Fakta

Kokleaimplantat


Uppdaterad den: 2012-10-04
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är koklea?

Hörselorganen består av ytterörat, hörselgången, trumhinnan, hörselbenskedjan, snäckan (koklea), hörselnerven och hjärnans hörselcentrum (se illustration). Ett ljud (ljudvågor) fångas upp av ytterörat och ljudvågorna sätter trumhinnan i rörelse. På insidan av trumhinnan (se illustration) hänger hörselbenets hammare fast i trumhinnan. Rörelserna i trumhinnan fortplantar sig vidare via hörselbenskedjan – hammaren, städet och stigbygeln – till snäckan. Inne i snäckan finns vätska och ett långt membran (basilarmembranet). När vätskan sätts i rörelse kommer delar av membranet att börja svänga i takt med rörelserna. Olika delar av membranet reagerar på vissa toner (ljudfrekvenser), till exempel höga eller låga toner. När vissa områden av basilarmembranet sätts i svängning utlöses elektriska impulser som passerar genom hörselnerven och in till hjärnan, där impulserna leder till att vi hör ljud.

Vad är kokleaimplantat?

Ett kokleaimplantat är en hörapparat som opereras in i innerörat. Genom en mikrofon och en liten datamaskin (mikroprocessor) förmedlar kokleaimplantatet ljudet till en elektrod som opereras direkt in i koklea och ligger som en ledning längs basilarmembranet. Elektroden har ingen isolering (har små hål) på cirka 20 ställen, så att elektriska impulser kan "hoppa över" från punkterna på elektroden till hörselnerven. Elektroden kan därför ge direkt elektrisk stimulering till hörselnervfibrerna för 20 olika frekvensområden längs membranet. Om hörselnervfibrerna fungerar som de ska kan hjärnan läsa av och känna igen ljudmönstret, men signalen blir lite grövre och mer oprecis än vid normal hörsel, eftersom det bara finns 20 frekvensområden. De som opereras får alltså inte normal hörsel.

Se animation om kokleaimplantat.

Vem har nytta av kokleaimplantat?

Både barn som är födda döva, och personer som har blivit döva, kan ha nytta av kokleaimplantat. Personer som blivit döva har etablerat nödvändiga nervbanor och hörselcentrum i hjärnan. Efter en operation får de snabbt tillbaka sitt talade språk.

Annons
Annons

När bör kokleaimplantatet opereras in?

Hjärnan utvecklar sig under de första levnadsåren. Det gäller även utvecklingen av hörselcentrum. Genom ljudstimulering mognar nervbanor och de centrum i hjärnan som kan tolka ljudintrycket så att vi upplever ljud. Efter en viss tid, sex till sju år, stannar denna utveckling av.

Vid medfödd dövhet och om kokleaimplantat opereras in före tre till fyra års ålder är barnet fortfarande hörselskadat, men kan utveckla tal och taluppfattning förutsatt att det får en bra talträning varje dag. Kokleaimplantat bör helst opereras in före ett års ålder. Om kokleaimplantatet opereras in efter sju års ålder uppnås ingen hörselfunktion annat än förmåga att skilja mellan ljud och icke-ljud.

Vad blir resultatet?

Tidig operation, före fyra års ålder, i kombination med talstimulering varje dag ger bäst språkutveckling hos barn med kokleaimplantat. Dövfödda barn med implantat utvecklar bättre språkfunktion än barn med hörapparat och teckenspråk. Mer än hälften av barn med implantat går i vanlig (för)skola två år efter operationen.

Annons
Annons

Det har också ansetts att teckenspråk kan tränga ut ett aktivt bruk av den dåliga hörselfunktionen som implantatet ger, därmed förhindras mognaden av hjärnans hörselcenter. Barn bör därför opereras tidigt, helst före ett års ålder, och få långa dagliga perioder med talstimulering och talträning.1 Barn med bra nytta av implantatet förväntas att snabbt utveckla ett talspråk som är bättre än teckenspråk, och de kommer då att föredra att använda talat språk som "förstaspråk". Om detta inte sker bör barnet fortsätta längre med teckenspråk.

Det råder stor oenighet om barn med implantat bör bli tvåspråkiga – det vill säga om de både ska lära sig talspråk och teckenspråk. Olika experter står mot varandra. En del av förklaringen kan vara att det saknas god forskning på området, samt att det inte finns några långtidsstudier eftersom den här möjligheten är ganska ny.

Komplikationer är ovanligt.

Träna och lära sig att använda kokleaimplantat

Det första ljud som hörs upplevs som kaotiskt och meningslöst. Det tar tid att lära sig att tolka och uppleva ljudintrycken. Efterhand märker du hur ljudbilden förändras. Men det tar tid för hjärnan att lära sig att uppfatta de nya ljudintrycken och därför behövs flera timmars övning per dag i flera månader innan du får ut full effekt av implantatet. Det krävs också regelbundna kontroller hos ljudtekniker som justerar ljudet.

Kokeaimplantat i Sverige

Varje år får närmare 300 personer i Sverige ett kokleaimplantat. Döva med döva barn har uttryckt oro för att operationen ska hota den kulturella identiteten, tillhörigheten och trivseln. Undersökningar visar att så inte är fallet. Även om ett kokleaimplantat är dyrt visar kostnad-nytta-analyser att det lönar sig för samhället.


Annons
Annons
Annons