Fakta | Gynhälsa

Kvinnliga könsorgan och reproduktion


Uppdaterad den: 2013-05-23
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är reproduktion?

Allt levande reproducerar sig. Om så inte vore fallet skulle arten dö ut. Reproduktion är en beteckning på den process varigenom organismer, bland annat människan, skapar nya organismer som sig själva. Detta är en av de grundläggande egenskaper som skiljer levande varelser från icke-levande föremål.

I den mänskliga reproduktionen finns två typer av könsceller. Den manliga könscellen, spermien (sädescellen), och den kvinnliga könscellen, äggcellen. De här cellerna möts i kvinnans reproduktionsorgan och bildar en ny individ. Både de manliga och kvinnliga reproduktionsorganen är avgörande för reproduktionen.

Människor, liksom andra organismer, överför vissa egenskaper från sig själva till nästa generation genom sina gener, bärarna av arvsmassan. De gener som föräldrarna överför till sina barn är det som gör att barnen liknar de övriga i sin familj, men det är också de som gör varje barn unikt. Generna kommer från mannens spermier och kvinnans ägg, som bildas i mannens respektive kvinnans reproduktionssystem (könsorgan).

Annons
Annons

Kvinnans yttre könsorgan

Kvinnans reproduktionsorgan befinner sig i sin helhet i bäckenet. De yttre delarna av kvinnans reproduktionsorgan kallas vulva. Vulva täcker öppningen till slidan (vagina) och andra reproduktionsorgan som finns längre in.

Området strax ovanför slidöppningen kallas mons pubis, venusberget. Två par hudflikar som kallas labia, blygdläppar, sitter runt slidans öppning. Det är de stora (labia majora) och de små (labia minora) blygdläpparna. De små blygdläpparna sitter på insidan av de stora blygdläpparna. Klitoris är ett litet känselorgan som finns i den övre delen av vulva där blygdläpparna möts. Mellan blygdläpparna, strax nedanför klitoris, finns öppningen till urinröret som transporterar urin från urinblåsan och för urinen ut ur kroppen. Strax nedanför urinrörsöppningen finns öppningen till slidan. När flickor blir könsmogna kommer de yttre blygdläpparna och venusberget att täckas av könshår.

En tunn hinna med ett eller flera hål i kallas mödomshinnan (hymen). Den täcker delvis slidan. Mödomshinnan ser ofta olika ut från person till person. De flesta kvinnor upplever att deras mödomshinna spricker vid det första samlaget. Mödomshinnan kan i samband med det första samlaget blöda något och kan medföra en kortvarig, lätt smärta eller obehag när mödomshinnan brister.

Annons
Annons

Kvinnans inre könsorgan

Kvinnans inre könsorgan består av slidan, livmodern (uterus), äggledarna och äggstockarna (ovarierna).

Slidan

Slidan är en rörformad öppning, omgiven av muskler, som sträcker sig från slidmynningen och till livmodern. Slidan är cirka 8–12 centimeter djup hos en vuxen kvinna. Eftersom slidan har muskelväggar kan den utvidgas och dras samman. Muskelväggarna i slidan är täckta med en slemhinna som skyddar slidan och håller den fuktig.

Livmodern

Slidan är förbindelsen med livmodern. Den nedersta delen av livmodern, livmoderhalsen (cervix) buktar in i den innersta delen av slidan – den sticker ut som en bred tapp, livmodertappen (portio). Livmoderhalsen har starka, tjocka väggar. Öppningen till livmodershalsen är liten, därför kan en tampong aldrig försvinna inne i en kvinnas kropp. Under en graviditet förhindrar den kraftiga muskulaturen i livmoderhalsen att barnet glider ut ur livmodern. När förlossningen börjar, utvidgas livmoderhalsen så att barnet kan passera ut ur livmodern.

Livmodern är formad som ett upp- och nedvänt päron. Invändigt i livmoderhålan finns en slemhinna som varierar i tjocklek under menstruationscykeln. Väggen i livmodern består av stark muskulatur. Livmodern består faktiskt av några av de starkaste musklerna i kvinnokroppen. De här musklerna kan utvidgas och sträckas så att det finns plats för ett växande foster. Och när förlossningen startar drar de här musklerna sig samman (värkar) och ser till att barnet så småningom pressas ut ur livmodern. När kvinnan inte är gravid är livmodern hos en vuxen kvinna 7–8 centimeter lång och 5 centimeter bred.

Äggledarna och äggstockarna

Vid livmoderns övre hörn förbinder äggledarna på vardera sidan livmodern med de två äggstockarna. Äggstockarna är två ovala organ som finns till höger och vänster om livmodern. De producerar, lagrar och släpper ägg som fångas upp av äggledarna i samband med det som kallas ägglossningen (ovulationen). Varje äggstock mäter 4–5 centimeter i den längsta riktningen hos en vuxen kvinna.

Det finns, som sagt, två äggledare, en på vardera sidan av livmodern. De är vardera cirka 10 centimeter långa och ungefär så breda som ett spaghettistrå. Inne i varje äggledare finns det en smal passage som inte är vidare än en synål. I änden av äggledaren, ut mot äggstocken, är äggledaren fransig med tunna "fångstarmar". De här "fångstarmarna" sveper över äggstocken. När ett ägg lossnar från äggstocken fångas det därför upp av äggledaren. När ägget väl befinner sig inne i äggledaren ser små hår i slemhinnan till att föra ägget genom den trånga passagen mot livmodern.

Äggstockarna är också en del av kroppens hormonsystem och de producerar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons