Fakta | Infektion

Stelkrampsvaccin

Stelkramp drabbar över en miljon människor i världen varje år. I Sverige är detta farliga tillstånd lyckligtvis sällsynt – tack vare vaccinationsprogram.

Uppdaterad den: 2013-03-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är stelkramp?

Stelkramp är ett tillstånd som uppstår efter infektion med bakterien Clostridium tetani. Denna bakterie producerar ett gift som ger en farlig sjukdomsbild. Infektionen kännetecknas av uttalade kramper i musklerna, och kan efterhand drabba andningsmuskulaturen och i värsta fall medföra dödsfall.

Tillståndet är vanligt på global nivå med över en miljon människor som drabbas årligen. Högst förekomst finner man i underutvecklade länder. I Sverige är sjukdomen sällsynt, mycket på grund av det vaccinationsprogram som genomförs.

Hur kan jag få stelkramp?

Stelkrampsbakterien finns i jord och i tarmsystemet hos vissa djur. Alla sår som blir förorenade kan också leda till stelkramp. Risken är störst i stora sår och vid förorening med jord, avföring från djur och liknande.

Annons
Annons

Vaccinationsprogrammet

Alla barn som föds i Sverige får, om föräldrarna inte motsätter sig det, trippelvaccin i spädbarnsålder. Trippelvaccinet ingår i det grundläggande vaccinationsprogrammet för barn, och skyddar mot difteri (även kallad äkta krupp), stelkramp och kikhosta. Vaccinet ges vanligtvis tre gånger det första levnadsåret, med en ny dos i 11–12-årsåldern. Värnpliktiga får vid mönstring förnyat vaccin, alltså någon gång i 19–20-årsåldern. Vaccinen är effektivt i minst 20 år efter den senaste dosen om man varit fullt vaccinerad.

Vad är en boosterdos?

Boosterdos eller boostervaccin är detsamma som påfyllingsvaccin. Det vill säga att man får en ny enkel dos av vaccin, och får därmed minst tjugo nya år av motståndskraft. Booster ges till vuxna för att upprätthålla motståndskraften mot sjukdomen. Alla rekommenderas att göra detta var tjugonde år, men det görs vanligtvis bara i samband med att man upplever sårskador där det finns misstanke om att såren kan vara förorenade. Om man i en sådan situation inte är vaccinerad tidigare, måste man genomgå fullständig vaccinering med tre sprutor med minst en månads intervall mellan varje gång. Om man har genomgått fullständig grundvaccinering räcker det med en enkel dos vaccin, även om det är flera decennier sedan den ursprungliga vaccineringen.

Om en person inte är vaccinerad och löper risk för att utveckla stelkramp, måste andra läkemedel användas. Alternativet blir då färdiga antikroppar. Antikropparna verkar snabbt, medan ett vaccin behöver längre tid innan full effekt uppnås.

Annons
Annons

Varför ska man vaccinera?

Stelkramp är ett farligt tillstånd som i värsta fall kan vara dödligt. Kontakta därför en läkare om du får stora sår med risk för infektion. Läkaren kommer att avgöra om du bör få förebyggande behandling mot stelkramp.

Om du vet att du ska ut på en resa som kan medföra risk för sår och liknande, bör du på förhand kontrollera om du fortfarande har motståndskraft mot stelkramp.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons