Feber hos barn och spädbarn

Vid feber, klä av barnet så att det bara har lite kläder på sig, för att på så sätt minska värmen.

Vilken är barnets normala temperatur?

Barnets normala kroppstemperatur ligger oftast mellan 36,5 och 37,7 grader. Om temperaturen mäts i barnets ändtarm, får man den mest rättvisande kroppstemperaturen. En temperatur mätt i barnets mun eller öra är ungefär en halv grad lägre. En temperatur mätt i barnets armhåla är inte speciellt pålitlig (man räknar med att den är cirka en grad lägre än temperaturen i ändtarmen).

Många använder örontermometrar, trots att det kräver viss precision att mäta på det rätta stället – speciellt när det gäller små barn. Kom exempelvis ihåg att inte mäta på ett öra som precis har legat nere i den varma kudden eller ett som precis kommit in från kylan. I dessa fall ska det helst ha gått 10-15 minuter före mätning i örat.

Hur kan du mäta barnets feber/temperatur?

Mätning av feber i ändtarmen

Den mest precisa mätmetoden är, som nämnts, ändtarmsmätningen – särskilt för barn under tre år. Den kan mätas både med en digital termometer och med en kvicksilvertermometer. Om du har en kvicksilvertermometer ska du komma ihåg att slå ner den under 36 grader innan du börjar mätningen.

Om barnet är under tre år, är det enklaste och mest naturliga för barnet att mäta temperaturen på skötbordet, med barnet på rygg och med uppdragna knän. Alternativt kan du lägga barnet tvärs över ditt knä med barnets mage ned mot dina lår, så att du har ett stadigt tag i barnet och så att du kan se vad du gör. Termometerns spets smörjs in med lite vaselin och förs sedan lugnt in 1,5 centimeter i barnets ändtarm. Håll termometern stilla i två minuter om det är en kvicksilvertermometer. En digital termometer mäter temperaturen på cirka 30 sekunder. Digitaltermometern piper när den mätt färdigt. 

Mätning på pannan

Panntermometern är varken speciellt precis eller pålitlig och rekommenderas därför inte.

Mätning i örat

Att mäta temperaturen/febern i örat kan vara ett bra alternativ för lite äldre barn. Det är en snabb metod som bara tar ett par sekunder.
Temperaturen är cirka en halv grad lägre än vid ändtarmsmätningen. Du ska vara uppmärksam på att det kan finnas flera olika inställningar på termometern och om så är fallet ska du naturligtvis välja den som är avsedd för barn.

Örontermometern ska också användas korrekt för att ge ett pålitligt svar. Läs därför igenom bruksanvisningen noga innan du börjar. Den vanligaste orsaken till felmätningar är att den temperatur som termometern mäter inte är den som egentligen ska mätas, nämligen den från trumhinnan, utan istället en temperatur från ett annat ställe i hörselgången. För att mäta rätt är det nödvändigt att dra den översta delen av barnets öra lite uppåt under tiden du mäter. Därmed rätar du ut barnets lätt S-formade hörselgång och termometern kan mäta trumhinnetemperaturen. Det kan vara bra att få råd om termometerns användning där du köper den.

Mätning under tungan

Man kan också mäta temperaturen under tungan. Detta kan inte rekommenderas för små barn, eftersom de kan råka bita sönder termometern och skada sig. Muntemperaturen ska mätas under tungan i två till tre minuter. Den är en halv grad lägre än ändtarmstemperaturen. Var uppmärksam på att en muntemperatur inte är pålitlig under de första tio minuterna efter det att man ätit eller druckit något varmt eller kallt.

Mätning i armhålan

Slutligen kan temperaturen också mätas i armhålan. Denna mätmetod är inte heller att rekommendera vid mätning på små barn, eftersom de inte kan ligga stilla tillräckligt länge, och kan skada sig på termometern om de rör sig för mycket. Termometern läggs längst upp i armhålan i tio minuter. Temperaturen är cirka en grad lägre än vid en ändtarmsmätning.

Varför får ditt barn feber?

Feber är kroppens försvarsmekanism mot både virus och bakterier. Kroppen försöker att alstra så mycket värme att virus och bakterier inte överlever. Febern hjälper därför till att bekämpa sjukdomen.

Vad kan du göra om ditt barn får feber?

Ge barnet mycket att dricka. Barnet behöver mer vätska än vanligt, eftersom det förbränner mer och svettas vid feber. Ge barnet lite dryck i taget, men ofta – gärna en tesked i taget. Om du kan få ditt barn att dricka ordentligt, så gör det inte så mycket om det inte äter särskilt mycket under några dagars tid. Håll koll på att barnet kissar.

Barnet ska kunna vila. Om barnet har hög feber har det också större behov av att vila och sova. Det behöver inte ligga till sängs hela tiden om det mår tillräckligt bra för att leka, men barnet ska ha möjlighet att gå och lägga sig.

Låt barnet svalka sig. Avkylning kan vara ett bra sätt att få febern att gå ned. Vid hög feber är det tillräckligt att barnet endast har underkläder eller blöja på sig, så att det kan bli av med sin värme. Var uppmärksam på att det inte är alltför varmt i rummet där barnet befinner sig. Det får gärna vara svalt, men inte dragigt.

Om barnet har frossa och febern samtidigt stiger, får det självklart ha en filt eller ett täcke över sig under tiden det varar. Men när temperaturen är stabil, och barnet börjar svettas, ska det svalkas av.

Febernedsättande medicin

Om du vill använda medicin för att sänka febern ska du be din läkare om råd först. Läkaren kan informera om lämplig medicin och dos. Mängden medicin beror både på ålder och vikt.

Omsorg

Sjuka barn är ofta trötta och lättirriterade. De sover mycket och när de är vakna vill de ofta ha sina föräldrar eller annan vuxen hos sig. Läs för dem, lek med dem och sitt hos dem. Sjukdom hos barn går oftast snabbt över och de blir åter ”sig själva” igen.

När är febern hos barnet kritisk?

Titta först och främst på ditt barn och använd ditt sunda förnuft.

• Ser barnet medtaget ut?
• Ser det sjukt ut?
• Är barnet inte sig likt?
• Om svaren är ja, ska du kontakta en läkare.

Har du ett litet barn på under 3 månader som får hög feber bör du kontakta en läkare. Om ditt barn gråter ihållande och är otröstligt och svårt att väcka, ska du också ta kontakt med en läkare. Feber på över 38,5 grader under mer än tre dagar bör undersökas av en läkare.

Har ditt barn andra symtom än feber, till exempel de som nämns nedan, ska du kontakta en läkare:

• Stel nacke – kan vara ett tecken på hjärnhinneinflammation (detta är tack och lov ovanligt)
• Hallucinationer
• Röda utslag eller nya blåmärken
• Svårigheter att andas
• Kramper/feberkramp
• Långvariga kräkningar och/eller diarréer
• Långvarig halsfluss
• Sveda när det kissar, eller om det kissar ofta. Detta kan vara urinvägsinfektion hos barnet.
• Andra grundsjukdomar eller om barnet nyligen har opererats.

Läs mer om feber här >>