Sjö- och åksjuka


Uppdaterad den: 2007-08-08
Författare: Christian Geisler, Leg läkare, specialist hörsel- och balansrubbningar, specialist Öron-näsa-hals sjukdomar, Yrselcenter Stockholm
Uppdaterare: Mats Halldin, legitimerad läkare och medicinsk chef, Netdoktor.se, NetdoktorPro

Annons

Alla människor med fungerande balansorgan kan bli sjö- och åksjuka. Det brukar börja med att man gäspar och blir trött. Därefter avtar mag- och tarmfunktionens normala aktivitet.

Övriga symtom är kallsvett, illamående och kräkningar, som i sin leder till uttorkning.

Annons
Annons

I svårare fall kan man bli förvirrad och få blodtrycksfall.

Vilka blir lättast sjuka och när är det som besvärligast?

  • För seglare är åksjuka mest besvärlig vid 2-3 vågrörelser/10 sek, alltså när det går långa, sugande vågor.
  • Det är också vanligt att passagerare på bussar, bilar och krängande tåg, drabbas av åksjuka.
  • Barn i ålderna 2-12 år blir lätt åksjuka.
  • De flesta personer kan anpassa sig till nya accelerationsrörelser på 2-3 dagar, men det varierar mycket på grund av att olika personer har helt olika balansminnen.
  • 5 procent av befolkningen är extremt åksjukebenägna.

Varför blir man sjö- och åksjuk?

Det börjar med att hjärnan blir förvirrad. Detta beror på flera olika saker.

  • Dels uppstår tolkningsproblem, en så kallad sensorisk konflikt, när ögon och balansorgan ger olika information. Men även på grund av att olika delar av balansorganen ger motsägelsefull information.
  • För att man ska kunna hålla balansen i sitt dagliga liv jämför hjärnan ständigt alla intryck med en tidigare minnesbild i balansminnet, som används som referensram. När man utsätts för nya ovana rörelsemönster räcker inte balans-minnesbilden till.
  • I hjärnan sitter de centra som styr balans, vakenhet och kräkningar mycket nära varandra. Signalerna till balanskärnorna spiller över på grannkärnorna i hjärnstammen, och man får symtom när vaguskärnan, vakenhetscentrat och kräkcentrat utsätts för retning.
  • Eftersom magfunktionen låser sig i tidigt skede, blir det dessutom svårt att få i sig vätska - resultatet blir en vätskebrist som accelererar sjösjukesyndromet ytterligare.

Så här förebygger du sjö- och åksjuka strax före din resa

Låt hjärnan vara utvilad före avfärd. Ät kolhydratrik måltid kvällen före. Undvik alkohol och andra urvätskande drycker.

Annons
Annons

Ta åksjukemedel innan avfärd. Prova ut vilken sort som passar just dig bäst. Det finns plåster och piller som ska tas på olika sätt.

Så här förebygger du sjö- och åksjuka under färden

  • På båd: vistas på däck - undvik den sensoriska konflikten i ruffen.
  • I buss och bil: sitt långt fram, håll ögonen på vägen.
  • Ät och drick! Håll magtarmfunktionen igång med små regelbundna måltider.
  • Mata hjärnan med kolhydrater - socker är hjärnans enda bränsle.
  • Undvik onödiga huvudrörelser.
  • Hjälp hjärnan att förstå rörelsesituationen genom att du själv styr båten eller bilen.
  • Undvik allt prestationsnedsättande: nedkylning, kolhydratbrist, vätskebrist, rädsla, isoleringskänsla. All oro försämrar hjärnans kapacitet och ökar risken för att bli åksjuk.

När sjö- eller åksjukan slår till

Nu är det för sent att lägga sjösjukepiller i den avstängda magen. Fixera huvudet nära båtens rörelsecentrum. Ligg ned och&nbspblunda.

På buss och tåg är det bästa man kan göra att försöka somna, då minskar nämligen också balansorganens känslighet.

Det finns receptbelagda tabletter mot akut illamående.


Annons
Annons