Fakta | Infektion

Feberkramp hos barn

Alla barn kan få feberkramper om febern stiger med hög hastighet. Det inträffar i regel under de första 3-4 levnadsåren men det är endast några få procent som får det.

Uppdaterad den: 2002-03-01

Annons

Kanske beror det på att de har en lägre kramptröskel än andra, vilket betyder att det inte behövs så mycket innan det centrum i hjärnan, som utlöser kramperna, provoceras. Febern kommer i samband med de infektioner alla barn får under sin uppväxt, särskilt luftvägssjukdomar och barnsjukdomar.

Barn kan till en viss grad ärva tendenser att få feberkramper av sina föräldrar. Har ena föräldern haft feberkramp som barn är risken att deras barn får det 10-20 procent. Om både en förälder och dess första barn har haft feberkramp är risken för att nästa barn får det 20-30 procent. Att barnet får feberkramp beror även på om barnet ofta har infektioner, och om det har tendens till att få hög feber. Cirka 4 av 10 barn som har haft ett feberkrampsanfall får det igen, men detta varierar från barn till barn. Risken för att barnet skall få ett nytt anfall är högst då det redan har en ärftlig faktor, ofta har febersjukdomar och om den första feberkrampen utlöstes av en förhållandevis låg feber (under 39 grader).

Vid ett fåtal tillfällen händer det att barn får feberkramp efter att ha fått vaccination. Feberkramp utlöses av mässlingsdelen 8-10 dagar efter vaccinationen men vaccinationen ger färre feberkrampsfall än vad riktig mässling gör. Barn som har feberkramp skall få samma vaccinationer som alla andra barn.

Annons
Annons

Hur känns feberkramper?

Krampanfallet börjar med att barnet förlorar medvetandet och kroppen, armarna och benen stelnar. Huvudet böjs bakåt, och i armar och ben ser man muskelryckningar. Huden bleknar eller får eventuellt en blå nyans. Anfallet slutar efter ett par minuter och ryckningarna upphör. Barnet blir helt slappt och huden får långsamt tillbaka sin normala färg samtidigt som medvetandet börjar återvända. Några barn vaknar fort medan andra är trötta och slöa en längre tid efter anfallet. Även om anfallet bara håller på i några få minuter, känns tiden som en evighet för den som iakttar. Krampanfall hos barn är alltid en skrämmande upplevelse.

Vad skall man göra om ens barn får feberkramper?

Du skall inte göra något under själva krampanfallet. Om barnet börjar kräkas skall du försiktigt vända barnet på sidan, eventuellt med huvudet nedåt. Då förhindrar du att kräkningen kommer ner i barnets lungor.

Förr i tiden brukade man lägga in en spatel i munnen på barnet så att det inte skulle bita sig i tunga eller i läppar. Men det är mycket olämpligt. Man riskerar då att tänderna bryts av och det är mycket värre än ett oskyldigt bett i tungan eller läpparna.

Annons
Annons

När krampanfallet är över läggs barnet i framstupa sidoläge.

Vid ett feberkrampsanfall kontaktas läkare. Om anfallet är långvarigt eller flera anfall kommer efter varann skall man ringa efter ambulans genom att slå 112.

Om barnet får feberkramp för första gången bör det läggas in på sjukhus. Om det tidigare har haft feberkramp är det inte lika nödvändigt, men det är en bra idé att låta barnet läkarundersökas. Det är viktigt att fastslå att krampen utlösts av en ofarlig virusinfektion. Har barnet haft feberkramper tidigare får föraldrarna rådet att ha några diazepam liggande hemma för att kunna ge barnet ett klysma, via ändtarmen, om feberkramper uppstår igen. Om barnet fortsätter att ha kramper efter fem minuter kan man ge en dos till. Det bör dock ges högst två doser.

Om barnet har feber är det viktigt att svalka det genom att klä av barnet och låta det sova med endast lakan. Man kan låta ett fönster stå öppet (se bara till att det inte blir för kallt) och ge barnet något kallt att dricka. Vissa läkare rekommenderar att barnet ges febernedsättande läkemedel, såsom till exempel paracetamol eller ibuprofen. Det är dock viktigt att man ger rätt dos av läkemedlet.

Feberkramper liknar epileptiska anfall, men har mycket sällan något samband med den sjukdomen.

Framtidsutsikter

Även om feberkrampsanfallen verkar vara mycket våldsamma och dramatiska är det mycket sällan som de leder till några varaktiga men. Det kan bara uppstå störningar i hjärnans funktion om kramperna har varit långvariga, eller om barnet har haft många kramper efter varann inom kort tid.

Om ditt barn har haft feberkramper skall du tala med läkare om hur du skall göra nästa gång ditt barn får feber.
Hälften får nämligen ett nytt krampanfall när de får feber igen. Så småningom minskar risken och är borta när barnet har blivit 3-4 år gammalt.

Kan man behandla feberkramper?

Tidigare behandlade man feberkramper förebyggande med febernedsättande mediciner som paracetamol och acetylsalicylsyra. Denna metod har man dock i hög grad övergivit.

Om barnet tidigare haft feberkramper kommer läkaren troligtvis att rekommendera att du har speciella klysma hemma som innehåller diazepam.

Läs mer om feber här »


Annons
Annons