Fakta | Infektion

Brucellos

Brucellos smittar främst vid förtäring av opastöriserade mjölkprodukter, det vill säga mjölk och ost.

Uppdaterad den: 2013-02-01
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är brucellos?

Brucellos är en zoonos, det vill säga en sjukdom hos djur som kan smitta till människor. Sjukdomen finns hos nötboskap, får, svin och get. Brucellos kallas också maltafeber eller undulantfeber.

Sjukdomen har vanligtvis en smygande debut med kraftlöshet, viktnedgång, lätt feber, svettningar och ökad trötthetskänsla även vid små ansträngningar. Det är också vanligt med värk i muskler och stora leder. Ibland kan tillståndet starta akut med feber, frossa och svettningar. Inflammation i bitestikel uppträder hos 10 % av männen. Den kroniska formen kan anta ett fluktuerande (undulerande) form med perioder av normal temperatur mellan sjukdomsangreppen. Symtomen kan vara i flera år, antingen kontinuerligt eller i perioder.

Sjukdomen är utbredd i stora delar av den tropiska och subtropiska världen, inklusive Medelhavsområdet och Mellanöstern. Högst förekomst hittar man i Syrien där uppskattningsvis 1 600 per 1 miljon invånare smittas årligen. 2015 rapporterades 439 bekräftade fall bland människor i EU/EES länderna, de flesta från medelhavsländer som Grekland, Italien, Spanien och Portugal varför nötkreatur, får och getter inte är ansedda att vara brucellafria i Europa. Cirka 500 000 personer smittas runt om i världen varje år. Sjukdomen importeras i sällsynta fall till Nordeuropa. I Sverige har det under 2000-talet rapporterats ett 10-tal fall per år.

Annons
Annons

Orsak

Sjukdomen orsakas av flera olika bakterier av arten Brucella. Bakterien smittar främst vid intag av opastöriserade mjölkprodukter, det vill säga mjölk och ost. Man kan också bli smittad vid direkt eller indirekt kontakt med nötboskap, getter, får eller svin. Slakteriarbetare, bönder och veterinärer i länder där det förekommer brucellos löper större risk än andra att få sjukdomen. Smitta från människa till människa förekommer i praktiken inte.

Diagnostik

Patientens sjukdomshistoria kan ge misstanke om tillståndet. Inkubationstiden, tiden från smitta till symtomdebut, är lång, ofta 2–8 veckor, men den kan också vara så kort som en vecka. Ofta går det inte att få reda på så mycket vid kroppsundersökningen. Hälften har förstorade lymfkörtlar på halsen och förstorad mjälte. Det är mindre vanligt med förstorad lever. Ledinflammation kan uppträda. Säker diagnos kan ställas utifrån bakterie- och blodprover. Bakterien växer långsamt och man får ofta vänta länge på svar från odlingsprover. I länder där sjukdomen är vanlig används tester för snabbare påvisning av sjukdomen.

Behandling

Målet med behandlingen är att bli av med infektionen med hjälp av antibiotika. Som regel är det nödvändigt med en kombination av två eller tre olika antibiotika. Behandlingen sträcker sig vanligtvis över sex veckor men längre behandling kan vara nödvändigt i allvarliga fall.

Annons
Annons

Prognos

Sjukdomen kan ha ett kroniskt, fluktuerande förlopp. Prognosen är dock vanligtvis god. Man räknar även med att många sjukdomsfall förblir oupptäckta och går över av sig själva.

I undantagsfall kan bakterien sprida sig till de flesta organen i kroppen. De vanligaste komplikationerna är skelett- och ledangrepp (inflammationer), inflammation i hjärtats inre delar och inflammation i hjärnhinnan/hjärnan. Inflammation i hjärtat förekommer hos mindre än 1 % men är den form som kan vara livshotande.


Annons
Annons
Annons