Depression

Behandlingen består i regel av medicin, ofta i kombination med samtalsbehandling och då särskilt så kallad kognitiv psykoterapi. Det är vanligt med återkommande episoder genom åren.

Varför blir man deprimerad?

Vid depression ändras ämnesomsättningen i hjärnan. Balansen mellan olika signalsubstanser som serotonin och noradrenalin förändras. Det är inte ovanligt att sjukdomen uppträder hos flera olika personer i samma släkt, det vill säga att sjukdomen till viss del har en ärftlig bakgrund. 

Stora och svåra händelser i livet, årstidsväxlingar, vissa mediciner, missbruk av alkohol eller andra droger kan också påverka ämnesomsättningen. Antidepressiv medicin verkar genom att öka mängden serotonin och/eller noradrenalin i hjärnan.

En del depressioner har ett tydligt årstidsbundet förlopp, det vill säga de uppträder vanligen vid samma årstid - vanligen höst, vinter eller vår. I sådana fall talar man om Seasonal Affective Disorder (SAD), det vill säga årstidsrelaterad depression. Sjukdomen är mycket vanligare i länder med tydliga årstidsväxlingar och är praktiskt taget okänd söder om Medelhavet. Liten ljusmängd och låg temperatur kan vara en orsak till SAD.

Hur vet man att man är deprimerad?

Det är naturligt att känna sig nedstämd i perioder, och gränsen mellan dessa humörsvängningar och egentlig depression är flytande. Vid depression finns ibland en yttre utlösande faktor, men sjukdomen kan också komma fullständigt oförklarligt, både för den drabbade, familjen och vännerna. På så sätt kan en depression skilja sig från sorg och ledsenhet orsakad av yttre händelser.

De viktigaste symtomen på depression är:

• Bristande intresse eller glädje vid vardagliga aktiviteter och nöjen
• Nedsatt aptit/viktminskning eller ökad aptit/viktökning (tröstätande)
• Nedsatt eller ökad sömn
• Rastlöshet, tröghet
• Minskad sexuell lust
• Mindre energi, trötthet
• Självförringande tankar, självförebråelse, överdriven skuldkänsla
• Oklara kroppsliga besvär, överdriven oro kring kroppslig sjukdom
• Nedsatt koncentrationsförmåga, långsam tankegång, obeslutsamhet
• Återkommande tankar om döden, självmordstankar, självmordsförsök

Vad kan man själv göra?

• Lär känna din sjukdom
• Sök hjälp när symtomen börjar märkas

LÄKARHJÄLP DIREKT: Ladda hem appen KRY och få kontakt med en psykolog på bara några minuter (ANNONS)  

Hur ställer läkaren diagnos?

Läkaren ställer diagnos med hjälp av en intervju och en yttre undersökning. Det finns ännu inga säkra tester som kan avslöja en depression. Vid vissa tillfällen kan läkaren vilja ta blodprov för att utesluta andra orsaker till symtomen (för lågt blodsocker, förhöjd eller sänkt ämneomsättning, vitamin B12-brist, demens, hormonella störningar och så vidare).

Hur ser framtiden ut?

Möjligheten att bota den tillfälliga depressiva episoden är alltid god. Behandling kan förkorta episodens längd och svårighetsgrad. Annars går depressioner oftast över av sig själv, men efter lång tid.

De flesta får endast en eller några få depressionsepisoder under en livstid.

Hur behandlas depression?

• Vanligtvis finns det behov av att använda antidepressiv medicin.
• Kognitiv terapi bidrar till att förstärka effekten av den antidepressiva medicinen och framför allt till att motverka att depressionen kommer tillbaka senare i livet.
• Vid svårare depressioner, speciellt då den sjuka kan utgöra fara för sig själv på grund av självmordstankar, kan det bli aktuellt med sjukhusvistelse. Behandlingen kan antingen vara antidepressiv medicin eller elbehandling, som är en säker och effektiv metod.
• Förebyggande medicinsk behandling (till exempel långtidsbehandling med antidepressiva läkemedel eller litium) kan vara nödvändig för några.
• Vid SAD kan ljusbehandling vara ett alternativ, även om effekten saknar ordentligt vetenskapligt stöd (dvs inte är säkert skild från placeboeffekten). Ljusterapi bör därför, enligt SBU-rapporten från 2004 om behandling av depressionssjukdomar, företrädesvis betraktas som en experimentell metod.
• Effekten av fysisk träning har utvärderats, och man såg en måttlig positiv effekt på depression.

Läs även: Depression hos tonåringar »