Stämbandsdysfunktion


Uppdaterad den: 2013-01-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad menas med stämbandsdysfunktion?

I nedre delen av svalget överst i luftröret – i struphuvudet – finns stämbanden. Stämbanden är två ”strängar” som sitter på varsin sida i luftrörets övre del/struphuvudet. Små muskler gör att stämbanden öppnas eller stängs, så att vi kan andas eller så att det uppstår varierade ljud och gör det möjligt för oss att tala. När vi andas in djupt och kraftigt öppnas stämbanden så att luften obehindrat kan nå ned till lungorna. Samma sak sker vid utandning.

Stämbandsdysfunktion är ett tillstånd där stämbanden inte öppnar och stänger sig så som andningen kräver. I stället för att stämbanden öppnar sig när vi andas in och ut, stängs de så att det uppstår luftmotstånd när vi andas. Det blir trångt i luftröret och bara en mindre spricka är öppen mellan de två stämbanden, där luften slipper igenom. Tillståndet påminner om astma och behandlas ofta felaktigt med sprayer och kortison.

Stämbandsdysfunktion är förhållandevis ovanligt. Tillståndet observeras hos upp till 10 % av de patienter som remitteras till utredning för astma och som inte blivit bättre av astmabehandling. Tillståndet uppträder först och främst i tonåren, men kan också förekomma hos både yngre och äldre. 80–90 % av de drabbade är av kvinnligt kön.

Annons
Annons

Orsak

Det finns inga synliga förändringar i stämbanden eller deras muskulatur som kan förklara tillståndet. En läkare som tittar ned på stämbanden kan dock se att stämbanden är sammandragna när patienten försöker andas kraftigt ut och in. Orsaken till denna förslutning av röstspringan är okänd. Tillståndet uppträder episodiskt, så att patienten upplever episoder med andningssvårigheter.

Tillståndet uppfattas av många läkare som funktionellt, det vill säga att det är en reaktion på psykisk stress. Förekomsten är ökad bland personer med nervösa besvär. Det finns också påvisade samband med refluxsjukdom, bihåleinflammation, stor fysisk ansträngning samt yrkesmässig exponering för irriterande gaser, miljöallergener och/eller förorenande ämnen.

Diagnos

Sjukhistorien är präglad av episoder med andningssvårigheter. Typiska symtom är väsande andning, hosta, trång känsla i halsen, heshet eller röstförändringar, pipljud, andfåddhet, påfallande tung andning vid ansträngning, svårigheter med inandning. Nattliga andningssvårigheter föreligger sällan.

Annons
Annons

Tillståndet uppfattas ofta som astma eftersom båda tillstånden ger väsande andning, hosta och andfåddhet. Ofta uppfattas tillståndet som ett svårt fall av astma med dåligt resultat av astmabehandling. Om läkaren överväger stämbandsdysfunktion kan denne genom att titta ned i svalget med hjälp av en spegel eller ett laryngoskop, observera den trånga springan mellan stämbanden.

Diagnosen kan bekräftas genom att göra en undersökning i samband med arbetsbelastning på cykel eller löpband. Det kan också vara aktuellt att utföra undersökningar för att utesluta andra förklaringar, till exempel astmautredning och lungröntgen.

Behandling

Information om att tillståndet är godartat är i många fall tillräcklig behandling. Det kan dock krävas behandling av både läkare, logoped och psykiater. Den huvudsakliga behandlingen består i att lära patienten avslappningstekniker för stämbanden samt andningsövningar. Patienten kan lära sig att hantera andningssvårigheterna genom att utföra övningar från en logoped.

Logopeden instruerar patienten i övningar som får stämbanden att slappna av. Eventuell psykoterapi går ut på att förändra patientens tankar kring andningsproblemet, så kallad kognitiv terapi.

Prognos

Prognosen är god, med god effekt av logopedbehandling, något som gör det möjligt för patienten att ta kontrollen över tillståndet.


Annons
Annons
Annons