Fakta | Infektion

Latent tuberkulos

Latent tuberkulös infektion är ett tillstånd där en person är infekterad med (smittad av) tuberkelbakterien Mycobacterium tuberculosis, men som för tillfället inte har en aktiv tuberkulös sjukdom.

Uppdaterad den: 2018-12-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Hur uppkommer tuberkulos?

När tuberkulosbakterier kommer in i kroppen via luftvägarna uppstår en inflammatorisk reaktion. Efterhand utvecklas en inflammationsknöl (tuberkel) då kroppen kapslar in infektionen.

Denna knuta och tillhörande tuberkulosinfekterade lymfkörtlar i bröstet bildar ett så kallat primärkomplex. Denna nysmitta förlöper oftast utan symtom, men vissa kan utveckla symtom som liknar förkylning eller influensa.

Bakterier påvisas vanligtvis inte i denna fas, och personerna är inte smittförande. Det är faktiskt så att en tredjedel av världens befolkning är smittad med tuberkulos, men bara 5–10 % kommer att insjukna i tuberkulos.

Annons
Annons

Det är först när man utvecklar sjukdomen som man kan sprida smittan, man blir sjuk när bakterierna hittar ut ur det inkapslade tillståndet. Efter cirka tre månader kan detta primärkomplex ses på röntgenbilder av lungorna. Efter 4–6 veckor kommer smitta att kunnas påvisas med ett tuberkulintest.

Bakterierna kan efter nysmitta spridas via blodbanan utan att patienten uppvisar symtom. Hos de flesta bekämpar kroppens immunförsvar också spridning av bakterierna i blodbanan, men bakterierna kan också överleva i flera decennier. Tillståndet kallas då latent tuberkulos (LTBI). Under denna fas lever bakterierna i dvala och delar sig inte.

Vad är latent tuberkulos?

Latent tuberkulös infektion är ett tillstånd där en person är infekterad med (smittad av) tuberkelbakterien Mycobacterium tuberculosis, men som för tillfället inte har en aktiv tuberkulös sjukdom.

Annons
Annons

Personer med latent tuberkulos:

  • Är symtomfria och smittar inte.
  • De löper dock risk för att tillståndet kan övergå i aktiv tuberkulös sjukdom.

Om kroppens immunförsvar är nedsatt ökar risken för att latent tuberkulos ska aktiveras. På grund av denna risk är det viktigt att upptäcka och behandla fall med latent tuberkulos, särskilt som målet är att utrota tuberkulos.

Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att närmare två miljoner människor dör av tuberkulos årligen. Detta gör tuberkulos till den näst vanligaste dödliga infektionsorsaken (efter aids). Nästan en tredjedel av världens befolkning är infekterad med Mycobacterium tuberculosis, men nya fall av tuberkulos avtar sakta. Andelen smittade som dör till följd av tuberkulos minskar. I Sverige har förekomsten av tuberkulos visserligen ökat något men detta är en följ av ökad invandring från TBC-drabbade områden.

Risken för att tuberkulos ska utvecklas från latent till aktiv tuberkulös sjukdom är 5–10 %.

Riskfaktorer för infektion och övergång till aktiv tuberkulos

Eftersom tuberkulos har blivit en sällsynt sjukdom är det lätt att förbise riskfaktorer för infektion och övergång till aktiv tuberkulos i samband med utredning av sjukdom.

Grupper med ökad risk för infektion är:

  • Anställda vid vårdinstitutioner, sjukhus. 
  • Utlandsfödda från områden med hög förekomst av tuberkulos.
  • Personer som har nära kontakt med någon som har känd eller misstänkt tuberkulos.

Risken för övergång från latent till aktiv tuberkulos är störst under de två första åren efter infektion. Då utvecklar cirka 2,5–5 % aktiv tuberkulos. Denna risk är förhöjd:

  • Bland barn under fyra år.
  • Bland personer med hiv-infektion.
  • Bland dem som har diabetes och andra kroniska tillstånd.
  • Bland dem som använder immunhämmande medel.
  • Bland de personer med särskilda förändringar på lungröntgen.

Tuberkulossituationen i Sverige

Under första halvåret 2012 rapporterades 308 fall av tuberkulos i Sverige. Det är i stort sett oförändrat jämfört med 2011 då 595 fall rapporterades under hela året. Detta enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Precis som tidigare år har fler män än kvinnor rapporterats.

Eftersom de flesta fall av tuberkulos i Sverige kommer ifrån låginkomstländer är könsfördelningen och åldersfördelning beroende av vilka som flyttar hit. Åldersfördelningen speglar också hur tuberkulos drabbar framför allt yngre vuxna i länder med en pågående endemisk (lokalt begränsad) epidemi av tuberkulos.

Antalet fall bland äldre svenskar fortsätter att minska för varje år.

Symtom och tecken

Latent tuberkulos är ett tillstånd utan symtom eller tydliga tecken på sjukdom.

Aktiv tuberkulos karakteriseras däremot av feber eller nattsvettningar, viktnedgång, hosta och bröstsmärtor.

Hur upptäcks tuberkulos?

Screening innebär en rutinmässig undersökning av angivna befolkningsgrupper.

Screening är effektivt hos två grupper:

  • De som löper ökad risk för smitta.
  • De med ökad risk för att sjukdomen utvecklas från latent till aktiv tuberkulos.

Screening med lungröntgen och tuberkulintest görs huvudsakligen av:

  • Nyankomna utlandsfödda.
  • Vid smittspårning.
  • Vid bedömning av riskpatienter med nedsatt immunsystem.

Behandling

Målet med att testa för latent tuberkulös infektion är att hitta infekterade patienter som kommer att gynnas av behandling. Riskgrupperna är:

  • Patienter som löper ökad risk för att nyligen ha fått infektion.
  • Patienter som har ett medicinskt tillstånd som ökar risken för att de ska utveckla aktiv tuberkulos.

Förebyggande behandling har traditionellt används i begränsad utsträckning i Sverige och har i huvudsak erbjudits nysmittade eller exponerade barn i förbindelse med smittspårning. Även patienter med latent infektion som ska börja med vissa former av immunsupprimerande (avsiktlig sänkning av immunförsvaret) behandling erbjuds förebyggande behandling.

Behandlingen av tuberkulos är vanligtvis läkemedlet isoniazid i sex månader eller kombinationen isoniazid och rifampicin i tre månader.

Specialist i lung- eller infektionsmedicin ska avgöra om förebyggande behandling ska erbjudas vid latent tuberkulos.

Tuberkulos klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig smittsam sjukdom. För sådana sjukdomar ger Försäkringskassan full ersättning av läkarkostnader för:

  • Undersökning
  • Behandling
  • Kontroll

Försäkringskassan betalar, det vill säga att behandlingen är kostnadsfri för patienten. Detta gäller också vid undersökning som ett led i smittspårning. Försäkringskassan täcker utgifter för tuberkulosläkemedel både vid behandling och förebyggande.


Annons
Annons
Annons