livet, eftersom sköldkörtelhormon är nödvändigt för kroppen.

Prognos

Prognosen vid struma är mycket god då den oftast beror på en godartad bakomliggande orsak. Generellt är prognosen vid sköldkörtelcancer god, även vid återfall, och den relativa femårsöverlevnaden är 82 procent hos män och 89 procent hos kvinnor.

Särskilda och/eller förebyggande råd

Ett normalt intag av jod är viktigt för sköldkörtelns funktion. Jod förekommer i joderat salt, mjölkprodukter och fisk och skaldjur. Äter man en varierad kost och använder joderat salt så får man i sig det jod man behöver. Veganer får ofta i sig för lite jod och kan behöva äta extra jod, exempelvis i form av de 150 mikrogram som finns i multivitaminer – vilket motsvarar det dagliga behovet. Det är lätt att överdosera jod och för hög dos kan också ge sköldkörtelrubbningar. Vid graviditet ökar jodbehovet och då är det extra viktigt att få i sig tillräckligt med jod från maten.