Läkemedelsspiral i magen kan ge patienter medicin i tid

Godishalsband gav Niclas Roxhed, docent vid avdelningen mikro- och nanosystem på KTH, idén till läkemedelsspiralen. Poängen är att patienten med livsviktiga mediciner ska förses med rätt mängd läkemedel kontinuerligt. Problemet är att för lite läkemedel påverkar behandlingens effektivitet. Om patienten å andra sidan får i sig för mycket läkemedel kan det bli giftigt för kroppen. Forskningsarbetet publicerades i den vetenskaplig artikel i tidskriften Science Translational Medicine.

– Tittar man på följsamheten när det gäller att ta läkemedel i u-länder, det vill säga kontinuerlig äta mediciner, så är den extremt dålig vilket gör behandlingar overksamma. En anledning är att människor måste bege sig till en sjukvårdsmottagning varje dag, och detta krockar med det dagliga livets allt tuffa uppgifter i övrigt. Men även följsamheten i i-länder är väldigt dålig, bara runt 50 procent i snitt följer ordinationen, säger Niclas Roxhed till tidningen.

Ont i magen? Gör IBD-kollen och lär dig mer om tarmsjukdomar 

Skulle hjälpa patienter i U-länder

Det handlar bland annat om att få bukt med tuberkulos, en bakterie som var tredje person i världen bär på. Drygt 1,3 miljoner människor avlider varje år av TBC, vilket kan jämföras med HIV och AIDS som dödar knappt 1 miljon.

I utvecklingsländer där kvalitén på antibiotikan är lägre måste patienter ta en större mängd för sin TBC. Den är inte lika effektiv som dyrare preparat i Europa och USA. En patienten med medelsvår TBC måste ta 3,3 gram antibiotika om dagen.

Att varje dag ta sig till sjukhuset för att få sin medicin kan lätt hindras av vardagens alla utmaningar. Att glömma eller göra uppehåll i medicineringen kan orsaka antibiotikaresistens. Det är i framförallt i U-länder som läkemedelsspiralen skulle göra stor skillnad, både för den enskilde patienten och förhindrandet av antibiotikaresistens.

Läs även: Ont i magen eller problem med tarmen? Här är 9 vanliga besvär

Placeras i magen

Spiralen är gjord av en så kallad minnesmetall, nitinol, som består av legeringen nickel och titan. Läkemedlet är inkapslat i silikon.

– Silikonet har den fördelen att det är ett poröst material. Därför så sipprar antibiotikan sakta men säkert ut genom det. Silikonet är för övrigt samma material som används i dagens p-ringar, men där är antibiotikan utbytt mot hormoner. Även nitinol är ett beprövat material i sjukvården.

Spiralen kan träs med upp till 600 tabletter och den förs ned i magen med en sond via näsan. För att få ned spiralen har två magneter placerat i båda ändarna. Niclas Roxhed berättar att det hela är en snabb process, både utsättning och återhämtningen av spiralen ta respektive fem minuter. Forskning har hittills provats framgångsrikt på grisar under en månad.

– Det kanske kan låta lite otäckt. Min forskarkollega Malvika Verma reste dock till Indien för att undersöka om detta var något som tuberkulospatienter kunde tänka sig. Hon besökte 100 kliniker och träffade 300 patienter, och fann att acceptansen bland dessa människor var hög för behandlingsmetoden i jämförelse med alternativet med dagliga besök på vårdcentralen.

Först och främst är tanken att läkemedelsspiralen ska användas för patienter med tuberkulos, men även andra diagnoser kan bli aktuella. Till exempelvis hepatit B och C, HIV samt malaria.

– Ja, absolut. Man skulle kunna använda det för andra läkemedel också.