Senkomplikationer till halsfluss
Halsfluss som orsakas av streptokocker kan i kölvattnet av infektionen utlösa en inflammationsreaktion i hjärtat (reumatisk feber), i njurarna (glomerulonefrit) eller i lederna (reaktiv artrit). Sådana komplikationer är mycket sällsynta i våra dagar, men de var vanligare innan det fanns tillgång till penicillin.
Vad är senkomplikationer till halsfluss?
Halsfluss (streptokockinfektion i hals) och scharlakansfeber orsakas av bakterietypen betahemolytiska grupp A-streptokocker. Detta är en bakterietyp som kan utlösa sjukdomar som akut reumatisk feber (giktfeber) och akut inflammation i njurarna (poststreptokock glomerulonefrit). Poststreptokock betyder "efter streptokockinfektion".
Sådana komplikationer har blivit mycket sällsynta i vår del av världen, men man har beräknat att det årligen uppkommer 10–20 miljoner nya fall i den fattiga delen av världen. Akut reumatisk feber och poststreptokock glomerulonefrit förekommer oftast hos barn. Förekomsten är högst i åldersgruppen 5–15 år men förekommer även bland tonåringar och yngre vuxna.
Orsak
I samband med den ursprungliga infektionen skapar kroppens immunsystem antikroppar mot olika beståndsdelar hos grupp A-streptokockerna. Av någon anledning förväxlar sedan immunsystemet delar av kroppens egen vävnad med dessa bakterier. Detta innebär att antikropparna angriper den här vävnaden och en så kallad autoimmun sjukdom uppstår. De vävnadstyper som är mest utsatta är vävnaden i hjärtat, i lederna och i njurarna.
När antikropparna angriper kroppens egna vävnader uppstår inflammationsreaktioner i hjärtat, lederna och njurarna.
Kan poststreptokock-sjukdom förebyggas?
Det är något oklart varför poststreptokock-sjukdom har blivit sällsynt i Skandinavien. Uppenbarligen har det med levnadsstandard och hygieniska förhållanden att göra. Sannolikt har det också något att göra med användningen av antibiotika. Antibiotika används ofta i behandlingen av streptokockhals och vid scharlakansfeber, och användning av antibiotika vid halsfluss har visat minskad förekomst av akut reumatisk feber. Däremot är det mer osäkert om antibiotikabruket minskar förekomsten av njurinflammation.
Akut reumatisk feber
Även om det har varit en dramatisk nedgång av allvarlighetsgraden för och dödligheten i reumatisk feber sedan 40-talet så har sjukdomen inte försvunnit.
Tillståndet visar sig som en akut febersjukdom en till två veckor efter till exempel en halsfluss. Febern åtföljs av inflammation i de stora lederna, oftast debuterar det i benen för att sedan även uppträda i armarna. Inflammationen flyttar sig gärna från led till led, varar som regel två till tre dagar per led och hela ledinflammationen är över efter två till tre veckor. Ledinflammationen kan lindras med inflammationsdämpande mediciner (till exempel NSAID-preparat) och går över av sig själv utan varaktiga men.
Det kan även finnas tecken på inflammation i hjärtat, närmare bestämt i hjärtsäcken (perikardit), i själva hjärtmuskeln (myokardit) och i hinnan som klär insidan av hjärtat (endokardit). Inflammationerna kan leda till bröstsmärtor, försvagat hjärta och skador på hjärtklaffarna. På lång sikt kan skadorna på hjärtklaffarna bli väsentliga och kräva operation. Det tar ofta 10–20 år räknat från den ursprungliga sjukdomen innan allvarliga hjärtproblem utvecklas.
Ett ringformat utslag förekommer på själva kroppen och barn kan plötslig börja röra på armar och ben på ett okontrollerat och opraktiskt sätt (Sydenhams korea). Även muskelsvaghet och känslomässiga störningar kan förekomma. Tillståndet är ofta mer markerat på den ena sidan av kroppen än den andra, vissa gånger förekommer den bara på ena sidan av kroppen. Denna skada på nervsystemet är vanligtvis självbegränsande, uppträder hos maximalt 5 % av patienterna och varar i normalfallet i två till tre månader.
Symtomen kan uppträda med olika allvarlighetsgrad och i olika kombinationer. Den akuta sjukdomen varar från bara ett par dagar upp till ett par veckor, men skadorna på hjärtklaffarna kan bli kroniska och förvärras.
Poststreptokock reaktiv artrit
Detta är en form av ledinflammation som skiljer sig åt från de ledinflammationer som uppstår vid akut reumatisk feber. Det går minst en till två veckor mellan den akuta streptokockinfektionen och debuten för poststreptokock reaktiv artrit. Denna ledinflammation blir inte särskilt mycket bättre av NSAID-preparat. Tillståndet kan vara långvarigt eller återkomma och kan även vara intensivt och åtföljas av seninflammationer och njurkomplikationer. Det finns inga klara riktlinjer för behandlingen.
PANDAS
Tillståndet PANDAS förekommer ibland hos barn. Det rör sig om en inflammation i ett särskilt område i hjärnan (basalganglierna). Dessa barn visar tecken på tvångsbesvär eller tics-störningar efter halsflussen. Många av dessa barn har även Sydenhams korea.
Sydenhams korea
Sydenhams korea uppstår flera månader efter en halsinflammation med streptokockbakterier (betahemolytiska grupp A-streptokocker). Tillståndet kallas också för St. Veits-dans. Symtomen har varierande allvarlighetsgrad och omfattar rörelsestörningar i form av ofrivilliga, snabba, ryckvisa rörelser och muskelsvaghet. Sjukdomen följs ofta av känslomässig instabilitet och/eller beteendestörningar. Förloppet är godartat och tillståndet går vanligen över av sig självt.
Poststreptokock-glomerulonefrit
Detta är den vanligaste orsaken till akut inflammation i njurarna (akut nefritsyndrom). Sjukdomen uppträder oftast i åldersgruppen två till sex år efter föregående halsinfektion. Förekomsten är avtagande. Sjukdomen uppstår cirka tio dagar efter halsflussen eller två veckor efter en hudinfektion med streptokocker. De flesta som får denna komplikation får lindriga besvär.
Den akuta njurinflammationen karaktäriseras av att urinproduktionen stannar upp, urinen färgas röd, barnet klagar över huvudvärk, mister matlusten, mår illa, kräks och är slött. I vissa fall föreligger smärta i sidan eller baktill i ryggen. korea
Prognosen är god för de allra flesta. Mer än 95 % blir bra av sig själva och återfår normal njurfunktion inom tre till fyra veckor utan skada på njurarna.