Kosmetisk kirurgi

Vad innebär egentligen kosmetisk kirurgi? Här är en översikt!

Uppdaterad den: 2012-12-25
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Innan du går till en plastikkirurg kan det vara en bra idé att skaffa en översikt över kosmetisk kirurgi i Sverige. Plastikkirurgi, skönhetskirurgi, estetisk plastikkirurgi och kosmetisk kirurgi är begrepp som används om vartannat.

Vår tids medicinska teknik ger oss många möjligheter att förändra vårt utseende. Du kan välja att gå upp eller ner en BH-storlek, få fylligare läppar eller ta bort rynkor i ansiktet. Det har blivit tryggare, mindre smärtsamt och resultaten är bättre än tidigare. Du behöver inte heller längre alltid ta till skalpellen. Icke-kirurgisk behandling har nämligen haft en explosiv tillväxt de senaste åren.

Vad är kosmetisk kirurgi?

Syftet med kosmetisk kirurgi, eller estetisk plastikkirurgi, är att uppnå en kosmetisk vinst för patienten. Utseendet förändras med hjälp av kirurgiska ingrepp till ett utseende som patienten anser vara bättre. Beteckningen används ofta när det inte finns något medicinskt skäl för operation. Kosmetisk kirurgi är inte en egen medicinsk disciplin, som hjärtsjukdomar är, men det är en framträdande del av fackområdet plastikkirurgi. De vanligaste kirurgiska ingreppen är bröstförstoring med silikonimplantat, fettsugning och ögonlocksoperationer.

Annons
Annons

I dagligt tal omfattar kosmetisk kirurgi i regel också icke-kirurgisk behandling. Statistik från American Society for Aesthetic Plastic Surgery, ASAPS, visar att kosmetiska ingrepp som innebär kirurgi har ökat med 114 % sedan 1997 i USA. Men under samma tid har antalet icke-kirurgiska behandlingar ökat med hela 754 %. Av de 11,7 miljoner ingrepp som utfördes i USA 2007 var inte mindre än 82 % icke-kirurgiska. Rynkbehandling med injektion av Botox och Restylane samt hårborttagning med laser var de mest använda metoderna.

Vem får utföra kosmetisk kirurgi?

Sverige saknar reglering inom detta område. Vilken läkare som helst med läkarlegitimation får utföra kosmetiska operationer. Detta skiljer oss till exempel från Norge och Danmark där där man satt upp regler för vilken specialistutbildning som krävs för att få verka inom området. Icke kirurgiska behandlingar, där man till exempel använder botulinumtoxin, vävnadfillers och de flesta former av laserbehandling, får i Sverige utföras av vem som helst. Ett nytt lagförslag har nyligen lagts fram som kommer att reglera estetisk kirurgi och behandlingar. Lagförslaget väntas träda i kraft 2014. I Sverige har de specialister i plastikkirurgi som vidareutbildat sig inom estetisk kirurgi en intresseorganisation som heter Svensk förening för estetisk plastikkirurgi (SFEP).

Historia

Plastikkirurgi är en ung gren inom medicinen. Begreppet kommer från det grekiska ordet ”plastikos” som betyder forma eller skapa. Och det har ingenting med materialet ”plast” att göra. Den moderna krigsföringen under första och andra världskrigen resulterade i nya typer av skador hos soldaterna. Särskilt brännskadade och vanställda krigsoffer fick gradvis ett ökande behov av kirurgi som kunde rekonstruera deras utseende och funktion. Flera läkare började att specialisera sig inom det här området och utvecklade metoder för att hjälpa dessa människor. Efterhand upptäckte man också behovet av och möjligheterna att göra kosmetiska förändringar med samma tekniker på friska personer. Skönhetskirurgin var född.

Annons
Annons

Utbredning

Enligt American Society for Aesthetic Plastic Surgery, ASAPS, gjordes nästan 11,7 miljoner kosmetiska ingrepp 2007, både kirurgiska och icke-kirurgiska. Det är en ökning med 457 % om man jämför med motsvarande statistik från 1997. Kvinnor står för 90 % av ingreppen medan män står för 10 %. I Sverige är fördelningen cirka 85 % kvinnor och 15 % män, med ett ökande antal för män som genomgår estetiska ingrepp. Det utförs omkring 25 000 kosmetiska operationer i Sverige varje år. Antalet kosmetiska behandlingar ökar med cirka 15 % om året. 20 % av svenskarna har någon gång tänkt på att göra en plastikkirurgisk operation, enligt en studie från 2012. Kvinnor har tänkt på detta i högre grad än män.

Endast privata kliniker

I Sverige täcks inga skönhetsskapande operationer, som utförs utan medicinska skäl, av sjukförsäkringen. Patienten måste själv betala för alla omkostnader. Sådana operationer utförs inte på sjukhus. Patienten har dock rätt att vara sjukskriven. Det är dock en gråzon mellan vad som bedöms som en ”kosmetisk indikation” eller en ”medicinsk indikation”. Alla operationer med kosmetisk indikation utförs på privata kliniker framför allt som dagkirurgi. Exempel på operationer som utförs av medicinska skäl kan vara bröstreduktion, utstående öron och olika storlek på brösten.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons