Fakta | Infektion

Rosenrot

Rosenrot har varit känt sedan vikingatiden i Sverige. Den växer naturligt i våra fjälltrakter, på öar i Bohuslän samt på Island och Grönland. Växten är flerårig, 10-30 cm hög och namnet kommer av att roten avger en påtaglig rosendoft.

Uppdaterad den: 2006-02-21

Annons

Förr åts roten stekt eller kokt som en vanlig grönsak. Rosenrot innehåller en relativt hög mängd C-vitamin och kan därför ha räddat många grönländare, samer och vikingar från skörbjugg.

Rosenrot som ämne (destillerat som olja, vatten eller extrakt) innehåller antioxidanter som tanniner, antrakglykosider och flavonoider. Den mest verksamma beståndsdelen är glykosiden salidrosid som sägs ha en stimulerande effekt.

Användningsområden

Traditonellt använd mot lindrig stress, trötthet och andra utmattningssymptom. Sägs kunna öka välbefinnandet genom att höja humör och lustkänsla. Carl von Linné sägs ha rekommenderat rosenrot som lämplig medicinering vid tillfällig nedstämdhet, huvudvärk och bristande sexuell förmåga.

Annons
Annons

Fram till januari 2005 har Läkemedelsverket haft regler som endast tillät försäljning av rosenrot-preparat som var registrerade hos Läkemedelsverket. Det innebar att produkten då genomgått viss granskning vad gäller kvalitet och effekt. Dock inte samma granskning och kontroll som gäller för vanliga läkemedel, utan med anpassning för naturläkemedel. Nu krävs inte längre Läkemedelsverkets regler vid försäljning av rosenrot-preparat som naturläkemedel, de går nu att sälja endast med benämningen ”kosttillskott”.

Rosenrot tillhör familjen fetbladsväxter, crassulaceae, rhodiola rosea, rosanae.


Annons
Annons
Annons
Annons