Stämbandsdysfunktion

Stämbandsdysfunktion innebär att stämbanden spänner sig i onödan och försvårar andningen. Tillståndet är likt astma i sina symtom.

Uppdaterad den: 2019-08-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad menas med stämbandsdysfunktion?

I nedre delen av svalget överst i luftröret – i struphuvudet – finns stämbanden. Stämbanden är två ”strängar” som sitter på varsin sida i luftrörets övre del/struphuvudet. Små muskler gör att stämbanden öppnas eller stängs, så att vi kan andas eller så att det uppstår varierade ljud och gör det möjligt för oss att tala. När vi andas in djupt och kraftigt öppnas stämbanden så att luften obehindrat kan nå ned till lungorna. Samma sak sker vid utandning, så luften kan flöda ut.

Stämbandsdysfunktion är ett tillstånd där stämbanden inte öppnar och stänger sig så som andningen kräver. I stället för att stämbanden öppnar sig när vi andas in och ut så stängs de istället så att det uppstår luftmotstånd när vi andas. Det blir trångt i luftröret och bara en mindre spricka är öppen mellan de två stämbanden, där luften slipper igenom. Tillståndet påminner om astma och behandlas ofta felaktigt med sprayer och kortison.

Stämbandsdysfunktion är förhållandevis ovanligt. Tillståndet observeras hos upp till 10 % av de patienter som remitteras till utredning för astma och som inte blivit bättre av astmabehandling. Tillståndet uppträder i stor grad i åldrarna 20 till 40 år, men kan också förekomma hos både yngre och äldre. Man ser besväret oftare hos unga vuxna kvinnor. 

Annons
Annons

Symtom

Sjukdomshistorien är präglad av episoder med andningssvårigheter. Typiska symtom är väsande andning, hosta, trång känsla i halsen, heshet eller röstförändringar, pipljud, andfåddhet, påfallande tung andning vid ansträngning, svårigheter med inandning. Nattliga andningssvårigheter föreligger sällan.

Orsak

Det finns inga synliga förändringar i stämbanden eller deras muskulatur som kan förklara tillståndet. Man kan vid läkarundersökning titta ned på stämbanden och se att stämbanden är sammandragna när patienten försöker andas kraftigt ut och in. Orsaken till denna förslutning av röstspringan är okänd. Tillståndet uppträder episodiskt, så att man upplever episoder med andningssvårigheter.

Det finns också påvisade samband med refluxsjukdom, bihåleinflammation, stor fysisk ansträngning samt yrkesmässig exponering för irriterande gaser, miljöallergener och/eller förorenande ämnen, depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom.

Annons
Annons

Diagnos

Tillståndet uppfattas ofta som astma eftersom båda tillstånden ger väsande andning, hosta och andfåddhet. Ofta uppfattas tillståndet som ett svårt fall av astma med dåligt resultat av astmabehandling. Om man överväger stämbandsdysfunktion kan man genom att titta ned i svalget med hjälp av en spegel eller ett laryngoskop (ett särskilt instrument för att titta i svalget) och observera den trånga springan mellan stämbanden.

Diagnosen kan bekräftas genom att göra en undersökning i form av lungfunktionstest där man får andas ut medan flödet i lungorna mäts. Det kan också vara aktuellt att utföra undersökningar för att utesluta andra förklaringar, till exempel astmautredning och lungröntgen.

Behandling

Information om att tillståndet är godartat är i många fall tillräcklig behandling. Det kan dock bli aktuellt med behandling av både läkare, logoped, psykiater eller psykoterapeut. Den huvudsakliga behandlingen består i att lära ut avslappningstekniker för stämbanden samt andningsövningar. Patienten kan lära sig att hantera andningssvårigheterna genom att utföra övningar från en logoped.

Logopeden instruerar övningar som får stämbanden att slappna av. Eventuell psykoterapi går ut på att förändra tankarna kring andningsproblemet, så kallad kognitiv terapi.

Prognos

Prognosen är god, och ofta ger logopedbehandling bra resultat, något som gör det möjligt för patienten att ta kontrollen över tillståndet.


Annons
Annons
Annons