Artikel | Klimakteriet

Våga prata om depression

I motsats till vad olika myter kanske påstår, är det viktigt att tala om depression med den som är deprimerad. Det kan vara bra att låta personen själv välja tid och plats för ett samtal, en plats där båda känner sig bekväma.


3a90f84238abe7d9138fb6e1f35897f8.JPG
Publicerad den: 2014-02-12
Författare: Britta Alin Åkerman, Psykolog, Karolinska institutet, Karolinska Institutet

Annons

Hur närmar man sig någon som kan ha drabbats av depression?

Låt den deprimerade personen veta att du är orolig för honom/henne och är villig att hjälpa till. Om du får veta att personen känner sig nere och ledsen, bör man fråga hur länge han/hon har haft dessa känslor.

Förutsätt inte att personen vet något om depression eller har någon kunskap om vad det innebär att vara deprimerad. Man kan i det sammanhanget fråga om personen önskar veta mer om depression. Om han/hon vill det, är det viktigt att till en början ge en kort information (om man själv har sådana kunskaper, annars kanske man tillsammans kan söka upp sådan information), eftersom man oftast inte är mottagliga för någon längre. Då är det också viktigt att respektera hur den deprimerade tolkar sina symtom. Om han/hon inte vill prata med just dig, uppmuntra personen istället att vända sig till någon annan som han/hon har förtroende för.

På vilket sätt kan man vara stödjande?

Bemöt den deprimerade med respekt och värdighet. Varje människas situation och behov är unik. Men det är också viktigt att överväga i vilken utsträckning som han/hon kan fatta egna beslut, och om risken är stor att han/hon kan skada sig själv eller andra. Likaså bör du respektera personens privatliv och integritet - om du inte är orolig för att han/hon kanske är självmordsbenägen, för då krävs förstås omedelbart hjälp.

Lägg inte skulden för tillståndet/sjukdomen på den deprimerade. Depression är en psykisk sjukdom som vem som helst kan drabbas av, beroende av livssituation. Ha realistiska förväntningar på den person som behöver hjälp. Även personens egna förväntningar på hur hans/hennes livssituation och upplevelser kan förändras måste vara realistiska. Påpeka att den som lider av depression inte är ”svag” eller ”misslyckad” – utan som någon som på grund av sin sjukdom kan ha svårt att klara vardagliga aktiviteter, som att ta hand om sitt hushåll, städa, handla mat, sköta räkningar etc.

Annons
Annons

Vad är det som inte hjälper?

Det är viktigare för dig att vara genuint omtänksam än att säga ”de rätta sakerna”.

En deprimerad person behöver extra förståelse om hur sjukdomen kan prägla personens liv. Den största hjälpen för honom/henne är att känna omgivningens empati, medkänsla och tålamod. En deprimerad person känner ofta en irrationell rädsla för vad som händer honom/henne. Då är tålamodet och ett uppmuntrande stöd den allra bästa hjälpen – och glöm inte att vara vänlig även om vänligheten inte besvaras.

Var konsekvent och förutsägbar i dina kontakter med den deprimerade och, även om det känns tungt och svårt för dig, låt den deprimerade få veta att han/hon inte blir lämnad. Uppmuntra personen att tala om sina känslor, symtom och vad som händer inom honom/henne. Låt personen få veta att du är tillgänglig för samtal när han/hon är redo, och pressa absolut inte till samtal ”just nu”.

Annons
Annons

Var en god aktiv lyssnare. Det är viktigare att lyssna än att själv prata. Däremot är det bra att återkoppla till vad som sagts och på så sätt bekräfta att du har hört hans/hennes version. Det är viktigt att lyssna noga på personen även om det han/hon säger kanske inte är sant eller är en helt missriktad information. Även om den deprimerade kanske tar lång tid på sig att uttrycka sina känslor, kanske inte hittar de rätta orden och talar långsamt och otydligt, så får man inte avbryta och pressa på. Återigen är tålamod oerhört viktigt. Det är vanligt att en deprimerad person säger samma sak flera gånger, men det får inte påverka den stödjande, empatiska kontakten.

Ge den deprimerade hopp om återhämtning även om han/hon inte kan se det själv, särskilt inte inledningsvis. Med tiden och med en bra behandling kommer han/hon att må bättre – åtminstone på sikt.

Är det viktigt att uppmuntra personen att söka professionell hjälp?

Alla känner sig nere eller ledsna ibland, men det är viktigt att kunna känna igen när depressionen har blivit mer än en tillfällig upplevelse. Om nedstämdheten håller i sig under längre tid, och i stor utsträckning påverkar det vardagliga livet, är det oerhört viktigt att rekommendera den deprimerade att söka professionell hjälp.

Det är också viktigt att samtala med honom/henne om vilka former av professionell hjälp som finns att tillgå.

Många tvekar inför att söka hjälp; kanske tror de inte att de kan bli hjälpta. De kanske har varit deprimerade tidigare, och har dålig erfarenhet av tidigare försök till behandling. Uppmuntra ändå den deprimerade att ta kontakt med läkare (kanske bör man byta läkarkontakt om den tidigare inte fungerar optimalt). Det är, hur som helst, viktigt att inte vänta med att söka hjälp. Prognosen för en lyckosam behandling ökar ju tidigare personen har fått hjälp.

Vad är det som inte hjälper? Några exempel:

  • Det är ingen mening att uppmana någon som är deprimerad att ”låta bli” att känna som de gör, eller försöka "komma över det."
  • Var naturligtvis inte heller sarkastisk eller fördömande om personen inte accepterar de förslag som du kommer med.
  • Ha inte en överbeskyddande inställning till någon som är deprimerad.
  • Tjata inte på att den deprimerade ska försöka hitta tillbaka till sina vardagliga rutiner etc.
  • Bagatellisera inte personens erfarenheter genom att be honom/henne att "ta sig samman”. Förneka heller inte personens känslor genom att säga något positivt, som: "jag upplever inte att du verkar vara så dålig”.
  • Tala förstås inte med personen på ett nedlåtande sätt.

Är det bra att använda sig av självhjälpsstrategier?

Personer som är deprimerade använder ofta självhjälpstrategier. En del av dessa är vetenskapligt bevisade, som till exempel fysisk aktivitet. Personens förmåga och vilja att använda självhjälpsstrategier beror på hans/hennes intressen och hur allvarlig depressionen är. För många kan självhjälpsstrategier vara ett komplement till övrig behandling, såsom stödsamtal och medicinsk behandling. Samtala gärna kring detta, men påverka inte vad han/hon ska göra. Ge kanske lämpliga förslag –  gärna i samråd med behandlande läkare.

Referenser
Mental health first Aid (MHFA) Australia (https://www.mhfa.com.au)

Första hjälpen till psykisk hälsa, MHFA Sverige (http://mhfa.se)

NASP - National Centre for Suicide Research and Prevention of Mental Ill-Health, Karolinska institutet (länk: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=28729&l=en)


Annons
Annons