Fakta | Infektion

Mässling (morbilli)


Uppdaterad den: 2018-01-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är mässling?

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom. Numera är den ovanlig, eftersom de allra flesta barn vaccineras mot sjukdomen. Mässling ger feber och utslag och kan få allvarliga följdverkningar.

Symtom

Det kan ta en till två veckor från det att barnet blivit smittat tills att de första symtomen kommer. Sjukdomen brukar börja med förkylningsbesvär som hosta, snuva, ljuskänslighet, hög feber och allmän sjukdomskänsla. Sedan kan febern sjunka tillfälligt, och barnet känna sig piggare.

I den andra fasen stiger febern igen och de typiska mässlingsutslagen träder fram. Först är fläckarna små och ljusröda, men de flyter vartefter samman till större områden med lite mörkare färg.

Annons
Annons

I regel börjar utslagen bakom öronen och sprider sig sedan ner över halsen, kroppen och slutligen armar och ben.

Förekomst

Alla barn i Sverige erbjuds vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) vid 18 månaders och 6–8 års ålder. Sedan vaccinet infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet år 1982, har mässling blivit en sällsynt sjukdom i Sverige. Mässling förekommer endast hos personer som är ovaccinerade eller som bara har fått en dos mässlingsvaccin. Vaccinationstäckningen är mycket hög och ligger kring 97 %.

  • Under åren 2004–2012 har det i Sverige registrerats mellan 1 och 30 fall av mässling per år.
  • 2013 anmäldes 51 fall av mässling.
  • 2016 rapporterades endast tre fall av mässling, vilka alla var smittade utomlands. 
  • Januari till mars 2017 rapporterades 15 fall av mässling i Stockholm.
  • Under december 2017 och januari 2018 pågår ett utbrott i Göteborg. Antalet insjuknade personer är 2018-01-18 uppe i 28 fall.

Globalt är mässling fortfarande ett stort hälsoproblem. I låginkomstländer är mässling en betydande orsak till barnadödlighet, särskilt hos spädbarn. Men världsomspännande vaccinationsprogram har lett till att antalet dödsfall till följd av mässling minskat kraftigt. Enligt WHO:s beräkningar dog 145 700 personer till följd av mässling 2013, de flesta var barn under fem år. Under 2010-talet har flera stora mässlingsutbrott också skett i Europa, till exempel i Frankrike och Rumänien, med tiotusentals smittade.

Annons
Annons

Orsak

Mässling orsakas av mässlingvirus. Sjukdomen smittar via så kallad droppsmitta, vilket betyder att viruset finns i stora mängder i saliven. Vid hosta eller nysningar sprids viruset tillsammans med de små salivdropparna. Den som fått mässling smittar redan från början, det vill säga innan utslagen framträder, och i fyra dagar efter att utslagen har brutit ut. Sjukdomen är som mest smittsam dagarna innan utslagen börjar synas.

Diagnos

För läkaren är det i regel inte svårt att ställa diagnos, eftersom utslagen är lätta att känna igen och sjukdomens utveckling typisk. Men eftersom sjukdomen numera är ovanlig, brukar kompletterande prover tas för att säkerställa att det verkligen rör sig om mässling.

Behandling

Det finns ingen behandling som tar död på själva mässlingviruset. Om möjligt, bör den som är sjuk isoleras under den första veckan efter utbrottet. Det är viktigt att dricka tillräckligt och febernedsättande medel kan också vara bra.

Vaccination med två doser ger ett livslångt skydd. Om mamman har haft sjukdomen eller är vaccinerad är barnet skyddat fram till sex månaders ålder.

Ett barn som har haft mässling kan återgå till förskolan tidigast fyra dagar efter att utslagen uppträtt, förutsatt att han eller hon mår bra för övrigt.

Prognos

Mässling räknas som den allvarligaste av de smittsamma klassiska barnsjukdomarna. De allra flesta blir dock friska efter en till två veckor, utan att få några bestående men.

Men mellan 10 och 15 % av dem som får mässlingen får olika följdsjukdomar orsakade av bakterier: luftrörskatarr, lunginflammation, bihåleinflammation eller inflammation i mellanörat. Eftersom dessa tillstånd beror på bakterier, behandlas de med antibiotika.

Man bör med andra ord vara på sin vakt och reagera om barnet insjuknar igen efter att virusinfektionen har gått över. Hjärninflammation på grund av mässlingvirus förekommer, men är mycket sällsynt.

Vaccin

Immunitet

Alla som har haft mässling eller fått två doser mässlingsvaccin räknas som immuna (inte mottagliga för mässlingsvirus).

  • Personer födda före 1960: Räknas som naturligt immuna då i stort sett alla har haft mässling.
  • Födda 1981 och senare: Har erbjudits två doser i barnvaccinationsprogrammet och räknas som immuna om de är födda i Sverige och inte aktivt har tagit ställning emot vaccinering.
  • Osäker immunitet i gruppen födda 1960–1980: Om de inte säkert vet att de haft mässling eller fått två doser vaccin:
    • 1960–1969 – Nästan alla har haft mässling: Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling
    • 1970–1974 – Många har haft mässling: En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling
    • 1975–1980 – En avtagande andel har haft mässling: Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling

Biverkningar av vaccinet

Vaccin ger vanligtvis en övergående period med feber inom tre veckor efter vaccinering. MPR-vaccin är ett levande, försvagat virusvaccin. En lätt reaktion på ett eller flera av de virus som finns i MPR-vaccinet ses hos en del av de vaccinerade. Symtomen är lindriga och börjar i regel fem till tolv dagar efter vaccineringen. Då kan det också förekomma utslag. Det är inte farligt, utslagen är inte smittsamma och man bör följa vaccinationsprogrammet som vanligt.

Är vaccinet farligt?

MPR-vaccin ökar risken för feberkramper under de två första veckorna efter vaccination då feber är vanligt förekommande, men ökar inte risken för senare epilepsi. Ej heller för typ 1-diabetes.

Det finns en liten risk för allvarlig hjärninflammation med bestående men som är relaterad till MPR-vaccinet: 1 per 1 miljon vaccinerade.

I början av 2000-talet fick en studie gjord av en engelsk läkare mycket uppmärksamhet, eftersom den antydde ett möjligt samband mellan MPR-vaccinet och ökad förekomst av en speciell form av autism. I många länder ledde detta både till en intensiv debatt och utökad forskning för att se om detta verkligen stämde.

Forskning som gjorts sedan dess, bland annat en metaanalys där sammanlagt 1,25 miljoner barn från USA, Storbritannien, Japan och Danmark ingick, är helt entydig och slutsatsen är att det inte finns något samband mellan MPR-vaccinet och autism eller autismspektrumstörning.

2010 framkom det dessutom bevis för att all forskning som kopplade MPR-vaccinet till autism var ren förfalskning och att forskaren som genomförde undersökningen vann ekonomiskt på att påvisa ett samband.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons