Allt du behöver veta om säsongsinfluensan och vaccination mot influensa

Influensasäsongen 2021–2022: Vilka riskgrupper rekommenderas att vaccinera sig mot influensa varje säsong? Vad är högdosvaccin? Och kan man vaccineras mot säsongsinfluensan samtidigt som man får en spruta mot covid-19? Här får du reda på allt du behöver veta om säsongsinfluensan och influensavaccin. 


Publicerad den: 2021-11-03
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

Riskgrupper för influensa 

Vissa personer kan drabbas av allvarlig sjukdom om de smittas av influensavirus. Riskgrupper rekommenderas därför att vaccinera sig mot säsongsinfluensan varje år (inför varje influensasäsong).

Vaccination rekommenderas för dessa personer:

  • Personer som är 65 år eller äldre.

  • Gravida (efter vecka 16):

    • Ingår man i en annan riskgrupp rekommenderas vaccination även före graviditetsvecka 16.

  • Vuxna och barn över sex månader med följande sjukdomar eller tillstånd:

    • Kronisk hjärtsjukdom.

    • Kronisk lungsjukdom (KOL eller svår astma).

    • Andra tillstånd som kan leda till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft
      och sekretstagnation (extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder).

    • Diabetes.

    • Kronisk njursvikt.

    • Kronisk leversvikt. 

  • Tillstånd eller sjukdomar som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar. 

Personer som inte tillhör riskgrupp men som rekommenderas vaccination är:

  • Boende på vård- och omsorgsboenden eller på sjukhem.

  • Vårdpersonal som arbetar med människor som tillhör riskgrupper.

  • Personer som har nära kontakt med personer som tillhör riskgrupper (exempelvis familjemedlemmar till personer i riskgrupp).

Vaccination mot influensa startar 9 november 2021 för personer i riskgrupp

Den allmänna vaccinationskampanjen för vaccination mot säsongsinfluensan 2021–2022 startar i de flesta regioner den 9 november 2021. Vaccinationerna på särskilda boenden kan starta tidigare. 

Från 22 november 2021 kommer vård- och omsorgspersonal erbjudas vaccination. 

De som inte tillhör en riskgrupp, men som vill vaccinera sig mot influensa erbjuds vaccination från 6 december 2021. 

Beroende på utvecklingen kan planeringen dock behöva justeras, meddelar Folkhälsomyndigheten.

Kan man ta vaccin mot covid-19 samtidigt som man tar vaccin mot influensa?

Ja, man kan ta influensvaccin och covid-19-vaccin under samma tillfälle om det gäller standarddos av influensavaccin. Detta gäller även för gravida. 

 Om man däremot ska vaccineras med högdosinfluensavaccin och vaccination mot covid-19, ska man vänta minst 7 dagar mellan de två olika sprutorna. Läs mer om högdosvaccin under rubriken ”Vad är högdosvaccin?”.

Barn rekommenderas generellt också att separera vaccination mot covid-19 från alla andra typer av vaccinationer, även vaccination mot säsongsinfluensa. Barnet bör vänta minst 7 dagar innan nästa vaccination. I vissa fall kan det dock vara aktuellt att köra vaccinationerna mot covid-19 och influensa samtidigt. Om det behövs avgörs av den behandlande läkaren. 

Vad är högdosvaccin?

Högdosvaccin blev godkänt för användning i Sverige år 2020 och finns tillgängligt för personer som är 65 år eller äldre. 

Äldre och personer med vissa sjukdomar kan ha försvagat immunförsvar, vilket kan göra att de svarar sämre på vaccinet. Ett högdosvaccin kan då ge bättre skyddseffekt än de vanliga influensavaccinen. 

Inför influesnasäsongen 2021–2022 har samtliga regioner upphandlat ett inaktiverat influensavaccin med högre dos virusprotein för personer 65 år och äldre. Högdosvaccin rekommenderas till personer på särskilda boenden för äldre, enligt Folkhälsomyndigheten.

Vaccin mot influensa ger inte ett 100-procentigt skydd

Det är viktigt att känna till att vaccinet mot influensa inte ger ett 100-procent skydd. 

Det är betyder att det är möjligt att man blir sjuk trots att man vaccinerat sig. Varför ska man då vaccinera sig, kanske du undrar? Jo, vaccinet kan lindra symtomen och minska risken för allvarlig sjukdom, såsom efterföljande svåra komplikationer och död. 

Riskgrupp? Var uppmärksam!

Tillhör man någon av riskgrupperna ska man trots vaccination vara uppmärksam på influensasymtom även om man vaccinerat sig. Upplever man influensasymtom ska man höra av sig till sjukvården. 

Sjukvården kan då ge virushämmande behandling, så kallade antiviraler, om det behövs. Antivirala läkemedel är ett komplement och ersätter alltså inte influensavaccination. Läs mer om antiviraler under rubriken ”Antiviraler kan användas för personer i riskgrupp..

Kostnad för influensavaccin?

Under säsongen 2021-2022 erbjuder alla Sveriges regioner gratis influensavaccin till personer i riskgrupper. Lläs mer under rubriken ”Riskgrupper för influensa” för att se vilka det gäller. 

Nya behandlingar mot atopiskt EKSEM – är de för dig? Här får du som lever med atopiskt eksem koll på läget »

Vilka biverkningar kan man få av influensavaccin?

Influensavacciner är säkra vacciner som nästan aldrig ger farliga biverkningar. Vanliga mer milda biverkningar som kan uppstå är:

  • Svullnad och ömhet på vaccinationsstället (högdosvaccin kan ge något mer lokal reaktion än standardvaccinet).

  • Vissa får lite feber och muskelvärk eller ledvärk, men besvären är oftast lindriga och går över inom 1–2 dygn.

Vem ska inte ta vaccin mot influensa?

Äggallergi

Influensavaccin ska inte ges till personer som har haft allvarliga allergiska reaktioner efter intag av ägg.

Barn under sex månader  

Vaccinet rekommenderas inte heller till barn under sex månader. 

Personer som tidigare haft kraftiga reaktioner

Influensavaccin ska inte ges till personer som tidigare har haft kraftiga reaktioner på vaccinet. 

Feber

Vaccin mot säsongsinfluensa ska inte ges till personer som har sjukdom med feber över 38 grader. Har man feber ska man vänta tills att febern gått ner. Är du osäker ska du rådgöra med din läkare. 

Symtom på influensa

  • Trötthet

  • Sjukdomskänsla

  • Frossa och feber (38-40 grader.)

  • Ont i kroppen (muskelvärk och smärtor i leder) 

  • Huvudvärk

  • Torrhosta

  • Snuva

  • Ont i halsen

  • Dålig aptit

  • Magont och kräkningar (särskilt hos barn). 

För personer som tillhör riskgrupper kan influensa leda till allvarliga efterföljande komplikationer, det gäller främst personer med vissa kroniska sjukdomar eller hälsotillstånd, samt äldre. Läs mer under rubriken ”Riskgrupper för influensa”. 

En influensainfektion kan exempelvis gå över till en bakteriell inflammation, såsom lunginflammation. Läs mer under rubriken ”Allvarlig sjukdom och död kopplat till influensa”. 

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område

Hur smittar influensa?

Influensaviruset sprids som aerosolsmitta, droppsmitta och kontaktsmitta. Aerosol och droppar uppstår om en person som har influensa exempelvis hostar eller nyser. Är man då i närhet och andas in viruset kan det leda till att man blir sjuk i influensa. Ju mer virus man utsätts för desto mer ökar risken för att man ska bli sjuk.

När smittar influensa?

Om man själv blivit infekterad av influensavirus kan man smitta andra redan ett dygn innan man själv känner några symtom, men man är som mest smittsam när man har mycket symtom. 

Enligt Folkhälsomyndigheten är en bra tumregel att man är smittsam så länge man har feber.

Inkubationstiden vid influensa

Tiden det tar från det att man blivit smittad av influensavirus till att man blir sjuk (inkubationstiden) är oftast mellan ett till tre dygn.

Skillnad på influensa och covid-19?

Covid-19 orsakas av ett annat virus än influensa eller säsongsinfluensa. Covid-19 orsakas av ett virus som kallas SARS-CoV-2. Influensa orsakas av influensavirus. 

Olika typer av influensavirus

De olika typerna av influensavirus förändras inför varje säsong och därför behöver man vaccinera sig årligen för att få ett bra skydd.

Sedan 2009 är de dessa influensavirus som cirkulerar världen över:

  • Influensa A(H3N2)

  • Influensa A(H1N1)pdm09

  • Influensa B/Yamagata

  • Influensa B/Victoria

Behandling vid influensa

För de allra flesta som blir sjuka i influensa behövs endast vila och sömn. Om det behövs kan man ta febernedsättande och smärtstillande läkemedel, såsom paracetamol eller ibuprofen. 

Efterföljande inflammation orsakad av bakterier

Ibland kan influensainfektionen efterföljas av en bakteriell inflammation. Lunginflammation, bihåleinflammation och luftrörsinflammation är vanliga komplikationer hos vuxna. Barn kan ibland drabbas av öroninflammation och pseudokrupp.

Bakteriella komplikationer kan behandlas med antibiotika om det behövs. Antibiotika skrivs ut på recept av läkare. 

Allvarlig sjukdom och död kopplat till influensa

För vissa personer kan efterföljande komplikationer vid influensa leda till mycket allvarlig sjukdom och i värsta fall död. Oftast handlar det om personer som tillhör riskgrupper. Läs mer om riskgrupper under rubriken ”Riskgrupper för influensa”. 

Allvarlig sjukdom och död beror alltså inte på influensinfektionen i sig, utan de komplikationer som infektion kan föra med sig. Det är därför rätt svårt att räkna ut hur många personer som dör varje år till följd av influensa.

Vanligt med lunginflammation hos äldre

Hos äldre är det ganska vanligt att man på grund av influensainfektionen drabbas av bakteriell lunginflammation. Lunginflammation är en av de vanligaste komplikation vid influensa som leder till att patienten avlider. Hjärtinfarkt och hjärtsvikt är andra komplikationer som kan leda till dödsfall.  

För att minska risken för allvarlig sjukdom och död rekommenderas dessa riskgrupper att vaccinera sig mot säsongsinfluensan inför varje säsong. Det är det bästa sättet att förebygga allvarliga komplikationer vid influensa. 

Läs också om pneumokockvaccin

I artikeln ”Här är grupperna som rekommenderas vaccin mot pneumokocker” kan du läsa mer om vilka riskgrupper som rekommenderas vaccination mot bakterierna pneumokocker.  

Pneumokocker är bakterier som kan orsaka luftvägsinfektioner, såsom bihåleinflammation, öroninflammation och lunginflammation. Bakterierna kan också orsaka allvarligare sjukdomar som hjärnhinneinflammation och sepsis (blodförgiftning).

Antiviraler kan användas för personer i riskgrupp

Personer som tillhör en riskgrupp, eller som är allvarligt sjuka med försämrad andning eller cirkulation rekommenderas att ta antiviraler om de drabbats av en influensainfektion.

Antiviraler (antivirala läkemedel) är läkemedel som kan bromsa virustillväxten i kroppen vid en infektion. Antingen gör antiviralen så att viruset inte kan föröka sig eller så förhindrar det viruset att tränga in i kroppens celler. Antiviraler bör därför sättas in så tidigt i sjukdomsförloppet som möjligt – då ger det bäst effekt. 

Årliga vaccinationer mot säsongsinfluensa är dock den viktigaste åtgärden för att minska risken för svåra komplikationer hos medicinska riskgrupper. Antivirala läkemedel är endast ett komplement.  

    Källor

  • Folkhälsomyndigheten - https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/influensa-/
  • Folkhälsomyndigheten - https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-influensavaccination-till-riskgrupper/

  • Folkhälsomyndigheten - https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/smittskyddslakemedel-i-beredskapslager/faq-nationella-beredskapslager/
  • Folkhälsomyndigheten - https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/influensa/

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Bibz 2021-11-30 16:57 (8 dagar sen)

    Hej!
    Min fråga Hur nära i tid kan man vaccinera sig mot Covid19, dos 3, efter att ha fått kortisoninjektioner i höften för Trocanterit? För att vaccinet skall ha full effekt!

    Mvh Bibz

  • Avatar kirsti 2021-11-17 15:08 (21 dagar sen)

    Intresserad av info om diabetes 2.
    Njursvikt
    Leversvikt