Fakta | Infektion

Lunginflammation orsakad av mykoplasmabakterier


Uppdaterad den: 2018-12-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är lunginflammation orsakad av mykoplasmabakterier?

Lungor och bronker

Endast ett fåtal av dem som blir smittade och blir sjuka av Mycoplasma pneumoniae får lunginflammation. I de fall när lunginflammation uppstår, är symtomen och behandlingen lite annorlunda än vid en "vanlig" lunginflammation.

Mykoplasma är en liten bakterie som skiljer sig något från vanliga bakterier genom att den saknar en cellvägg, och därmed saknar den också penicillinets (en sorts antibiotika) angreppspunkt. Infektionen är inte speciellt farlig och går i de flesta fall över av sig självt efter kortare eller längre tid. 

Sjukdomen uppträder oftast höst och vinter. Vissa år kan man se epidemier av mykoplasmaorsakad lunginflammation. Vanligen medför smitta en plågsam torrhosta och halsont utan lunginflammation.

Annons
Annons

Bara cirka 10 % av dem som är smittade av Mycoplasma pneumoniae utvecklar lunginflammation.

 

Symtom

Ett av de vanligaste symtomen på lunginflammation med mykoplasma är plågsam torrhosta, det vill säga hosta utan slembildning. Sjukdomen skiljer sig också från vanlig lunginflammation genom att den utvecklas långsammare och har ett mer utdraget förlopp.

Förutom den plågsamma torrhostan medför sjukdomen ofta:

Annons
Annons
  • Huvudvärk.
  • Halsont.
  • I regel bara lätt feber.

Snuva är mindre vanligt.

En del får besvär från andra ställen i kroppen och öronbesvär, hudutslag, ledsmärtor och magsmärtor är vanligare vid mykoplasmaorsakad lunginflammation än vid "vanlig" lunginflammation.

Det tar 1–3 veckor från smitta tills sjukdomen bryter ut (inkubationstid).

Orsak

Mycoplasma pneumoniae är den vanligaste orsaken till det som kallas atypisk (avvikande från det typiska) lunginflammation.

Lunginflammation orsakad av mykoplasma kan förekomma i alla åldersgrupper. Bland barn från cirka 5 års ålder och bland unga vuxna är mykoplasmabakterier den vanligaste orsaken till lunginflammation. Mindre barn blir sällan sjuka.

Sjukdomen kan smitta i täta miljöer som skolklasser och familjer.

Diagnos

Läkaren undersöker patienten och lyssnar på lungorna men kan inte alltid ställa diagnosen på det sättet. Tidigt i förloppet kan diagnosen i vissa fall påvisas i ett prov av slem från bakre delen av svalget, ett prov som tas med en mjuk pinne via näsan.

Svaret kommer först efter några dagar. Blodprov (antikroppsprov) kan stärka misstanken om diagnosen, men det tar minst en vecka att få svar. I epidemitider kan man ofta ställa diagnosen utifrån det typiskt långvariga förloppet och de relativt lindriga besvären i kombination med att denna typ av lunginflammation ofta förekommer hos yngre och i övrigt friska personer. Bakterien kan dock också orsaka lunginflammation bland äldre.

Det kan i vissa fall vara aktuellt med en röntgenundersökning av lungorna för att bekräfta diagnosen. Många gånger är det svårt att skilja mellan mykoplasmalunginflammation och lunginflammation som orsakas av virus.

Behandling

De flesta infektioner med Mycoplasma pneumoniae har ett milt förlopp som inte förbättras av antibiotika. 

Om det påvisas lunginflammation med mykoplasma rekommenderas antibiotikabehandling med doxycyklin eller erytromycin. Behandlingen brukar vara i 7–10 dagar. Vanligt penicillin hjälper inte mot denna bakterie.

Under sjukdomsförloppet ska man undvika hård träning, men om man har energi nog så kan lätt fysisk aktivitet ha positiv effekt. Som vid andra infektioner är det viktigt att få i sig tillräckligt med näring – kroppen kräver lite extra energi för att bekämpa infektionen.

Prognos

Sjukdomsförloppet är ofta långdraget, 3–4 veckor eller mer, utan behandling.

Med behandling blir man ofta betydligt bättre inom en vecka efter behandlingens start. Lunginflammation med Mycoplasma pneumoniae är i de flesta fall mindre allvarlig än den vanligaste lunginflammationen som orsakas av bakteriearten pneumokocker. Förloppet är vanligen lindrigt och febern obetydlig. Därtill är det oftare den mest motståndskraftiga delen av befolkningen som angrips. Även utan behandling blir de allra flesta helt friska. Men komplikationer kan förekomma. Om behandlingen inte fungerar, eller om man blir sämre under eller efter behandlingen, rekommenderas förnyad kontroll hos läkare.

Har du haft bältros? Då söker vi dig! Läs mer här!


Annons
Annons
Annons