tinnitus

Öronsus (tinnitus), patientrådgivning

Tinnitus är ett vanligt besvär och kan låta på många olika sätt. För vissa kan det innebära kraftiga besvär medan de flesta inte påverkas särskilt mycket.

Uppdaterad den: 2020-02-10
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är öronsus/tinnitus?

Definition

  • En ljudupplevelse som bara en själv upplever, utan att det finns någon yttre ljudkälla och utan att du hallucinerar eller är förvirrad.
  • Kan yttra sig som ett lätt sus, brus, motorljud eller piptoner, och kan åtföljas av hörselnedsättning. Undantagsvis kan tinnitus vara mycket besvärligt.
  • Kan vara ensidigt eller dubbelsidigt, konstant eller komma i perioder.

Förekomst

  • Blir vanligare med åldern men kan ses i alla åldrar.
  • Vid egenrapportering anger 10–15 % av befolkningen att de besväras av tinnitus. Cirka vad tionde person av de med tinnitus tycker att det ger nedsatt livskvalitet.

Bedömning av tinnitus

  • Kan finnas en bagatellartad förklaring, till exempel öronvax.
  • Andra gånger kan det röra sig om kroniska förändringar i innerörat eller sällsynta allvarliga förändringar i stora blodkärl.

Vad kan vara orsaken?

Orsaker som kan kräva behandling

  • Öronvax:
    • Är sannolikt den vanligaste orsaken till tinnitus
  • Stress och eventuellt depression:
    • Tinnitus kan vara en reaktion på att man är överarbetad, stressad, deprimerad
  • Kronisk mellanöreinflammation:
    • På sikt kan det här tillståndet ibland ge skador i innerörat
  • Otoskleros:
    • Tillståndet präglas först och främst av nedsatt hörsel, men vissa klagar också över yrsel
    • Hörselbenskedjan i mellanörat reagerar trögare än normalt
  • Ménières sjukdom:
    • Ménières sjukdom kännetecknas av periodiska anfall av tinnitus, kraftig yrsel och nedsatt hörsel eller dövhet
  • Tinnitus till följd av läkemedel:
    • Flera läkemedel kan ge tinnitus
    • De vanligaste är salicylater, vissa antidepressiva, vissa kramplösande mediciner

Som vanligtvis inte kräver behandling

  • Trång örontrumpet (kanalen mellan näsan och mellanörat):
    • Ett övergående tillstånd i de flesta fall
    • Vid förkylning
    • Efter flygtur, dykning
  • Bullerskada:
    • Bullerskador är varaktiga skador som inte går att reparera, men hörapparat kan vara till god hjälp
    • I vissa fall åtföljs tillståndet av tinnitus
  • Nedsatt hörsel till följd av hög ålder, presbyacusis:
    • Är ett ålderstecken. Det finns inga effektiva åtgärder förutom hörapparat

Sällsynta orsaker

  • Högt blodtryck:
    • Högt blodtryck ger vanligen inga symtom, men vid mycket höga värden (diastoliskt/undertrycket >120 mmHg) kan tinnitus uppträda
  • Anemi:
    • Blodbrist kan ge tinnitus – i synnerhet vid kraftig blodbrist och där tillståndet utvecklats på kort tid
  • Hypotyreos:
    • Låg ämnesomsättning kan ge tinnitus
  • Diabetes typ 1 eller typ 2:
    • Undantagsvis kan tinnitus vara en komplikation till diabetes
  • Åderförkalkning/Åderförfettning:
    • Stela blodkärl kan ge nedsatt cirkulation i delar av örat och hjärnan och leda till en upplevelse av tinnitus
  • Förslitningar i nackkotor:
    • Förkalkningar i nacken kan hos vissa leda till tinnitus
  • Reumatologiska sjukdomar:
    • Även giktsjukdomar kan ibland leda till tinnitus
  • Tumör på hörselnerven, vestibularisschwannom:
    • Är ett sällsynt tillstånd, men ett av tecknen kan vara tinnitus – dock är en ökande, ensidig hörselnedsättning huvudsymtomet
  • Kan förekomma vid olika neurologiska sjukdomar.
  • Förändringar i stora blodkärl:
    • Exempelvis karotisstenos och små pulsåderbråck (aneurysm)
    • Är sällsynta orsaker

Vad kan man göra själv?

  • Man bör undvika situationer som ger tinnitus, starka ljud, mycket stress, sömnbrist, kraftig fysisk ansträngning och att vara där det är tyst för länge.
  • Bakgrundsljud kan vara bra för att maskera tinnitus. Tinnitus kommer typiskt när man ska vila och slappna av. Det är viktigt att ha en ljudkälla till hands som kan ge ett lågt och oengagerande ljud och som kan stänga av sig själv när du ska sova.
  • Det finns ÖNH-mottagningar med stödgrupper för patienter med tinnitus.

När ska man söka vård?

  • Tinnitus bör undersökas.  de flesta fall finns en bagatellartad förklaring som enkelt kan behandlas (till exempel utsköljning av öronvax). Undantagsvis föreligger sjukdomar som det är viktigt att behandla – inte bara för att få bort tinnituset.
  • Allvarlig tinnitus bör bedömas av en läkare specialiserad på öron-näsa-hals sjukdomar.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

  • Hur länge har du haft problem?
  • Hur debuterade tinnituset?
  • Har du en känd öronsjukdom?
  • Har du varit utsatt för en bullerskada?
  • Är tinnituset ensidigt eller dubbelsidigt?
  • Är tinnituset konstant eller episodiskt?
  • Är tinnituset pulserande?
  • Är tonhöjden hög eller låg?
  • Använder du läkemedel regelbundet? Vilka?
  • Har du någon kronisk sjukdom?
  • Har du varit utsatt för mycket stress, jäkt och bekymmer på sista tiden?

Undersökningar

  • Förutom att få fram en grundlig anamnes kommer man också att genomföra en öron-näsa-hals-undersökning, bland annat:
    • Undersökning med stämgaffel
    • Hörselmätning
    • Eventuellt tympanometri (mätning av tryck över trumhinnan)
  • Blodprover kan vara aktuella.

Remiss

  • Vid oklarhet om diagnosen eller vid behov av behandling remitteras du till en specialist inom öronsjukdomar.

Har du haft bältros? Då söker vi dig! Läs mer här!