Harpest kan bli vanligare i ett varmare klimat

Forskare vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet har undersökt vilka effekter framtidens klimatförändringar har för harpest. De har också tagit fram en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av sjukdomen.

Harpest finns framförallt hos möss, harar och andra gnagare. Men människor kan också bli smittade, en vanlig smittväg i våra breddgrader är via mygg som varit i kontakt med smittade djur och som sedan sticker människor.

Vanligtvis orsakar harpest ett torrt och kraterliknande sår efter myggbettet. Man kan också få svullna lymfkörtlar i nära anslutning till bettet, i armhålan om myggbettet sitter på armarna, eller i ljumsken om bettet sitter på benen. Du kan se en bild och läsa mer om harpest här: Symtom och tecken på harpest

Små förändringar kan öka förekomsten av harpest

Enligt den aktuella studien kan relativt små förändringar i klimat och landskapets vattenförhållanden kraftigt öka förekomsten av harpest hos människor. Forskarna menar att resultaten överensstämmer med de ökande anmälda fall av harpest hos människor som rapporteras i Sverige.

− Harpest är dödligt för gnagare och ger allvarlig sjukdom hos människor, säger Gia Destouni, forskare vid Stockholms universitet. Vi har använt en testad statistisk sjukdomsmodell som har, till exempel, kunnat förutse sex av sju år med relativt stort antal harpestfall hos människor i Dalarna mellan 1981 och 2007. Den typen av testade sjukdomsmodeller är värdefulla hjälpmedel för att kunna förutsäga sjukdomsutbrott i framtiden under förändrade klimat- och vattenförhållanden.

Liknande metod kan komma att användas i andra klimateffektstudier, där man tittar på andra smittsamma sjukdomar och delar av världen.