Fakta | Leversjukdom

Xenotransplantation

Xenotransplantation betyder transplantation mellan två arter. Bakgrunden till intresset för xenotransplantation är bristen på organ och vävnader. Därför har det sedan många år bedrivits forskning för att utvärdera möjligheten att använda organ från djur.
Annons

Man har sedan 1960-talet bedrivit forskning för att utvärdera möjligheten att använda transplantat från djur. Det kan te sig naturligt att då använda ett djur som är så likt människan som möjligt, exempelvis schimpans. Redan under 1960-talet transplanterades schimpansnjurar till enstaka patienter och i ett fall fungerade transplantatet i hela 9 månader trots att den immunhämmande läkemedelsbehandlingen som då fanns att tillgå var relativt ineffektiv. Av etiska skäl, liksom av tillgänglighets- och smittriskskäl, anser man idag att transplantation av organ från apor inte är ett rimligt alternativ. I stället utvärderas möjligheten att använda organ och vävnader från gris.

Avstötningsreaktioner svåra att hämma

Avstötningsreaktionen vid transplantation av organ från gris till människa är mycket snabb och kraftfull och kan förstöra organet inom någon timme. Alla människor har antikroppar mot gris och det är dessa som utlöser den snabba reaktionen. Initialt försökte man ta bort dessa antikroppar men med begränsad framgång. Sedan 90-talet har man i stället tagit fram särskilda genetisk modifierade grisar som uttrycker mänskliga ämnen i sina blodkärl och därmed inte utlöser denna snabba reaktion. Sådana organ har experimentellt transplanterats till apa och kunnat fungera några månader, men den senare delen av avstötningsreaktionen har fortfarande visat sig svår att hämma.

Annons
Annons

Transplantation av celler från gris (exempelvis insulinproducerande celler eller nervceller) utlöser inte den här snabba avstötningsreaktionen. På 90-talet transplanterades 10 patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge med insulinproducerande celler från gris. I fyra fall fick patienterna en viss insulinproduktion, som längst under 14 månader. På senare år har man i USA också transplanterat insulinproducerande grisceller till diabetiska apor och lyckats bota en hög andel av djuren.

Risk att överföra djurvirus

Xenotransplantation är idag inte ett kliniskt behandlingsalternativ och för närvarande pågår inte heller någon forskning på patient, åtminstone inte i västvärlden. Skälet är framför allt farhågor om att man via transplantation av djurvävnad från människa också kan överföra djurvirus. Dessutom har resultaten vid transplantation av grisorgan till apa hittills inte varit tillräckligt lovande för att rättfärdiga kliniska försök. Däremot har lovande resultat publicerats från USA för transplantation av insulinproducerande celler från gris till apa. Här hoppas man kunna genomföra en klinisk studie inom några år.


Annons
Annons
Annons
Annons