Hosta
Hosta är kroppens sätt att bli av med damm och smuts som letat sig ner i luftvägarna. Hosta kan också vara symtom på lungsjukdom och då gäller det att först komma fram till orsaken innan det är lämpligt att behandla.

Bakgrund
När man hostar drar mellangärdet ihop sig och den luft som finns i lungorna pressas ut med stor kraft. Detta är kroppens sätt att rensa ut slem och partiklar ur luftvägarna. Att hosta är därför en del av den naturliga försvarsmekanismen.
Orsaker
Hosta är ett tecken på att något kommit ner i luftvägarna, som inte bör finnas där. Den kan vara allt från en smula som har hamnat i fel strupe eller dammpartiklar i inandningsluften till ökad slemproduktion på grund av inflammation i lungorna. En infektion kan göra att slemhinnorna i luftvägarna kan bli påverkade också när infektionen gått över och därför ger en sämre transport av slem som då måste hostas upp.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Vad kan man själv göra åt saken?
Att hosta kan vara ytterst irriterande, men hostan i sig är ingen sjukdom utan ett symtom på något. Det gäller därför att först komma fram till orsaken till hostan för att sedan åtgärda den.
Det kan vara skadligt att försöka få bort hostan när man inte vet vad som orsakar den då hostan hjälper till att transportera upp slem som annars kan stagnera djupt i lungorna och orsaka en svårare inflammation. Om du känner att du behöver hosta så gör det!
Vad bör man tänka på när man hostar?
Om barnet i samband med hostan har feber eller är förkyld är det tecken på infektion. Om barnet utöver detta är opåverkat, kan man inte göra så mycket mer än att vänta på att det går över. Man bör dock kontakta läkare om barnet fortsätter att hosta och ha feber i mer än ett par dagar. Om barnet andas mycket hastigt, låter ansträngt och/eller mår dåligt i övrigt bör man kontakta läkare direkt.
Plötslig och våldsam hostning beror oftast på att det kommit ner något i luftvägarna som inte borde vara där. Om barnet plötsligt får andningssvårigheter (drar efter luft) och stridor (hörbar ansträngd ibland visslande andning) och verkar kvävas kan en främmande kropp ha fastnat mellan stämbanden. Lyft då barnet i benen så att huvudet hänger neråt, banka barnet i ryggen med "skopformad" hand - hjälper inte det bör man snarast ringa 112.
Om barnet plötsligt får våldsam hosta utan andningssvårigheter eller stridor kan den främmande kroppen ha kommit ner i luftvägarna under stämbanden. Då bör man inte försöka få bort den främmande kroppen genom att lyfta barnet i benen eftersom den i så fall åter kan fastna I stämbandshöjd och orsaka kvävning. Istället ska man skyndsamt ringa 112 och ta sig till Öronklinik där man söver barnet och plockar upp den främmande kroppen.
En infektion i luftvägarna kan bero på virus eller bakterier. Hos barn är det oftast virus och det är bara bakterier som kan behandlas med antibiotika.
Hos vuxna eller större barn kan man oftast skilja på om hostan kommer av damm, rök eller främmande partiklar, eller om det är en luftvägsinfektion som är orsaken. En vanlig orsak till hosta är rökning. Andra orsaker kan vara astma, KOL(kroniskt obstruktiv lungsjukdom) eller andra lung- eller hjärtsjukdomar
Behandling
I och med att hostan är ett symtom och inte den egentliga sjukdomen, är det viktigt att hitta orsaken för att kunna behandla. Vid vissa tillfällen är det viktigt att man verkligen hostar ordentligt.
Om det av olika skäl (exempelvis vid revbensbrott) är svårt och smärtsamt att hosta, kan man ta smärtstillande medicin.
Om man har hosta med segt slem hjälper det att dricka mycket, så att slemmet blir mer lättflytande.
Hosta i samband med övre luftvägsinfektion är vanlig och inte nödvändig att behandla.
Vid vissa tillfällen när hostan är torr och ovanligt irriterande kan man i samråd med läkare få hostdämpande medicin.
Läkemedel
Man kan prova med receptfria läkemedel, men det finns inget vetenskapligt stöd för att de verkligen lindrar. På grund av biverkningar bör man vara försiktig med hostdämpande medicin särskilt till barn under sex år.
Etylmorfin (tillsammans med cocillanaextrakt och senegaextrakt) samt bronkvidgande läkemedel (beta 2-stimulerare) är exempel på läkemedel som kan vara hostdämpande, men ska inte ges till barn under två år. Slemlösande läkemedel har tveksam effekt och många gånger ökar slemflödet med mer hosta som följd. Rikligt med vätska har lika god effekt som olika slemlösande läkemedel.