Stämbandsdysfunktion
Vad menas med stämbandsdysfunktion?
I nedre delen av svalget överst i luftröret – i struphuvudet – finns stämbanden. Stämbanden är två ”strängar” som sitter på varsin sida i luftrörets övre del/struphuvudet. Små muskler gör att stämbanden öppnas eller stängs, så att vi kan andas eller så att det uppstår varierade ljud och gör det möjligt för oss att tala. När vi andas in djupt och kraftigt öppnas stämbanden så att luften obehindrat kan nå ned till lungorna. Samma sak sker vid utandning, så luften kan flöda ut.
Nu är TBE-säsongen i full gång, vaccinera dig två gånger för att få bra skydd.
Personlig rådgivning. Drop in på alla Svea Vaccin-mottagningar i hela landet. Välkomna!
Stämbandsdysfunktion är ett tillstånd där stämbanden inte öppnar och stänger sig så som andningen kräver. I stället för att stämbanden öppnar sig när vi andas in och ut så stängs de istället så att det uppstår luftmotstånd när vi andas. Det blir trångt i luftröret och bara en mindre spricka är öppen mellan de två stämbanden, där luften slipper igenom. Tillståndet påminner om astma och behandlas ofta felaktigt med sprayer och kortison.
Stämbandsdysfunktion är förhållandevis ovanligt. Tillståndet observeras hos upp till 10 % av de patienter som remitteras till utredning för astma och som inte blivit bättre av astmabehandling. Tillståndet uppträder i stor grad i åldrarna 20 till 40 år, men kan också förekomma hos både yngre och äldre. Man ser besväret oftare hos unga vuxna kvinnor.
Symtom
Sjukdomshistorien är präglad av episoder med andningssvårigheter. Typiska symtom är väsande andning, hosta, trång känsla i halsen, heshet eller röstförändringar, pipljud, andfåddhet, påfallande tung andning vid ansträngning, svårigheter med inandning. Nattliga andningssvårigheter föreligger sällan.
Orsak
Det finns inga synliga förändringar i stämbanden eller deras muskulatur som kan förklara tillståndet. Man kan vid läkarundersökning titta ned på stämbanden och se att stämbanden är sammandragna när patienten försöker andas kraftigt ut och in. Orsaken till denna förslutning av röstspringan är okänd. Tillståndet uppträder episodiskt, så att man upplever episoder med andningssvårigheter.
Det finns också påvisade samband med refluxsjukdom, bihåleinflammation, stor fysisk ansträngning samt yrkesmässig exponering för irriterande gaser, miljöallergener och/eller förorenande ämnen, depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom.
Diagnos
Tillståndet uppfattas ofta som astma eftersom båda tillstånden ger väsande andning, hosta och andfåddhet. Ofta uppfattas tillståndet som ett svårt fall av astma med dåligt resultat av astmabehandling. Om man överväger stämbandsdysfunktion kan man genom att titta ned i svalget med hjälp av en spegel eller ett laryngoskop (ett särskilt instrument för att titta i svalget) och observera den trånga springan mellan stämbanden.
Diagnosen kan bekräftas genom att göra en undersökning i form av lungfunktionstest där man får andas ut medan flödet i lungorna mäts. Det kan också vara aktuellt att utföra undersökningar för att utesluta andra förklaringar, till exempel astmautredning och lungröntgen.
Behandling
Information om att tillståndet är godartat är i många fall tillräcklig behandling. Det kan dock bli aktuellt med behandling av både läkare, logoped, psykiater eller psykoterapeut. Den huvudsakliga behandlingen består i att lära ut avslappningstekniker för stämbanden samt andningsövningar. Patienten kan lära sig att hantera andningssvårigheterna genom att utföra övningar från en logoped.
Logopeden instruerar övningar som får stämbanden att slappna av. Eventuell psykoterapi går ut på att förändra tankarna kring andningsproblemet, så kallad kognitiv terapi.
Prognos
Prognosen är god, och ofta ger logopedbehandling bra resultat, något som gör det möjligt för patienten att ta kontrollen över tillståndet.
-
Hiv-positiva möts fortfarande av fördomar - även inom vården
97 procent av de som lever med hiv i Sverige idag är smittfria. Trots det möts de fortfarande av fördomar och utsätts för diskriminering - även av personer inom vården.
-
Så smittar vinterkräksjukan
Under hösten och vintern ökar smittspridningen av vinterkräksjukan som mest. Men hur sprids egentligen det så kallade caliciviruset som orsakar vinterkräksjukan? Här får du en kortfattad förklaring.
-
Bett, stick och växter – så lindrar du sommarplågorna!
-
Det behöver du veta om influensansäsongen 2019–2020
Trötthet, huvudvärk, frossa och snabbt stigande feber är vanliga symtom vid influensa. För de allra flesta är säsongsinfluensan ofarlig, men varje vinter blir flera tusen personer inlagda på sjukhus på grund av säsongsinfluensan. Vissa behöver intensivvård på grund av k...
6 Kommentarer
-
Undvik förkylning med god hygien
Förkylningsvirus sprider sig lätt och det kan vara svårt att helt undvika att bli smittad. Men med god hygien går det att minska risken för en förkylning, detsamma gäller under influensasäsongen. Här ger också Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor, några ...
1 Kommentarer -
Bör du vaccineras mot influensa? Här är riskgrupperna
Varje vintersäsong slår influensan till, vissa år hårdare än andra. För de flesta läker sjukdomen ut av sig självt, men för vissa kan influensan leda till allvarlig och livshotande sjukdom. Därför rekommenderas vissa grupper att vaccineras. Läs mer om de olika riskgrupp...
1 Kommentarer -
När och hur smittar en förkylning?
Snuva, halsont, hosta och trötthet. Hur länge smittar en förkylning? Och hur kan man på bästa sätt skydda sig om man inte vill bli smittad? Här får du veta mer om förkylning!
1 Kommentarer -
Symtom: Så vet du att du har drabbats av influensa
Det är vanligt att man drabbas av influensa under vinterhalvåret, men hur vet man att man har drabbats av just influensa och inte bara av en vanlig förkylning?
2 Kommentarer