Fakta | Kvinnlig hälsa

Hetsätning (bulimi, Bulimia nervosa)

Bulimi (bulimia nervosa) är en ätstörning, som i de flesta fall uppträder hos flickor och unga kvinnor från 15-16 års ålder till 20-25 års ålder. Sjukdomen karakteriseras av hetsätning och en oemotståndlig längtan efter mat samtidigt som man försöker gå ned i vikt.

Uppdaterad den: 2010-10-03

Annons

Vid hetsätning, bulimi,  intar man stora mängder mat på kort tid och varvar detta med  ett kompensatoriskt beteende som till exempel bantningskurer, fasta, kräkningar, vattendrivande läkemedel, motion och liknande.

Varför får man bulimi?

Man vet inte den exakta orsaken, men många forskare är menar att hetsätning hänger ihop med anorexia nervosa. Att de båda sjukdomarna ofta överlappar varandra. Det är dock vanligt att lida av enbart bulimi, utan att även vara anorektiker.

Bulimi kan ha följande orsaker:

Annons
Annons
  • personliga faktorer,
  • sociala förhållanden och
  • kulturella förhållanden.

Hetsätning ses framför allt i västvärlden, där en smal och vältränad person ses som ett ideal, samtidigt som vi har mat i överflöd.

Hur känner man sig när man har bulimi?

Det börjar ofta med en bantningskur eller fasta man känner sig tjock och missnöjd med sig själv och sitt utseende. Man bestämmer sig för att börja banta, äta mindre och undvika fett och kalorier.

I verkligheten känner man sig mycket hungrig och tankarna kretsar allt mer kring mat. Man kan ibland motstå frestelsen att äta under dagen, men senare på kvällen övermannas man av en våldsam hunger och blir fixerad vid att äta mycket och gärna "förbjuden" mat . Man köper stora mängder, ofta fet och/eller mat med högt sockerinnehåll (smör, choklad, godis, glass, kakor och liknande), som man äter hemma i smyg.

Annons
Annons

Man kan inte sluta att äta utan fortsätter att proppa i sig. Det är frågan om enorma mängder mat, till exempel 3 stora chipspåsar, 1 limpa bröd, ett halvt paket smör och 4 godispåsar.

Skuldkänslorna efter hetsätningen leder till besvär, både psykiskt och fysiskt, man kan må illa, få ångest och känna en stor sorg och tomhet. I ett försök att må bättre och känna sig "ren" framkallar många kräkningar eller använder laxermedel. De psykiska och fysiska besvären kvarstår dock och blir i många fall värre efter att man har gjort sig av med maten.

Farliga följder och varningssignaler

  • De ofta förekommande kräkningarna leder till förlust av livsviktiga salter i kroppen som till exempel natrium och kalium. Kräkningarna kan även medföra störningar i hjärtrytmen och i värsta fall orsaka hjärtstillestånd.
  • På grund av kräkningarna kan det också uppstå irritation, blödningar och till och med skador på slemhinnor i mage och matstrupe, vilket ger kraftiga smärtor.
  • Magsyran kan också skada tandemaljen, ibland med permanenta skador som följd.
  • Sår på handryggen orsakade av bett i handen kan uppstå vid framkallad kräkning. 
  • Spottkörtlarna kan förstoras. 
  • Hormonrubbningar kan uppstå.
  • Förstoppning, diarré eller andra mag-tarmsymptom är vanligt förekommande. 
  • Personen blir ofta nedstämd och/eller orolig  efter perioder med hetsätning 
  • Det är vanligt att bulimiker undviker sociala sammanhang där de riskerar att äta tillsammans med andra 
  • En del av sjukdomsbilden är att personen blir närmast besatt av tankar på mat, kalorier och träning.
  • Personer med bulimi är bra på att dölja sin sjukdom. Ofta märker nära anhöriga ingenting av hetsätningar och kräkningar.

Hur kan man påverka sin situation?

  • Ett första steg är att erkänna för sig själv att man lider av en sjukdom. 
  • För att ta sig ur den sjukdomen kan andra steget vara att berätta för någon, en kompis, förälder eller någon som står dig nära. Kom ihåg att du inte har något att skämmas för, bulimi är en sjukdom som man behöver hjälp att komma tillrätta med.
  • Om du är överviktig eller tror att du kan vara det - försök inte att banta eller gå ner i vikt på egen hand - ta hjälp av vårdpersonal. 
  • Försök att äta regelbundna måltider under dagen.
  • Undvik fasta och bantning.
  • Drick vätska med kalium, till exempel äppeljuice eller ät en banan, om du har kräkts.
  • Släng badrumsvågen! Är det svårt så bestäm dig för att väga dig endast en gång i veckan och på en bestämd veckodag.
  • För dagbok över ditt ätbeteende och ditt kompensatroiska beteende (kräkning, bantning, motion, laxermedel mm.).
  • Släng bort alla bantningsmedel.
  • Uppsök läkare (genom din vårdcentral eller husläkare) för att få remiss till en psykolog specialiserad på ätstörningar. Genom vården kan du också få kontakt med behandlingsteam, gruppbehandling, dietist och få individuell hjälp. 
  • Stå på dig och berätta precis som det är för läkaren och att du behöver hjälp för att du mår dåligt. I vissa fall är det svårt att se rent yttre faktorer på att en person är bulimiker (de flesta är normalviktiga till skillnad från anorektiker) och en del kan därmed uppleva att de inte tas på allvar av vårdpersonal.

Diagnos

Diagnosen bulimia nervosa ställs av läkare eller psykolog utifrån kroppsliga och psykiska symtom. Diagnosen ställs enligt den internationella diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) där vissa kriterier ska vara uppfyllda för bulimia nervosa.

Behandling

Behandlingen går ut på att bryta den onda cirkeln av ångest-hetsätning-skuldkänslor-kräkning/laxering- tillfällig befrielse-ångest.

Ofta behandlas ätstörningspatienter av ett team där läkare, psykolog och dietist ingår, antingen kan man behandlas i grupp eller individuellt, ofta med inslag av dagvårdsaktivitet.

De mest använda behandlingsformerna är interpersonell psykoterapi och KBT- kognitiv beteendeterapi.

Även antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) kan användas i behandlingen av bulimi. Kombinationen av psykoterapi och läkemedel är ofta effektivt. Läkemedel kan hjälpa i en första fas medan psykoterpai behövs för en mer långvarig effekt.

Självhjälpsdagböcker där man registrerar ätbeteende och viktreducerande handlingar varje dag är ofta ett vanligt inslag i behandlingen.

Vid svårare psykiatriska tillstånd som missbruk eller självmordshandlingar eller om det kroppsliga tillståndet är mycket påverkat på grund av täta kräkningar, kan det bli nödvändigt att läggas in på sjukhus. Men i de allra flesta fall kan bulimiker behandlas mer okomplicerat och utan att behöva läggas in på sjukhus.


Annons
Annons