Fakta | Kirurgi

Postoperativ sårinfektion


Publicerad den: 2014-01-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är en sårinfektion?

I samband med varje kirurgiskt ingrepp finns det en risk för att det kan uppstå en infektion i operationssåret efter operationen. Det beror på att bakterier under eller efter ingreppet sprids till sårområdet och kan skapa en infektion, det vill säga en inflammation som orsakas av bakterier.

Sårinfektioner är förhållandevis vanliga komplikationer efter kirurgiska ingrepp på sjukhus.

Orsak

En rad faktorer är avgörande för om det uppstår en infektion. Patientens allmäntillstånd är viktigt. En sjuk och svag person har större risk för att utveckla en sårinfektion än en person som är frisk före ingreppet.

Annons
Annons

Det har betydelse var på kroppen ingreppet utförs. Det blir oftare efterföljande sårinfektioner efter operationer i buken än vid ingrepp på andra ställen. Detta gäller i synnerhet om ingreppet utförs akut på grund av en blödning eller för att det har gått hål på magsäcken eller tarmen. Då är det stor risk för att bakterier sprids både före, under och efter ingreppet. Ju "renare" ingrepp, desto lägre risk för sårinfektion. Operationer som varar i flera timmar ökar också risken för bakterieförorening.

Det är alltid en utmaning för kirurgen att utföra ingreppet så skonsamt som möjligt för att bland annat undvika en efterföljande infektion. Hud och annan kroppsvävnad ska skadas så lite som möjligt under ingreppet. Såret bör inte förslutas med alltför många stygn. Ibland är det lämpligare att tejpa eller häfta ihop såret än att sy.

Symtom

Vanligtvis märker man inte en sårinfektion förrän efter fem till tio dagar. De mest typiska tecknen är ökande smärtor i såret och eventuellt feber. Efter hand uppstår svullnad, rodnad, ökad lokal värme och såret kan börja vätska sig. Om en infektion har hunnit utvecklas kan en del stygn behöva tas bort, så att varet kan rinna ur såret.

Annons
Annons

Behandling

Hos de flesta kan kroppens eget försvar förhindra att det utvecklas en större sårinfektion. Därför inriktas behandlingen på att stärka kroppens försvar och minska den stress som patienten utsätts för. Den kroppsdel som är infekterad måste hållas i vila – eventuellt måste patienten vara sängliggande. Vätsketillförsel direkt i blodet har bra effekt hos många. Smärtstillande läkemedel som förhindrar att man upplever obehag är avgörande för ett gott resultat. Hos vissa behövs extra tillförsel av syrgas för att se till att syretillförseln i och kring såret är den bästa möjliga.

Vid behov av annan behandling är det viktigaste att öppna såret så att var och sårvätska kan tömmas ut. I vissa fall behöver bara några få stygn tas bort, men ibland måste en större del av såret öppnas. Sedan läggs ofta ett dränrör eller en gummiplatta in som ser till att var kan fortsätta rinna ut efter att man har stuckit hål på en eventuell böld, en så kallad abscess. På så sätt hindras såret att läka för tidigt så att var stängs in.

Ibland används antibiotika för att ta bort bakterier. Vanligtvis sker det bara i fall med svåra eller allvarliga infektioner. Antibiotika ges som tabletter till de flesta, men vid allvarliga infektioner måste medicinen ges direkt i blodet. Först efter ett par dagar får vårdpersonalen reda på vilka bakterier som har orsakat infektionen, vilket ibland kan leda till byte till ett annat lämpligare antibiotikum. I många fall kan en infektion behandlas med moderna antiseptiska preparat.

I vissa fall vet kirurgen redan under operationen att det är hög risk för att det uppstår en sårinfektion. Då syr inte kirurgen igen huden och underhuden. Erfarenheter har visat att resultatet i sådana fall blir bättre om såret spolas och rengörs på bästa möjliga sätt, och sedan får det ligga öppet under ett gasförband. Om såret ser rent ut och inte tycks inflammerat vid en kontroll efter cirka fem dagar sys såret igen.

Idag används oftast så kallat negativt tryck för att rensa upp sår som behöver dräneras. En svamp eller en gasväv läggs i såret, ibland tillsammans med en bakteriedödande vätska. Svampen eller kompresserna täcks med en självhäftande plastfilm och undertryck skapas med hjälp av en särskild apparat.

Frekventa och onödiga förbandsbyten efter operationen främjar infektioner. Om allt förlöper normalt undviker vårdpersonalen därför att byta sårets förband.

Prognos

En sårinfektion fördröjer läkningen och kan i vissa fall förlänga sjukhusvistelsen. Hos en del patienter kan en infektion även medföra att ärret efter operationen under en period blir större och mer framträdande än det annars hade blivit. I allvarliga fall kan en sårinfektion utvecklas till ett livshotande tillstånd, men det sker främst bland patienter som redan är allvarligt sjuka och försvagade.


Annons
Annons
Annons