Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Obstruktivt sömnapnésyndrom

Den som har obstruktiv sömnapné, OSA, snarkar ofta och har andningsuppehåll i sömnen. Vid obstruktivt sömnapnésyndrom finns också symtom på dagen som sömnighet eller koncentrationssvårigheter.


Uppdaterad den: 2022-11-30
Sakkunnig: Anna Nager, Specialist i allmänmedicin och docent vid Karolinska Institutet

Annons

Vad är obstruktivt sömnapnésyndrom?

Obstruktivt sömnapné, OSA, är ett tillstånd med ansträngd andning under sömnen som leder till frekventa uppvaknanden och dålig sömnkvalitet. Obstruktivt betyder tilltäppande eller hindrande och apné betyder andningsuppehåll. 

Andningsuppehållen innebär typiskt att andningen upphör när man är på väg att andas in. Uppehållen i inandningen kan vara i tio sekunder eller längre. Om man har flera sådana andningsuppehåll under loppet av en natt kan det röra sig om obstruktivt sömnapnésyndrom.

Tillståndet är ganska vanligt och hos de flesta ställs diagnosen i 50–65 årsåldern. 

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Annons
Annons

Symtom

Vid obstruktivt sömnapnésyndrom är sömnen orolig med många korta uppvaknanden. I regel är det den man delar säng med som ligger vaken och observerar andningsuppehållen. Det högljudda snarkandet kan också vara besvärligt – särskilt högljudd är den första snarkningen efter andningsuppehållet.

Den som har obstruktivt sömnapnésyndrom kan på dagtid känna sig sömnig och ha koncentrationssvårigheter. Andra symtom är muntorrhet och huvudvärk på morgonen.

Orsak

Andningsuppehållen beror på att det vid inandningen blir för trångt i svalget. Detta kan bero på olika saker, men övervikt, stora mandlar och slapp muskulatur i svalget som gör att svalget ”kollapsar” under inandning är vanliga orsaker. Besvären ökar också med stigande ålder.

Annons
Annons

Diagnos

För att kunna ställa diagnos krävs en grundlig kartläggning av symtomen. Ofta är upplysningar från en eventuell partner avgörande.

Påvisbart trånga förhållanden i näsa och framförallt i svalget styrker misstanken om att det föreligger sömnapné.

Om man har symtom som talar för sömnapnésyndrom kan en nattlig andningsregistrering, NAR, göras för att bekräfta diagnosen. Vid NAR mäts andning, puls, syresättning, snarkning och kroppsposition under sömn. Undersökningen görs oftast i hemmet. 

I vissa fall görs polysomnografi som är ett test för olika sorters sömnstörningar, inklusive obstruktiv sömnapné. Då görs fler mätningar än vid NAR, bland annat mätning av hjärnans aktivitet. Ibland görs denna undersökning på sjukhus.

Nya behandlingar mot atopiskt EKSEM – är de för dig? Här får du som lever med atopiskt eksem koll på läget »

Behandling av obstruktivt sömnapnésyndrom

Huvudmålet med behandlingen är att förbättra nattsömnen genom att minska andningsuppehållen. Detta gör att man känner sig piggare på dagtid. Det finns olika behandlingsalternativ och den behandling som väljs beror bland annat på svårighetsgraden av OSA och ålder.

Vid medelsvår till svår OSA rekommenderas ofta i första hand PAP-behandling (positivt andningstryck). Då har man en mask på sig på natten som tillför luft med ett visst övertryck, så att man inte slutar att andas lika lätt. Det finns olika typer av PAP-behandling. Övertrycket kan hållas konstant (CPAP), regleras automatiskt minut för minut (APAP) eller följa och fördjupa andetagen (BilevelPAP). Masken provas ut av vårdpersonal, som också ger instruktioner om hur den ska användas. Sådan behandling kan vara livslång.

Om man har svårt att använda PAP-behandling eller om man har lätt till medelsvår sömnapné kan apnébettskena vara ett alternativ. Apnébettskenan skjuter fram underkäken en bit, så att svalget öppnas mer än när munnen är stängd på vanligt sätt. Apnébettskena utprovas av tandläkare och när den är utprovad bör en ny NAR göras liksom utvärdering om symtomen har minskat. 

I sällsynta fall kan operation i svalget för att skapa mer öppna förhållanden vara ett behandlingsalternativ. 

Eftersom sömnapné är kopplat till övervikt kan det hjälpa att gå ner i vikt om man är överviktig. Ibland kan detta vara svårt att genomföra själv och då kan vården hjälpa till på olika sätt, både med rådgivning och läkemedel, och i vissa fall överviktskirurgi.

Sömnapnésyndrom är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Därför är det bra att kontrollera blodtryck samt blodprov för blodsocker och blodfetter, vilket ofta kan göras på vårdcentralen.

Egenbehandling

Man ska undvika opiater (en typ av starkt smärtstillande och lugnande läkemedel), sömnmedel och alkohol innan sänggående eftersom det kan förvärra sömnapnéerna.

Om man sover på rygg kan man istället försöka sova på sidan eller på magen, vilket hjälper svalget att hålla sig öppet.

Prognos

Om man inte får behandling eller klarar av att gå ned i vikt kvarstår symtomen. De förvärras ofta med stigande ålder. Detta kan gå ut över livskvaliteten – man är så trött på dagtid att man inte klarar av att fungera normalt.

Trötthet på dagtid kan vara besvärligt, och i vissa yrken kan det också vara farligt för andra. Personer med obstruktivt sömnapnésyndrom är oftare inblandade i trafikolyckor jämfört med friska personer i samma åldersgrupp.


Annons