Forum Kvinnlig hälsa


Känner mig bara runtskickad, Buksmärtor

Hejsan!
Är en tjej på 23 år som sedan Nov 2012 haft problem med låga buksmärtor.
Det hela började med att jag i November ville sätta in spiral, vilket man ska göra på mensens första dag. Men mensen kom aldrig och jag fick krafiga smärtor på höger sida lågt i buken. Att ha sex va inte att tänka på då det gjorde ont i slidan bara av att bli upphetsad.
I April månad så tyckte barnmorskan att vi skulle sätta in spiralen ändå, trots att mensen inte hade kommit än. Efter smärtstillande osv så visade det sig att jag hade på tok för ont för att kunna sätta in en spiral och att det istället skulle göras av en gynekolog med hjälp av ultraljud. Så i slutet av Maj månad så får jag tid, visar sig då att jag är helt vätskefylld i buken, men spiral sätts in och sen va det inte så mycket mer än så.
Under de två sommarmånaderna så va inte smärtorna så märkbara. Och jag trodde att allt va frid och fröjd.
Har även haft cellförändringar och opererats för detta så cellprover tas varje år, så i slutet av Juli åker jag till sjukhuset för dessa prover. Nämner då att jag börjat få ont på vänster sida och att jag har konstiga flytningar. Har någon bakteriell infektion (tror jag de hette) så fick gå på en kur i 5 dagar och det försvann, fick givetvis göra om mitt cellprov efter någon vecka pga den infektionen. Sen kom den tillbaka.
Ringde till sjukhuset igen i slutet av augusti för att höra vad jag skulle göra med mina låga buksmärtor som återkommit och hon hänvisa till gynakuten. Väl där får jag till svar att jag har haft det så länge så det är inte akut, så hon bokar in mig till Kvinnohälsan. Under helgen får jag skarpa smärtor och svettningar så jag ringer till 1177 och dom hänvisa mig till en helgmottagning i den stad jag befann mig i men dom kunde inte göra så mycket där utan tyckte att jag skulle stå ut tills mitt bokade besök.
Under denna helg så började jag även att småblöda, 1,5vecka innan min beräknade mens. (och gör det fortfarande)
Kommer till kvinnohälsan och lite blodprover och kissprov tas. Får en manlig gynekolog som jag aldrig haft förut och det va det värsta jag vart med om. Allt gick på 2 min, ultraljud och det andra. Han sa aldrig vad han skulle göra, när han gjorde det, ifall något såg normalt ut eller ej. Han sa inte ett ord. Sen fick jag hoppa ner och innan jag börjat klä på mig va han ute ur rummet och lämnade dörren öppen. Han har gett mig två antibiotika kurer, trots att infektionsproverna visar på att jag itne har en infektion i kroppen så säger han att han tror att det kan vara en infektion i livmodern. Är allergisk mot en penecillin sort men kommer inte ihåg vilken och detta sa jag till han och får till svar. " Det lär vi ju märka" och sen fick jag ett återbesök om 2 veckor.
 
Känns som att jag bara blir runt skickad. Att inget går till botten med det. Iom att jag redan haft cellförändringar så är jag nojig över att det i slutändan kommer va att jag inte kan få barn. Läser överallt att buksmärtor tar läkare på allvar, pfft! säkert!... vet inte vad jag ska göra

Jag känner med dig och undrar med varför ingen tar dig på allvar, verkat som du mest träffat gynekologer som inte bryr sig.   Kan du kolla på nätet om någon rekommendrar en bra läkare i den stad du bor?


Man blir upprörd när man hör det här, det är ett allvarligt av vården att inte ta dig på allvar. Kan det vara för att du är ung? Har nämligen erfarenhet av att ungdomar ibkland behandlas med nonchalans av läkare.
Ta med dig någon äldre anhörig eller en annan person som kan lyssna med dig, två par öron hör bättre än ett par. Dessutom blir man kanske lite nervös och uppfattar inte allt själv.
Sedan har man fördel av att ha någon med sig som kan trycka på läkarna om vidare undersökningar, det är svårt att göra själv när man är sjuk och har ont.
Lycka till med nästa läkarundersökning!

Annons
Annons
Annons