Patienter med hepatit B och C ska få mer lättillgänglig vård
Nyhet | Infektion

Patienter med hepatit B och C ska få mer lättillgänglig vård

Vården bör erbjuda patienter med hepatit B och C ett paketerbjudande av vaccination, riskreducerande rådgivning, testning och behandling. Det är en av Folkhälsomyndighetens rekommendationer efter att ha arbetet fram ett nytt ramverk för hur hepatit B- och C-patienter bör hanteras. 


Publicerad den: 2019-06-10
Författare: Veronica Alvarez, Redaktör

Annons

Uppskattningsvis lever drygt 30 000 människor idag med hepatit C i Sverige, men det misstänks finnas ett stort mörkertal. Nu presenterar Folkhälosmyndigheten ett nytt samlat underlag om hur hanteringen av patienter med hepatit B och C bör hanteras. Målet är att nå Världshälsorganisationens (WHO) mål om eliminering av hepatit B och C till 2030.

Av alla som får hepatit C i Sverige har cirka 70 procent smittats genom injektionsverktyg som delas mellan användare. Personer som injicerar droger är en patientgrupp som i vissa fall riskerar att tappa kontakten med hälso- sjukvården. Därför konstaterar nu Folkhälsomyndighetn att vården behöver bli mer flexibel, anpassad, och lättillgänglig för den här patientgruppen.

Tummen upp till lågtröskelverksamheter

Forskning och erfarenhet visar att det mest effektiva sättet att reducera hepatit C är att tillfredställa flera vårdbehov samtidigt i en så skallad lågtröskelverksamhet, det vill säga en lättillgänglig verksamhet för personer som annars har svårt att hålla en vårdkontakt. Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu att vaccination, riskreducerande rådgivning, testning och behandling erbjuds inom samma verksamhet eller i nära samarbete mellan olika vårdgivare. Folkhälsomyndigheten vill också se en utbyggnad av mobila lågtröskelverksamheter.

Annons
Annons

Mer samarbete mellan olika vårdaktörer

I kunskapsunderlaget konstateras att det saknas en sammanhållande bild av hur hanteringen av hur hepatit B och C-patienter bör hanteras. Samarbetet behöver därför stärkas mellan olika vårdaktörer, bland annat med Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, smittskyddsenheten, sprututbyten och program för läkemedelsassisterad rehabilitering av opioidberoende (LARO). Det förebyggande arbetet bör även ske på bland annat Migrationsverket, e-hälsan, företagshälsovården, värnplikten och militärtjänstgörning.

Kartläggning på gång om antalet smittade

Folkhälsomyndigheten belyser att vissa insatser, exempelvis testning och behandling inom riskgruppen, kommer inledningsvis innebära ökade kostnader. De poängterar dock att att en mer fungerande vårdkedja på sikt leder till minskade kostnader.

Flertal projekt pågår för att stärka kunskapsläget för olika riskgrupper, bland annat med att

  • kartlägga det totala antalet smittade med hepatit C och antalet personer som injicerar droger i Sverige
  • uppskatta och beräkna andelen hepatitinfekterade som inte diagnosticerats eller som inte längre har kontakt med vården.

När detta arbetet är klart finns det möjlighet till en mer detaljerad bedömning av arbetets kostnader.

Det samlade ramverket består av lagar, regler, föreskrifter och vägledningar, för olika insatser som Folkhälsomyndigheten anser är viktiga i arbetet för att reducera hepatit B och C i Sverige till 2030.

Annons
Annons

    Källor

  • Folkhälsomyndigheten
    - https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsoframjande-och-forebyggande-arbete-med-hepatiter-i-sverige/

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons