Stelkrampsvaccin
Stelkramp drabbar över en miljon människor i världen varje år. I Sverige är detta farliga tillstånd lyckligtvis sällsynt – tack vare vaccinationsprogram.
Vad är stelkramp?
Stelkramp, tetanus, är ett akut tillstånd som uppstår efter infektion med bakterien Clostridium tetani. Denna bakterie producerar ett gift som ger en farlig sjukdomsbild. Infektionen kännetecknas av uttalade kramper i musklerna, och tillståndet kan efterhand drabba andningsmuskulaturen och i värsta fall medföra dödsfall.
Stelkramp är vanligt internationellt med över en miljon människor som drabbas årligen. Högst förekomst finner man i låginkomstländer. I Sverige är sjukdomen sällsynt, mycket på grund av det barnvaccinationsprogram som genomförs. De som drabbas i Sverige (0–3 personer årligen) är ofta i 80-90 årsåldern och var födda innan vaccin mot stelkramp infördes under 1940- och 50-talen.
Smitta
Stelkrampsbakterien finns i jord och i tarmsystemet hos vissa djur. Sporerna som bakterien bildar är mycket tåliga och kan överleva flera år i jorden. Sporerna kan fästa sig vid sår och bakterien vaknar då till liv igen. När man infekteras utvecklas ett giftigt ämne (toxin) som angriper nervsystemet och leder till typiska kramper. Alla sår som blir förorenade kan leda till stelkramp. Risken är störst i stora sår och vid förorening med jord, avföring från djur och liknande.
”Livet med hiv” – en ny podd från Posithiva Gruppen
”Livet med hiv” är en helt ny podd från Posithiva Gruppen, Sveriges största patientorganisation för personer som lever med hiv. Podden innehåller både personliga och professionella reflektioner kring hur det är att leva med hiv i Sverige idag.
Vaccinationsprogrammet
Alla barn som föds i Sverige får, om föräldrarna inte motsätter sig det, vaccin mot stelkramp. Man får sammanlagt fem doser; tre doser det första levnadsåret (vid 3, 5 och 12 månaders ålder), en dos vid 5 års ålder och en dos i årskurs 8–9. Barn födda före 2001 har fått sista dosen, vid 10–11 års åldern. De som gör militärtjänstgöring får dessutom en påfyllnandsdos med stelkrampsvaccin (booster) där. Vaccinen är effektivt i minst 20 år efter den senaste dosen om man varit fullt vaccinerad.
Vad är en boosterdos?
Boosterdos eller boostervaccin är detsamma som påfyllingsvaccin. Det vill säga att man får en ny dos av vaccin, och får därmed minst tjugo nya år av motståndskraft. Booster ges till vuxna för att upprätthålla motståndskraften mot sjukdomen. Alla rekommenderas att göra detta vart tjugonde år, men det görs vanligtvis bara i samband med att man upplever sårskador där det finns misstanke om att såren kan vara förorenade. Om man har genomgått fullständig grundvaccinering räcker det med en enkel dos vaccin, även om det är flera decennier sedan den ursprungliga vaccineringen.
Om man får ett förorenat sår och inte är vaccinerad tidigare, måste man genomgå fullständig vaccinering med tre sprutor med minst en månads intervall mellan varje spruta.
Om en person inte är vaccinerad och löper risk för att utveckla stelkramp, måste andra läkemedel användas. Alternativet blir då färdiga antikroppar. Antikropparna verkar snabbt, medan ett vaccin behöver längre tid innan full effekt uppnås.
Varför ska man vaccinera?
Stelkramp är ett farligt tillstånd som i värsta fall kan vara dödligt. Man ska därför kontakta vården om man får stora sår som är förorenade med smuts, för att avgöra om man bör få förebyggande behandling mot stelkramp.
Om man vet att man ska ut på en resa som kan medföra risk för sår och liknande, bör man på förhand kontrollera om man fortfarande har motståndskraft mot stelkramp, det vill säga om man fått stelkrampsvaccin inom de senaste 20 åren.
